Lista över världsarv i Europa
Detta är en lista över världsarven i Europa. Idag (29 juni 2011) finns här 398 världsarv, därav 362 kulturarv, 27 naturarv och 9 kultur- och naturarv[1]. Detta motsvarar 42,5% av det totala antalet i världen (till Europa räknas här in EU-landet Cypern och EU:s kandidatland, Turkiet samt Georgien (3 kulturarv). För Ryssland räknas här endast den europeiska delen). Världsarv i Kanarieöarna, Réunion och Sankta Helena, Ascension och Tristan da Cunha har räknats in under Afrika, världsarv i Bermuda, Grönland och Nederländska Antillerna har räknats in under Nordamerika och världsarv i Pitcairn och Nya Kaledonien har räknats in under Oceanien.
| K | Kulturarv |
| N | Naturarv |
| X | Kultur- och naturarv |
Albanien[2]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1992 | K | Butrint (utvidgat 1999) |
| 2005 | K | Berats och Gjirokastërs historiska centrum |
Andorra[3]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 2004 | K | Madriu-Perafita-Clarordalen |
Belgien[4]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1998 | K | Flamländska beginergårdar |
| 1998 | K | De fyra slussarna i Canal du centre med omgivningar, La Louvière och Le Roeulx (Hainault) |
| 1998 | K | Grand-Place |
| 1999 | K | Beffroier i Belgien och Frankrike (utvidgat 2005) |
| 2000 | K | Brygges gamla stadskärna |
| 2000 | K | Betydande verk av arkitekten Victor Horta i Bryssel |
| 2000 | K | Neolitiska flintgruvorna i Spiennes (Mons) |
| 2000 | K | Notre-Dame-katedralen i Tournai |
| 2005 | K | Plantin-Moretus museum |
| 2009 | K | Palais Stoclet |
Bosnien och Hercegovina[5]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 2005 | K | Gamla broområdet i den gamla staden Mostar |
| 2007 | K | Mehmed Paša Sokolovićs bro i Višegrad |
Bulgarien[6]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1979 | K | Bojanakyrkan |
| 1979 | K | Ryttaren i Madara |
| 1979 | K | Klippkyrkorna i Ivanovo |
| 1979 | K | Den trakiska graven i Kazanlak |
| 1983 | K | Fornstaden Nessebar |
| 1983 | N | Srebarna naturreservat |
| 1983 | N | Pirin nationalpark |
| 1983 | K | Rilaklostret |
| 1985 | K | Den trakiska graven i Svesjtari |
Cypern[7]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1980 | K | Pafos |
| 1985 | K | Målade kyrkor i Troodos (utvidgat 2001) |
| 1998 | K | Choirokoitia |
Danmark[8]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1994 | K | Gravhögarna, runstenarna och kyrkan i Jelling |
| 1995 | K | Domkyrkan i Roskilde |
| 2000 | K | Kronborg |
| 2014 | K | Stevns klint |
| 2015 | K | Christiansfeld |
| 2015 | K | Parforcejaktlandskap på norra Själland |
För Grönlands världsarv, se Lista över världsarv i Nordamerika
Estland[9]
| År | Län | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1997 | Harjumaa | K | Gamla staden i Tallinn |
| 2005 | Tartumaa | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkten "Dorpat" i Tartus gamla observatorium |
| 2005 | Lääne-Virumaa | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkten "Katko" i byn Simuna |
| 2005 | Lääne-Viru län | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkten "Woibifer" i byn Võivere |
Finland[10]
| År | Landskap | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1991 | Satakunda | K | Gamla Raumo |
| 1991 | Nyland | K | Sveaborg |
| 1994 | Mellersta Finland | K | Petäjävesi gamla kyrka |
| 1996 | Kymmenedalen | K | Verla träsliperi och pappfabrik |
| 1999 | Satakunda | K | Sammallahdenmäki, gravrösen från bronsåldern |
| 2005 | Lappland | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkterna "Avasaksa" på berget Aavasaksa, "Tornea" i Nedertorneå kyrka och "Stuor-Oivi" på berget Stuorrahanoaivi |
| 2005 | Kymmenedalen | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkten "Svartvira" på ön Svartviran |
| 2005 | Nyland | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkten "Porlom II" nära byn Porlom |
| 2005 | Mellersta Finland | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkten "Puolakka" på berget Oravivuori |
| 2006 | Österbotten | N | Höga kusten/Kvarkens skärgård[anm 2] |
Frankrike[11]
- För världsarv i Nya Kaledonien, se under Lista över världsarv i Oceanien
- För världsarv i Réunion, se under Lista över världsarv i Afrika
Georgien[12]
| År | Region | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1994 | Imeretien | K | Gelatiklostret & Bagratikatedralen |
| 1994 | Mtscheta-Mtianeti | K | Historiska monumenten i Mtscheta |
| 1996 | Svanetien | K | Övre Svanetien |
Grekland[13]
| År | Region | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1986 | Peloponnesos | K | Apollotemplet i Bassae |
| 1987 | Grekiska fastlandet | K | Arkeologiska området Delfi |
| 1987 | Peloponnesos | K | Akropolis, Aten |
| 1988 | Athos | X | Berget Athos |
| 1988 | Thessalien | X | Meteoraklostren |
| 1988 | Mellersta Makedonien | K | Gamla kristna och bysantinska monument i Thessaloniki |
| 1988 | Peloponnesos | K | Antika staden Epidauros |
| 1988 | Sydegeiska öarna | K | Medeltida staden Rhodos |
| 1988 | Västra Grekland | K | Ruinerna av Olympia |
| 1989 | Peloponnesos | K | Mystras |
| 1990 | Sydegeiska öarna | K | Ön Delos |
| 1990 | -flera- | K | Klostren Daphni (Aten), Hosios Lukas (Delfi) och Nea Moni på ön Chios |
| 1992 | Nordegeiska öarna | K | Pythagoreion och Heraion på Samos |
| 1996 | Mellersta Makedonien | K | Arkeologiska platser i Vergina |
| 1999 | Peloponnesos | K | Arkeologiska platser i Mykene och Tiryns |
| 1999 | Sydegeiska öarna | K | Gamla staden samt Sankt Johannes kloster och Apokalypsgrottan på ön Patmos |
| 2007 | Joniska öarna | K | Gamla staden Korfu |
Irland[14]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1993 | K | De förhistoriska lämningarna vid Boyne: Newgrange, Knowth och Dowth |
| 1996 | K | Skellig Michael |
Island[15]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 2004 | K | Þingvellir nationalpark |
| 2008 | N | Surtsey |
Italien[16]
| År | Region | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1979 | Lombardiet | K | Valcamonicas hällristningar |
| 1980 | Lazio | K | Roms historiska centrum, Vatikanstatens egendomar i Rom med extraterritoriella rättigheter och San Paolo fuori le Mura[anm 5] |
| 1980 | Lombardiet | K | Kyrkan och dominikanerklostret i Santa Maria delle Grazie med målningen "Sista måltiden" av Leonardo da Vinci |
| 1982 | Toscana | K | Florens historiska centrum |
| 1987 | Toscana | K | Piazza del Duomo, Pisa |
| 1987 | Veneto | K | Venedig och dess lagun |
| 1990 | Toscana | K | San Gimignanos historiska centrum |
| 1993 | Basilicata | K | Sassi di Matera |
| 1994 | Veneto | K | Staden Vicenza och de Palladiska villorna i Veneto (utvidgat 1996) |
| 1995 | Emilia-Romagna | K | Ferrara, Renässansstaden och dess Po-delta |
| 1995 | Kampanien | K | Neapels historiska centrum |
| 1995 | Lombardiet | K | Crespi d'Adda |
| 1995 | Toscana | K | Sienas historiska centrum |
| 1996 | Apulien | K | Castel del Monte |
| 1996 | Apulien | K | Trulli i Alberobello |
| 1996 | Emilia-Romagna | K | Tidiga kristna monument i Ravenna |
| 1996 | Toscana | K | Pienzas historiska centrum |
| 1997 | Emilia-Romagna | K | Katedralen, Torre Civica och Piazza Grande, Modena |
| 1997 | Kampanien | K | Kungliga 1700-talspalatset i Caserta med parken, Vanvitelliakvedukten och San Leucio-komplexet. |
| 1997 | Kampanien | K | Arkeologiska områden i Pompeji, Herculaneum och Torre Annunziata |
| 1997 | Kampanien | K | Costiera Amalfitana |
| 1997 | Ligurien | K | Porto Venere, Cinque Terre och öarna (Palmaria, Tino och Tinetto) |
| 1997 | Piemonte | K | Huset Savojens residens |
| 1997 | Sardinien | K | Su Nuraxi di Barumini |
| 1997 | Sicilien | K | Agrigentos arkeologiska område |
| 1997 | Sicilien | K | Villa Romana del Casale |
| 1997 | Veneto | K | Botaniska trädgården i Padua |
| 1998 | Friuli-Venezia Giulia | K | Arkeologiska området och partiarkiska basilikan i Aquileia |
| 1998 | Kampanien | K | Cilento och Vallo di Diano nationalpark med de arkeologiska platserna Paestum och Velia, Roscigno samt Certosa di Padula. |
| 1998 | Marche | K | Urbinos historiska centrum |
| 1999 | Lazio | K | Villa Adriana, Tivoli |
| 2000 | Sicilien | N | Eoliska öarna |
| 2000 | Umbrien | K | Assisi, Sankt Franciskus basilika och andra franciskanerplatser |
| 2000 | Veneto | K | Staden Verona |
| 2001 | Lazio | K | Villa d'Este, Tivoli |
| 2002 | Sicilien | K | Senbarockstäder i Val di Noto (sydöstra Sicilien) |
| 2003 | Lombardiet | K | Sacri monti (heliga berg) i Piemonte och Lombardiet. |
| 2003 | Piemonte | K | Sacri monti (heliga berg) i Piemonte och Lombardiet. |
| 2004 | Lazio | K | Etruskiska begravningsplatser i Cerveteri och Tarquinia |
| 2004 | Toscana | K | Val d'Orcia |
| 2005 | Sicilien | K | Syrakusa och det bergiga gravområdet Pantalica |
| 2006 | Ligurien | K | Strade Nuove och Palazzi dei Rollisystemet i Genua. |
| 2008 | Lombardiet | K | Mantua och Sabbioneta |
| 2008 | Lombardiet | K | Rätiska järnvägar i Albula / Berninalandskap[anm 6] |
| 2009 | Trentino-Alto Adige | N | Dolomiterna (delvis i Veneto) |
| 2009 | Veneto | N | Dolomiterna (delvis i Trentino-Alto Adige) |
| 2011 | ? | K | Langobarderna i Italien. Styrkeområden (568-774 e.Kr.) |
| 2011 | ? | K | Förhistoriska pålhus i Alperna[anm 4] |
| 2013 | K | Etna | |
| 2013 | Piemonte | K | Medicis villa och trädgård i Toscana |
| 2014 | Piemonte | K | Vinlandskapen i Langhe-Roero och Monferrato, Piemonte |
| 2015 | K | Arabiska och normandiska byggnader i Palermo |
Kosovo[anm 7]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 2004 | K | Medeltida monument i Kosovo (utvidgat 2006) |
Kroatien[17]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1979 | K | Dubrovniks historiska delar (utvidgat 1994) |
| 1979 | N | Nationalparken Plitvicesjöarna (utvidgat 2000) |
| 1979 | K | Splits historiska delar med Diocletianus palats |
| 1997 | K | Eufrasiusbasilikans biskopkomplex i gamla staden i Poreč |
| 1997 | K | Den historiska stadskärnan i Trogir |
| 2000 | K | S:t Jakobskatedralen i Šibenik |
| 2008 | K | Stari Grads slättland |
Lettland[18]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1997 | K | Vecrīga, Rigas gamla stad |
| 2005 | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkten "Sestu-Kalns" på Ziestu |
| 2005 | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkten "Jacobstadt" i Struves park |
Litauen[19]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1994 | K | Gamla staden i Vilnius |
| 2000 | K | Kuriska näset (delvis i Ryssland) |
| 2004 | K | Kernavė |
| 2005 | K | Struves meridianbåge[anm 1] |
Luxemburg[20]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1994 | K | Gamla staden i Luxemburg |
Malta[21]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1980 | K | Hal Saflieni Hypogeum |
| 1980 | K | Hagar Qim (utvidgat 1992) |
| 1980 | K | Valletta |
Moldavien[22]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 2005 | K | Struves meridianbåge[anm 1] |
Montenegro[23]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1980 | N | Durmitor nationalpark |
| 1979 | K | Natur- och kulturhistoriska regionen Kotor |
Nederländerna[24]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1995 | K | Polderlandskapet Schokland |
| 1996 | K | Amsterdams försvarslinje |
| 1997 | K | Kvarnnätverket i Kinderdijk-Elshout |
| 1998 | K | Woudas ångpumpstation i Friesland |
| 1999 | K | Poldern Beemster |
| 1999 | K | Villa Schröder i Utrecht |
| 2009 | N | Vadehavet[anm 8][25] |
| 2010 | K | Kanalringsområdet från 1600-talet i Amsterdam innanför Singelgracht |
För världsarv i Nederländska antillerna, se Lista över världsarv i Nordamerika
Nordmakedonien[26]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1980 | X | Staden Ohrid samt Ohridsjön och närliggande området |
Norge[27]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1979 | K | Urnes stavkyrka |
| 1979 | K | Bryggen i Bergen |
| 1980 | K | Bergsstaden Røros |
| 1985 | K | Hällristningarna i Alta |
| 2004 | K | Vegaöarna |
| 2005 | N | Västnorska fjordarna Geirangerfjorden och Nærøyfjorden |
| 2005 | K | Struves meridianbåge[anm 1] |
| 2015 | K | Rjukan–Notoddens industriminne |
Polen[28]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1978 | K | Gamla staden i Kraków |
| 1978 | K | Saltgruvan i Wieliczka |
| 1979 | K | Koncentrationslägret i Auschwitz |
| 1980 | K | Gamla staden i Warszawa |
| 1979 | N | Bialowiezaskogen[anm 9] |
| 1992 | K | Gamla staden i Zamość |
| 1997 | K | Den medeltida staden Toruń |
| 1997 | K | Tyska ordens ordensborg i Malbork |
| 1999 | K | Kulturlandskapet Kalwaria Zebrzydowska |
| 2001 | K | Fredskyrkorna i Jawor och Świdnica |
| 2003 | K | Träkyrkor i södra Małopolska |
| 2004 | K | Muskauparken (delvis i Tyskland) |
| 2006 | K | Hala Ludowa i Wrocław |
Portugal[29]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1983 | K | Angra do Heroísmos centrum |
| 1983 | K | Hieronymusklostret och Belemtornet i Lissabon |
| 1983 | K | Klostret i Batalha |
| 1983 | K | Klostret i Tomar |
| 1988 | K | Évoras gamla stad |
| 1989 | K | Klostret i Alcobaça |
| 1995 | K | Odlingslandskapet i Sintra |
| 1996 | K | Portos gamla stad |
| 1998 | K | Förhistoriska hällristningar i Côadalen och Siega Verde: Côadalen (andra delen i Spanien) |
| 1999 | N | Madeiras Laurisilva |
| 2001 | K | Vindistriktet Alto Douro |
| 2001 | K | Guimarães gamla stad |
| 2004 | K | Ön Picos vingårdslandskap |
| 2012 | K | Garnisonsstaden Elvas och dess befästningar |
| 2013 | K | Coimbras universitet |
Rumänien[30]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1991 | N | Donaudeltat |
| 1993 | K | Horezu kloster |
| 1993 | K | Moldovas kyrkor |
| 1993 | K | Byar med befästa kyrkor i Transsylvanien |
| 1999 | K | Träkyrkor i Maramureș |
| 1999 | K | Dakiska fästningar i Orăștiebergen |
| 1999 | K | De historiska delarna av Sighișoara |
Ryssland[31]
| År | Federalt distrikt | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1990 | Severo-Zapadnyj | K | Sankt Petersburgs historiska centrum och en grupp relaterade monument bl.a. fästningen Nöteborg |
| 1990 | Severo-Zapadnyj | K | Kizji pogosts kyrkor på ön Kizji i sjön Onega |
| 1990 | Tsentralnyj | K | Kreml och Röda torget i Moskva |
| 1992 | Severo-Zapadnyj | K | Gamla staden i Novgorod med Kreml och Sofiakatedralen |
| 1992 | Severo-Zapadnyj | K | Befästa klostret Solovetski i Vita havet |
| 1992 | Tsentralnyj | K | Vita monument i Vladimir och Suzdal |
| 1993 | Tsentralnyj | K | Arkitekturgruppen i Trefaldighetens-Sergius lavra i Sergijev Posad |
| 1994 | Tsentralnyj | K | Uppståndelsekyrkan i Kolomenskoje |
| 1995 | Severo-Zapadnyj | N | Komis urskogar, norra delen av Uralbergen |
| 1999 | Juzjnyj | N | Västra Kaukasus |
| 2000 | Severo-Zapadnyj | K | Kuriska näset (delvis i Litauen) |
| 2000 | Severo-Zapadnyj | K | Ferapontovklostret |
| 2000 | Privolzjskij | K | Kazans Kreml |
| 2003 | Juzjnyj | K | Gamla staden, fästningen och citadellet i Derbent |
| 2004 | Tsentralnyj | K | Novodevitjijklostret |
| 2005 | Tsentralnyj | K | Staden Jaroslavls historiska centrum |
| 2005 | Severo-Zapadnyj | K | Struves meridianbåge[anm 1] |
För världsarv i den asiatiska delen av Ryssland, se Lista över världsarv i Asien
San Marino[32]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 2008 | K | San Marinos historiska centrum och Monte Titano |
Schweiz[33]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1983 | K | Sankt Johannes benedektinerkonvent i Müstair |
| 1983 | K | Klosterområdet med klosterkyrkan i Sankt Gallen |
| 1983 | K | Gamla staden i Bern |
| 2000 | K | De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona |
| 2002 | N | Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn |
| 2003 | N | Monte San Giorgio |
| 2007 | K | Lavaux, vingårdsterrasser |
| 2008 | N | Det schweiziska tektoniska området Sardona |
| 2008 | K | Rätiska järnvägar i Albula / Berninalandskap[anm 6] |
| 2009 | K | La Chaux-de-Fonds och Le Locle |
| 2011 | K | Förhistoriska pålhus i Alperna[anm 4] |
Serbien[34]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1979 | K | Stari Ras och Sopocani |
| 1986 | K | Studenicaklostret |
| 2007 | K | Gamzigrad-Romuliana, Galerius palats |
- För världsarv i Kosovo som tillhör konventionsstaten Serbien, se under rubriken för detta land.
Slovakien[35]
Slovenien[36]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1988 | N | Skocjangrottorna |
| 2011 | K | Förhistoriska pålhus i Alperna[anm 4] |
| 2012 | K | Kvicksilverfyndigheterna i Almadén och Idrija |
Spanien[37]
- För världsarv i Kanarieöarna, se under Lista över världsarv i Afrika.
Storbritannien[38]
| År | Riksdel - Region | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1986 | England - Nordöstra England | K | Durhams slott och Durhams katedral |
| 1986 | England - Västra Midlands | K | Ironbridge |
| 1986 | England - Sydvästra England | K | Stonehenge, Avebury och tillhörande områden |
| 1986 | England - Yorkshire och Humber | K | Parken Studley Royal med ruinerna av Fountains Abbey |
| 1986 | Nordirland | N | Giant's Causeway och Causeway Coast |
| 1986 | Skottland | X | St Kilda (utvidgat 2005) |
| 1986 | Wales | K | Edvard I:s slott och stadsmurar i Harlech, Beaumaris, Caernarfon och Conwy (Gwynedd) |
| 1987 | England - -flera- | K | Romarrikets yttre gränser (delvis i Tyskland) – Hadrianus mur (utvidgat 2005) |
| 1987 | England - Storlondon | K | Westminster Abbey, New Palace of Westminster och Saint Margaret's Church |
| 1987 | England - Sydvästra England | K | Staden Bath |
| 1987 | England - Sydöstra England | K | Blenheim Palace |
| 1988 | England - Storlondon | K | Tower of London |
| 1988 | England - Sydöstra England | K | Katedralen i Canterbury, St. Augustine's Abbey och Sankt Martins kyrka |
| 1995 | Skottland | K | Edinburgh (gamla och nya staden) |
| 1997 | England - Storlondon | K | Maritima Greenwich |
| 1999 | Skottland | K | Heart of Neolithic Orkney (Skara Brae på Orkneyöarna med flera) |
| 2000 | Wales | K | Blaenavons industrilandskap |
| 2001 | England - Östra Midlands | K | Derwent Valley Mills |
| 2001 | England - Sydvästra England | N | Dorsets och östra Devons kuster |
| 2001 | England - Yorkshire och Humber | K | Saltaire |
| 2001 | Skottland | K | New Lanark |
| 2003 | England - Storlondon | K | Royal Botanic Gardens, Kew (Kungliga botaniska trädgården, Kew) |
| 2004 | England - Nordvästra England | K | Handels- och sjöfartsstaden Liverpool |
| 2006 | England - Sydvästra England | K | Cornwalls och västra Devons gruvlandskap |
| 2009 | Wales | K | Pontcysyllteakvedukten och kanalen |
| 2015 | Skottland | K | Forthbron (järnvägsbro på floden Forth) |
- För världsarv i Bermuda, se under Lista över världsarv i Nordamerika
- För världsarv i Pitcairn, se under Lista över världsarv i Oceanien
- För världsarv i Sankta Helena, Ascension och Tristan da Cunha, se under Lista över världsarv i Afrika
Sverige[39]
| År | Län | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1991 | Stockholms län | K | Drottningholms slott |
| 1993 | Stockholms län | K | Birka och Hovgården |
| 1993 | Västmanlands län | K | Engelsbergs bruk |
| 1994 | Stockholms län | K | Skogskyrkogården |
| 1994 | Västra Götalands län | K | Hällristningsområdet i Tanum |
| 1995 | Gotlands län | K | Hansestaden Visby |
| 1996 | Norrbottens län | K | Gammelstads kyrkstad |
| 1996 | Norrbottens län | X | Laponia |
| 1998 | Blekinge län | K | Örlogsstaden Karlskrona |
| 2000 | Västernorrlands län | N | Höga kusten/Kvarkens skärgård[anm 2] |
| 2001 | Dalarnas län | K | Falun och Kopparbergslagen |
| 2001 | Kalmar län | K | Södra Ölands odlingslandskap |
| 2004 | Hallands län | K | Radiostationen i Grimeton |
| 2005 | Norrbottens län | K | Struves meridianbåge[anm 1] — Mätpunkterna "Kerrojupukka", "Pajtas-vaara", "Perra-vaara" och "Pullinki" |
| 2012 | Gävleborgs län | K | Hälsingegårdar |
Tjeckien[40]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1992 | K | Gamla staden i Český Krumlov |
| 1992 | K | Gamla staden i Prag |
| 1992 | K | Gamla staden i Telč |
| 1994 | K | Vallfartskyrkan i Zelená Hora |
| 1995 | K | Gamla staden i Kutná Hora |
| 1996 | K | Kulturlandskapet Lednice-Valtice |
| 1998 | K | Historiska byn Holašovice |
| 1998 | K | Kroměřížpalatset och dess trädgårdar |
| 1999 | K | Litomyšls slott |
| 2000 | K | Heliga Trefaldighetskolonnen i Olomouc |
| 2001 | K | Villa Tugendhat av Mies van der Rohe i Brno |
| 2003 | K | Basilikan och judiska kvarteret i Třebíč |
Turkiet[41]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1985 | K | Göreme nationalpark och klipporna i Kappadokien |
| 1985 | K | De historiska områdena i Istanbul |
| 1985 | K | Stora moskén och sjukhuset i Divriği |
| 1986 | K | Hattusa |
| 1987 | K | Nemrut Dag |
| 1988 | K | Hierapolis (Frygien) och Pamukkale |
| 1988 | K | Xanthos-Letoon |
| 1994 | K | Safranbolu |
| 1998 | K | Troja, arkeologiskt område |
Tyskland[42]
| År | Förbundsland | Typ | Namn |
|---|---|---|---|
| 1978 | Nordrhein-Westfalen | K | Aachens domkyrka |
| 1981 | Bayern | K | Residenset i Würzburg med dess gårdsplan och trädgårdar |
| 1981 | Rheinland-Pfalz | K | Speyers domkyrka |
| 1983 | Bayern | K | Vallfärdskyrkan i Wies |
| 1984 | Nordrhein-Westfalen | K | Slotten Augustusburg och Falkenlust i Brühl |
| 1985 | Niedersachsen | K | Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan i Hildesheim |
| 1986 | Rheinland-Pfalz | K | Romerska monument, Triers domkyrka och Liebfrauenkyrkan i Trier |
| 1987 | Schleswig-Holstein | K | Hansastaden Lübeck samt Holstentor |
| 1990 | Berlin | K | Palats och parker i Potsdam och Berlin (delvis i Brandenburg) |
| 1990 | Brandenburg | K | Palats och parker i Potsdam och Berlin (delvis i Berlin) |
| 1991 | Hessen | K | Abbotsstift och Altenmünster i Lorsch |
| 1992 | Niedersachsen | K | Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale (utvidgad 2010) |
| 1993 | Baden-Württemberg | K | Klostret Maulbronn (Cistercienserabbotsstift) |
| 1993 | Bayern | K | Bamberg, det största stadscentrumet i Tyskland, som fortfarande är oförstört |
| 1994 | Saarland | K | Völklingens järnverk |
| 1994 | Sachsen-Anhalt | K | Kollegiatsstiftskyrkan, slottet och gamla stan i Quedlinburg |
| 1995 | Hessen | K | Fossilfyndplatsen Messels gruva |
| 1996 | Nordrhein-Westfalen | K | Kölnerdomen |
| 1996 | Sachsen-Anhalt | K | Bauhaus och dess byggnader i Weimar och Dessau (delvis i Thüringen) |
| 1996 | Sachsen-Anhalt | K | Luthers minnesmärken i Eisleben och Wittenberg (delvis i Thuringen) |
| 1996 | Thüringen | K | Bauhaus-skolan och dess byggnader i Weimar och Dessau (delvis i Sachsen-Anhalt) |
| 1996 | Thüringen | K | Luthers minnesmärken i Eisleben och Wittenberg (delvis i Sachsen-Anhalt) |
| 1998 | Thüringen | K | Det klassiska Weimar |
| 1999 | Berlin | K | Museumsinsel i Berlin |
| 1999 | Thüringen | K | Wartburg i närheten av Eisenach |
| 2000 | Baden-Württemberg | K | Klosterön i Reichenau |
| 2000 | Sachsen-Anhalt | K | Trädgårdsområdet Dessau-Wörlitz |
| 2001 | Nordrhein-Westfalen | K | Zeche Zollverein, gruva och koksverk i Essen |
| 2002 | Hessen | K | Kulturlandskapet Mittelrhein vid floden Rhen (delvis i Rheinland-Pfalz) |
| 2002 | Mecklenburg-Vorpommern | K | Städerna Stralsunds och Wismars historiska centrum |
| 2002 | Rheinland-Pfalz | K | Kulturlandskapet Mittelrhein vid floden Rhen (delvis i Hessen) |
| 2004 | Bremen | K | Rådhuset och Rolandstatyn i Bremen |
| 2004 | Sachsen | K | Muskauparken (delvis i Polen) |
| 2004 | Sachsen | K | Elbes dalgång i Dresden (struket från världsarvslistan 2009[43]) |
| 2005 | Baden-Württemberg | K | Romarrikets yttre gränser - Limes i övre Germanien och Raetien (delvis i andra förbundsstater och i Storbritannien) |
| 2005 | Bayern | K | Romarrikets yttre gränser - Limes i övre Germanien och Raetien (delvis i andra förbundsstater och i Storbritannien) |
| 2005 | Hessen | K | Romarrikets yttre gränser - Limes i övre Germanien och Raetien (delvis i andra förbundsstater och i Storbritannien) |
| 2005 | Rheinland-Pfalz | K | Romarrikets yttre gränser - Limes i övre Germanien och Raetien (delvis i andra förbundsstater och i Storbritannien) |
| 2006 | Bayern | K | Regensburg historiska stadskärna samt Stadtamhof |
| 2008 | Berlin | K | Berlins modernistiska bostadsområden |
| 2009 | Niedersachsen | N | Vadehavet - Nationalpark Niedersächsisches Wattenmeer[anm 8][25] |
| 2009 | Schleswig-Holstein | N | Vadehavet - Nationalpark Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer[anm 8][25] |
| 2011 | ? | K | Förhistoriska pålhus i Alperna[anm 4] |
| 2011 | -flera- | N | Bokurskogarna i Karpaterna och Tyskland[anm 11] |
| 2011 | Niedersachsen | K | Fagusverken |
| 2012 | Bayern | K | Markgräfliches Opernhaus |
| 2013 | Hessen | K | Bergpark Wilhelmshöhe |
| 2014 | Nordrhein-Westfalen | K | Corvey |
| 2015 | Hamburg | K | Speicherstadt |
| 2017 | Baden-Württemberg | K | 6 grottor med konst från istiden i bergstrakten Schwäbische Alb |
| 2018 | Thüringen | K | Naumburgs domkyrka |
| 2018 | Schleswig-Holstein | K | Hedeby och Danevirke |
Ukraina[44]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1990 | K | Sankta Sofiakatedralen och Petjerskaklostret i Kiev |
| 1998 | K | De historiska delarna av Lviv |
| 2005 | K | Struves meridianbåge[anm 1] |
| 2007 | N | Bokurskogarna i Karpaterna och Tyskland[anm 11] |
| 2011 | N | Bukovinska och dalmatiska metropoliters residens |
Ungern[45]
Vatikanstaten[46]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1980 | K | Roms historiska centrum, Vatikanstatens egendomar i Rom med extraterritoriella rättigheter och San Paolo fuori le Mura[anm 5] |
| 1984 | K | Vatikanstaden |
Belarus[47]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1979 | N | Bialowiezaskogen[anm 9] |
| 2000 | K | Mirs slott |
| 2005 | K | Njasvizj slott |
| 2005 | K | Struves meridianbåge[anm 1] |
Österrike[48]
| År | Typ | Namn |
|---|---|---|
| 1996 | K | Gamla staden i Salzburg |
| 1996 | K | Slottet i Schönbrunn och dess trädgårdar |
| 1997 | K | Kulturlandskapet Salzkammergut |
| 1998 | K | Semmeringbanan |
| 1999 | K | Gamla staden i Graz |
| 2000 | K | Kulturlandskapet Wachau |
| 2001 | K | Kulturlandskapet Neusiedlersjön[anm 12] |
| 2001 | K | Gamla staden i Wien |
| 2011 | K | Förhistoriska pålhus i Alperna[anm 4] |
Anmärkningar
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Struves meridianbåge (mätplatserna) – Ligger i 10 länder: Estland, Finland, Lettland, Litauen, Moldavien, Norge, Ryssland, Sverige, Ukraina, Belarus, se [1]
- ^ [a b] Världsarvet Höga Kusten i Sverige utvidgades 2006 med Kvarken i Finland, se [2]
- ^ [a b] Världsarvet Mont Perdu delas mellan Frankrike och Spanien, utvidgades 1999
- ^ [a b c d e f] Förhistoriska pålhus i Alperna delas mellan Frankrike, Italien, Schweiz, Slovenien, Tyskland, Österrike.
- ^ [a b] Världsarvet Roms historiska centrum, Vatikanstatens egendomar i Rom med extraterritoriella rättigheter och San Paolo fuori le Mura delas mellan Italien och Vatikanstaten. Utvidgades 1990.
- ^ [a b] Världsarvet Rätiska järnvägar i Albula / Berninalandskap delas mellan Italien och Schweiz.
- ^ Världsarvet ligger geografiskt i Kosovo, men är enligt Världsarvscentret ett världsarv i konventionsstaten Serbien, se här. Detta beror på att Kosovo är inte medlem i UNESCO under vilken världsarvkonventionen hanteras och att världsarvet tillhörde Serbien före Kosovos självständighetsförklaring. Då Sverige erkänt landet Kosovo (se Kosovos politiska status) redovisas världsarvet under detta land med en hänvisning under Serbien.
- ^ [a b c] Världsarvet Vadehavet delas mellan Nederländerna och Tyskland (delstaterna Niedersachsen och Schleswig-Holstein).
- ^ [a b] Världsarvet Bialowiezaskogen delas mellan Polen och Belarus. Utvidgades 1992.
- ^ [a b] Världsarvet Grottorna i Aggtelek karst och Slovakiska karst delas mellan Slovakien och Ungern. Utvidgades år 2000.
- ^ [a b c] Världsarvet Bokurskogarna i Karpaterna och Tyskland delas mellan Slovakien, Tyskland och Ukraina. Utvidgat med områden i Tyskland 2011.
- ^ [a b] Världsarvet Kulturlandskapet Fertö / Neusiedlersee delas mellan Österrike och Ungern.
Referenser
- ^ Bearbetning av tabellen på ”World Heritage List (table view)” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/pg.cfm?cid=31&l=en&&&mode=table. Läst 4 augusti 2010.
- ^ ”Albania (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/al. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Andorra (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ad. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Belgium (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/be. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Bosnia and Herzegovina (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ba. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Bulgaria (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/bg. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Cyprus (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/cy. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Denmark (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/dk. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Estonia (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ee. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Finland (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/fi. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”France (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/fr. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Georgia (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ge. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Greece (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/gr. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Ireland (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ie. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Iceland (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/is. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Italy (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/it. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Croatia (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/hr. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Latvia (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/lv. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Lithuania (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/lt. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Luxembourg (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/lu. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Malta (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/mt. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Moldova, Republic of (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/md. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Montenegro (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/me. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Netherlands (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/nl. Läst 29 juni 2011.
- ^ [a b c] ”Wattenmeer ist Weltnaturerbe” (på tyska). Deutsche UNESCO-Kommission e.V. Arkiverad från originalet den 3 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100703201910/http://www.unesco.de/ua37-2009.html?&L=0. Läst 19 maj 2010.
- ^ ”the Former Yugoslav Republic of Macedonia (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/mk. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Norway (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/no. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Poland (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/pl. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Portugal (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/pt. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Romania (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ro. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Russian Federation (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ru. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”San Marino (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/sm. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Switzerland (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ch. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Serbia (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/rs. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Slovakia (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/sk. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Slovenia (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/si. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Spain (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/es. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/gb. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Sweden (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/se. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Czech Republic (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/cz. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Turkey (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/tr. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Germany (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/de. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Dresden is deleted from UNESCO’s World Heritage List” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/news/522. Läst 26 juni 2009.
- ^ ”Ukraine (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/ua. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Hungary (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/hu. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Holy See (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/va. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Belarus (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/by. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Austria (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/at. Läst 29 juni 2011.
Externa länkar
- Riksantikvarieämbetet – Svenska Världsarven från norr till söder
- Undervisningsministeriet – Finska världsarv
| ||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
.svg)
.svg)
Flag of the Vatican City (2001–2023).svg
Författare/Upphovsman: Okänd, Licens: CC0
Flag of the Vatican City, as described in the 2000 w:en:Fundamental Law of Vatican City State (which took effect in Feb. 2001), Article 20, Attachment A. See here and here.
Författare/Upphovsman: Okänd, Licens: CC0
Flag of the Vatican City, as described in the 2000 w:en:Fundamental Law of Vatican City State (which took effect in Feb. 2001), Article 20, Attachment A. See here and here.
Welterbe.svg
UNESCO World Heritage Logo (German Version)
UNESCO World Heritage Logo (German Version)