Lista över tunnelbanesystem efter antal passagerare

Städer med tunnelbanesystem
Pekings tunnelbana är det mest trafikerade systemet i världen.
Moskvas tunnelbana är den mest trafikerade i Europa och är känd för sina djupa, vackert inredda stationer.
Seouls tunnelbana är den näst mest trafikerade tunnelbanan i världen.
Shanghais tunnelbana är det tredje mest trafikerade systemet i världen.
Tokyos tunnelbana är det femte mest använda tunnelbanesystemet i världen.
New Yorks tunnelbana är den mest trafikerade tunnelbanan i Amerika och har fler stationer än någon annan, med 472 stationer.
Paris tunnelbana är det mest trafikerade systemet i EU och är världens mest trafikerade gummihjulsburna tunnelbana.
Mexico Citys tunnelbana är det mest trafikerade tunnelbanesystemet i Latinamerika, och är känd för sin arkeologi och symboler i stationerna.
Hong Kongs tunnelbana är det åttonde mest trafikerade systemet i världen och det fjärde största i Kina.
Guangzhous tunnelbana är det sjätte mest trafikerade systemet i världen och det tredje största i Kina.
Londons tunnelbana, populärt kallad "the Tube", är det äldsta systemet i världen, verksamt sedan 1863.

Detta är en lista över tunnelbanesystem efter antal passagerare per år.

  1. Kina Pekings tunnelbana 3 660 miljoner (2016) [1]
  2. Sydkorea Seouls tunnelbana (Linje 1-9) 2 661 miljoner (2014)[2]
  3. Kina Shanghais tunnelbana 2 500 miljoner (2013)[3]
  4. Ryssland Moskvas tunnelbana 2 451 miljoner (2014)[4]
  5. Japan Tokyos tunnelbana 2 351 miljoner (2012)[5]
  6. Kina Guangzhous tunnelbana 2 054 miljoner (2013)[6]
  7. USA New Yorks tunnelbana 1 763 miljoner (2015)[7]
  8. Hongkong Hong Kongs tunnelbana 1 716 miljoner (2016)[8]
  9. Mexiko Mexico Citys tunnelbana 1 624 miljoner (2015)[9]
  10. Frankrike Paris tunnelbana 1 520 miljoner (2015)[10]
  11. Storbritannien Londons tunnelbana 1 229 miljoner (2012)[11]
  12. Japan Osakas tunnelbana 842 miljoner (2013) [12]
  13. Egypten Kairos tunnelbana 837 miljoner (2011)[13]
  14. Ryssland Sankt Petersburgs tunnelbana 759 miljoner (2013)[14]
  15. Brasilien São Paulos tunnelbana 754 miljoner (2013)[15]
  16. Singapore MRT Singapore 744,8 miljoner (2010)[16][17]
  17. Chile Santiagos tunnelbana 621 miljoner (2010)[18]
  18. Tjeckien Prags tunnelbana 589,2 miljoner (2012)[19]
  19. Spanien Madrids tunnelbana 558 miljoner (2013) [20]
  20. Tyskland Berlins tunnelbana 534,5 miljoner (2015)[21]
  21. Venezuela Caracas tunnelbana 510,2 miljoner (2008)[22]
  22. Taiwan Taipeis tunnelbana 505,4 miljoner (2010)[23]
  23. Ukraina Kievs tunnelbana 502,8 miljoner (2009)[24]
  24. Iran Teherans tunnelbana 459,1 miljoner (2008) [25][26]
  25. Österrike Wiens tunnelbana 428,8 miljoner (2013)[27]
  26. Japan Nagoyas tunnelbana 427 miljoner (2008)[28]
  27. Argentina Buenos Aires tunnelbana 409,8 miljoner (2008)[29]
  28. Grekland Atens tunnelbana 388 miljoner (2009)[30]
  29. Indien Delhis tunnelbana 278 miljoner (269 dagar under 2009-2010)[31]
  30. Spanien Barcelonas tunnelbana 381,2 miljoner (2010)[32]
  31. Tyskland Münchens tunnelbana 360 miljoner (2010)[33]
  32. Italien Roms tunnelbana 331 miljoner (2008)[34]
  33. Sverige Stockholms tunnelbana 320 miljoner (2012)[35]
  34. Italien Milanos tunnelbana 318 miljoner (2006)[36]
  35. Kanada Torontos tunnelbana 304 miljoner (2009) [37]
  36. Ungern Budapests tunnelbana 297 miljoner (2008)[38]
  37. Kanada Montréals tunnelbana 296,3 miljoner (2010)[39]
  38. Ukraina Charkivs tunnelbana 278 miljoner (2007)[40]
  39. Sydkorea Pusans tunnelbana 274,8 miljoner (2010)[41]
  40. Belarus Minsks tunnelbana 262 miljoner (2007)[42]
  41. Frankrike Lyons tunnelbana 250 miljoner (2008) [källa behövs]
  42. Rumänien Bukarests tunnelbana 219 miljoner (2007)[43]
  43. USA Washingtons tunnelbana 217,2 miljoner (2010)[44]
  44. Kina Nanjings tunnelbana 214 miljoner (2010)[45]
  45. Japan Sapporos tunnelbana 210 miljoner (2006)[46]
  46. Azerbajdzjan Bakus tunnelbana 206,1 miljoner (2009)[47]
  47. USA Chicagos tunnelbana 203 miljoner (2009)[48]
  48. Filippinerna Manilas tunnelbana 196,6 miljoner (2008)[49]
  49. Tyskland Hamburgs tunnelbana 194,9 miljoner (2009)[50]
  50. Portugal Lissabons tunnelbana 177 miljoner (2009) [51]
  51. Indien Calcuttas tunnelbana 173 miljoner (2009)[52]
  52. Japan Yokohamas tunnelbana 164 miljoner (2007)[53]
  53. Colombia Medellíns tunnelbana 155 miljoner (2008)[54]
  54. Brasilien Rio de Janeiros tunnelbana 154 miljoner (2009)[55]
  55. USA Bostons tunnelbana 145 miljoner (2007)[56]
  56. Polen Warszawas tunnelbana 140,2 miljoner (2010)[57]
  57. Kina Chongqings monorail 140 miljoner (2009)[58]
  58. Kina Shenzhens tunnelbana 138 miljoner (2009)[59]
  59. Belgien Bryssels tunnelbana 136 miljoner (2006)[60]
  60. Thailand Bangkoks tunnelbana 136 miljoner (2009)[61]
  61. Japan Kyotos tunnelbana 125,5 miljoner (2008)[62]
  62. Tyskland Nürnbergs tunnelbana 122,5 miljoner (2009)[63]
  63. Japan Kobes tunnelbana 121 miljoner (2008)[64]
  64. Kanada Vancouver SkyTrain 117,4 miljoner (2010)[65]
  65. Turkiet Ankaras tunnelbana 113,2 miljoner (2007)[66]
  66. Tyskland Frankfurts tunnelbana 112,1 miljoner (2008) [67]
  67. Kina Tianjins tunnelbana 111 miljoner (2012)[68]
  68. Sydkorea Daegus tunnelbana 110 miljoner (2008)[69]
  69. Malaysia RapidKL Light Rail Transit, Kuala Lumpur 109,2 miljoner (2008)[70]
  70. Japan Fukuokas tunnelbana 108 miljoner (2004)[71]
  71. Nederländerna Amsterdams tunnelbana 107,7 miljoner (2009)[72]
  72. USA Bay Area Rapid Transit 101,7 miljoner (2007)[73]
  73. Frankrike Lilles tunnelbana 95,8 miljoner (2009)[74]
  74. USA SEPTA, Philadelphia 92,4 miljoner (2009)[37]
  75. Georgien Tbilisis tunnelbana 91,8 miljoner (2007)[75]
  76. Mexiko Monterreys tunnelbana 88,3 miljoner (2008)[källa behövs]
  77. Nederländerna Rotterdams tunnelbana 87,1 miljoner (2008)[76]
  78. Spanien Bilbaos tunnelbana 87,0 miljoner (2009)[20]
  79. USA Metropolitan Atlanta Rapid Transit Authority 79,1 miljoner (2009)[37]
  80. Dominikanska republiken Santo Domingos tunnelbana 73 miljoner (2009)[källa behövs]
  81. USA Port Authority Trans-Hudson, Newark-New York 72,4 miljoner (2008) [37]
  82. Sydkorea Incheons tunnelbana 73 miljoner (2008)[77]
  83. Norge Oslos tunnelbana 73 miljoner (2008)[78]
  84. Uzbekistan Tasjkents tunnelbana 71 miljoner (2007)[36]
  85. Ryssland Novosibirsks tunnelbana 70 miljoner (2007)[79]
  86. Frankrike Marseilles tunnelbana 69 miljoner (2007)[80]
  87. Spanien Metrovalencia 68 miljoner (2009)[20]
  88. Bulgarien Sofias tunnelbana 65 miljoner (2009)[81][82]
  89. Storbritannien Docklands Light Railway 64 miljoner (2008)[83]
  90. Thailand Bangkoks tunnelbana 63,7 miljoner (2009)[84]
  91. Brasilien Recifes tunnelbana 59,9 miljoner (2009)[85]
  92. Japan Sendais tunnelbana 58 miljoner (2008)[86]
  93. Finland Helsingfors metro 58 miljoner (2008)[87]
  94. Turkiet Istanbuls tunnelbana 55,6 miljoner (2006) [88]
  95. Brasilien Brasílias tunnelbana 54,8 miljoner (2009)[källa behövs]
  96. Danmark Köpenhamns Metro 50 miljoner (2009)[89]
  97. Storbritannien Tyne and Wears tunnelbana 47 miljoner (2008)[källa behövs]
  98. Taiwan Kaohsiung MRT 46 miljoner (2010)[90]
  99. Ryssland Jekaterinburgs tunnelbana 46 miljoner (2007)[91]
  100. Brasilien Porto Alegres tunnelbana 45,3 miljoner (2007[92]
  101. USA Los Angeles tunnelbana 45,1 miljoner (2009)[37]
  102. Brasilien Belo Horizontes tunnelbana 43,8 miljoner (2009)[93]
  103. Frankrike Rennes tunnelbana 43,8 miljoner (2007)[94][källa behövs]
  104. Frankrike Toulouses tunnelbana 42 miljoner (2004)[95]
  105. Nordkorea Pyongyangs tunnelbana 35 miljoner (2008)[96]
  106. Ryssland Nizjnij Novgorods tunnelbana 33 miljoner (2007)[97]
  107. Förenade arabemiraten Dubais tunnelbana 30 miljoner (2010)[98]
  108. Turkiet Izmirs tunnelbana 30 miljoner (2005 [99]
  109. Sydkorea Daejeons tunnelbana 29 miljoner (2008)[100]
  110. Italien Neapels tunnelbana 29 miljoner (2006)[36]
  111. Schweiz Lausannes tunnelbana 25 miljoner (2009)[källa behövs]
  112. Italien Turins tunnelbana 21,9 miljoner (2009)[101]
  113. Indien Chennais högbana 20,7 miljoner (2009)[102]
  114. Japan Astram 18 miljoner (2005)[103]
  115. USA Metrorail, Miami 17,8 miljoner (2009)[37]
  116. Armenien Yerevans tunnelbana 17 miljoner (2009)[60]
  117. Sydkorea Gwangjus tunnelbana 17 miljoner (2008)[104]
  118. Chile Valparaísos tunnelbana 13,7 miljoner (2009)[105]
  119. Ukraina Dnipros tunnelbana 13,6 miljoner (2008)[106]
  120. Spanien Sevillas tunnelbana 13,46 miljoner (2009)[107]
  121. Storbritannien Glasgows tunnelbana 13,4 miljoner (2008)[108]
  122. USA Metro Subway, Baltimore 13,2 miljoner (2009) [37]
  123. Kina Wuhan Metro 13,15 miljoner (2009)[109]
  124. Ryssland Samaras tunnelbana 12 miljoner (2007) [110]
  125. Puerto Rico Tren Urbano, San Juan 9,1 miljoner (2009)[37]
  126. Ryssland Kazans tunnelbana 7 miljoner (2005) [111]
  127. USA RTA Rapid Transit, Cleveland 5,2 miljoner (2009)[37]
  128. Brasilien Teresinas tunnelbana 1,8 miljoner (2009)[källa behövs]
  129. Spanien Palma de Mallorcas tunnelbana 1,2 miljoner (2009)[112]

Referenser

  1. ^ ”体验北京地铁：没有“最挤”只有更挤 小窍门多”. 20 januari 2017. https://www.chinanews.com/sh/2017/01-20/8130230.shtml. Läst 25 januari 2017. 
  2. ^ ”Subway Passenger Transportation”. Subway Passenger Transportation. City of Seoul. http://stat.seoul.go.kr/jsp2/Octagon/jsp/WWS7/WWSDS7100.jsp?stc_cd=273. Läst 25 juni 2016.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304221834/http://stat.seoul.go.kr/jsp2/Octagon/jsp/WWS7/WWSDS7100.jsp?stc_cd=273. Läst 25 juni 2016.  (Engelska kan väljas i språkmenyn som heter "한국어")
  3. ^ (Chinese) 回顾上海地铁2013 eastday.com
  4. ^ ”Основные технико-эксплуатационные характеристики метрополитенов за 2014 год (Viktiga tekniska och operativa data för tunnelbanan 2014)”. международная ассоциация «Метро»/International Metro Association. http://asmetro.ru/upload/docs/2014.pdf. Läst 10 oktober 2015. 
  5. ^ ”営業状況”. 東京地下鉄株式会社 [Tokyo Metro Co., Ltd.]. http://www.tokyometro.jp/corporate/enterprise/passenger_rail/transportation/lines/index.html. Läst 7 juni 2014. 
  6. ^ ”广州地铁2013年报” (på kinesiska). 广州地铁2013年报. Guangzhou Metro Corporation. 2014. Arkiverad från originalet den 2015-01-12. https://web.archive.org/web/20150112060730/http://www.gzmtr.com/ygwm/gsgk/qynb/annual_report_2013.pdf. Läst 22 september 2014.  Arkiverad 12 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150112060730/http://www.gzmtr.com/ygwm/gsgk/qynb/annual_report_2013.pdf. Läst 21 september 2014. 
  7. ^ ”Introduction to Subway Ridership”. Introduction to Subway Ridership. Metropolitan Transportation Authority (MTA). http://web.mta.info/nyct/facts/ridership/. Läst 17 mars 2017. 
  8. ^ Zhejiang News Läst 20 februari 2017
  9. ^ ”Afluencia de Estación por Línea” (på spanish). Afluencia de Estación por Línea. Metro de la Ciudad de Mexico. 2015. Arkiverad från originalet den 8 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160208145200/http://www.metro.cdmx.gob.mx/operacion/afluencia.html. Läst 7 februari 2016.  Arkiverad 8 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160208145200/http://www.metro.cdmx.gob.mx/operacion/afluencia.html. Läst 17 mars 2017.  Annual total from the sum of the four Quarterly totals listed.
  10. ^ ”RAPPORT D’ACTIVITÉ 2015” (PDF). STIF. sid. 18. http://www.stif.org/IMG/pdf/ra_stif_2015.pdf. Läst 17 mars 2017. 
  11. ^ ”Annual Report and Statement of Accounts 2012/2013”. Transport for London. http://www.tfl.gov.uk/cdn/static/cms/documents/annual-report-and-statement-of-accounts-2013.pdf. Läst 13 april 2014. 
  12. ^ ”交通局の予算・決算について”. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218212601/http://www.kotsu.city.osaka.lg.jp/business/management/financial/yosan_kessan.html. Läst 18 december 2014. 
  13. ^ ”Cairo Metro Statistics”. Ameinfo.com. Arkiverad från originalet den 23 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120323180531/http://cairometro.gov.eg/uipages/Statistics.aspx. Läst 9 september 2011. 
  14. ^ ”ОСНОВНЫЕ ТЕХНИКО-ЭКСПЛУАТАЦИОННЫЕ ХАРАКТЕРИСТИКИ МЕТРОПОЛИТЕНОВ ЗА 2013 ГОД.” (på ryska) (pdf). asmetro.ru. Международная Ассоциация "Метро" [International Association of Metros]. 2013. 3. http://asmetro.ru/upload/docs/2013.pdf. Läst 13 maj 2014. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119195158/http://www.metro.sp.gov.br/empresa/relatorio/2010/raMetro2010.pdf. Läst 19 juli 2011. 
  16. ^ ”SBS Transit”. SBS Transit. http://www.sbstransit.com.sg/about/operational.aspx. Läst 14 oktober 2010. 
  17. ^ ”SMRT”. SMRT. Arkiverad från originalet den 6 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110106223728/http://www.smrt.com.sg/investors/key_operating_matrix_MRT.asp. Läst 14 oktober 2010. 
  18. ^ ”Metro de Santiago 2010 Annual Report” (PDF). http://www.metrosantiago.cl/files/documentos/memoria2010/memoria.pdf. Läst 2 maj 2011. 
  19. ^ ”Annual Report 2012” (PDF). Arkiverad från originalet den 21 september 2013. https://web.archive.org/web/20130921053507/http://www.dpp.cz/download-file/6145/annual_report_2012_en.pdf. Läst 27 juni 2014. 
  20. ^ [a b c] ”Estadística de Transporte de Viajeros.”. Ine.es (Instituto Nacional de Estadística. (National Statistics Institute)). Arkiverad från originalet den 28 december 2014. https://web.archive.org/web/20141228151453/http://www.ine.es/jaxiBD/tabla.do?per=01&type=db&divi=ETV&idtab=2. Läst 27 juni 2014. 
  21. ^ ”Zahlenspiegel 2016 1. Auflage” (på tyska) (PDF). Zahlenspiegel 2016 1. Auflage. Berliner Verkehrsbetriebe (BVG). 31 december 2015. http://www.bvg.de/?section=downloads&download=1964. Läst 17 mars 2017. 
  22. ^ Gerencia Ejecutiva de Transporte Metro de Caracas
  23. ^ ”Statistics: Ridership Counts”. Taipei Rapid Transit Corporation. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110815193248/http://english.trtc.com.tw/ct.asp?xItem=1056489&ctNode=11767&mp=122032. Läst 16 januari 2011. 
  24. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 april 2020. https://web.archive.org/web/20200403215317/http://www.metro.kiev.ua/. Läst 12 juni 2011. 
  25. ^ https://web.archive.org/web/20110716202904/http://tehranmetro.com/AppUploadedFiles/Statistics/d0eb80de-b652-45d0-8d91-aa560a1c316d.pdf
  26. ^ https://web.archive.org/web/20110716203038/http://tehranmetro.com/AppUploadedFiles/Statistics/b5ff4bc0-bc77-488e-8e5a-1b85f6b8e36f.pdf
  27. ^ ”Betriebsangaben 2013”. Wiener Linien. Arkiverad från originalet den 25 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110725072715/http://www.wienerlinien.at/media/files/2011/wl_jahresbericht_2010_51536.pdf. Läst 27 juni 2014. 
  28. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Nagoya - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Nagoya. Läst 14 oktober 2010. 
  29. ^ ”Microsoft Word - Memoria_2..” (PDF). Arkiverad från originalet den 6 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110706081819/http://www.metrovias.com.ar/v2/Images/Inversores/memoria_2.pdf. Läst 14 oktober 2010. 
  30. ^ ”AttikoMetro Inside”. Ametro.gr. Arkiverad från originalet den 3 december 2010. https://web.archive.org/web/20101203061952/http://www.ametro.gr/page/default.asp?id=20&la=2. Läst 14 oktober 2010. 
  31. ^ For ridership till August 22, 2010 see ”Inside Delhi”. The Hindu. 24 september 2010. http://www.thehindu.com/todays-paper/tp-national/tp-newdelhi/article590821.ece. Läst 24 december 2010. . For ridership till November 25, 2009 see ”Delhi Metro crosses billion mark”. The Hindu. 28 november 2009. http://www.thehindu.com/news/cities/Delhi/article56472.ece. Läst 24 december 2010. .
  32. ^ http://www.atm.cat/pdfs_cat/transmet/XIFRES_2010.pdf
  33. ^ Pressemeldung der MVG vom 27.05.2011 Arkiverad 29 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ ”ATAC S.p.A. | Azienda per la mobilità”. Atac.roma.it. Arkiverad från originalet den 31 december 2013. https://web.archive.org/web/20131231040624/http://www.atac.roma.it/. Läst 14 oktober 2010. 
  35. ^ Årsberättelse SL
  36. ^ [a b c] Michael Rohde (3 oktober 2010). ”World Metro Database - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/table.html?feat=CIAPPYCOSNTRDRRUPDACWT&orderby=AP&sort=DESC&unit=. Läst 14 oktober 2010. 
  37. ^ [a b c d e f g h i] Dawson, Christie. Public Transportation Ridership Preport. Forth Quarter 2009 Arkiverad 10 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.. American Public Transportation Association.
  38. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100202122929/http://www.bkv.hu/english/evesjelentes/annualreport2008.pdf. Läst 12 juni 2011. 
  39. ^ http://www.apta.com/resources/statistics/Documents/Ridership/2010_q4_ridership_APTA.pdf
  40. ^ Andrew Rybka. ”Харьков транспортный. Метро. Общие сведения”. Gortransport.kharkov.ua. Arkiverad från originalet den 25 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090625213435/http://gortransport.kharkov.ua/subway/index.php. Läst 14 oktober 2010. 
  41. ^ http://www.humetro.busan.kr:80/program/board/main/view.php?id=newsdata&num=4364&c=6&action=&field=&adminfield=&s_name=&category=&stype=&view=&page_now=&page=
  42. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Minsk - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Minsk. Läst 14 oktober 2010. 
  43. ^ http://www.metrorex.ro Arkiverad 30 april 2008 hämtat från the Wayback Machine. Official Metrorex site
  44. ^ ”metro facts”. Washington Metropolitan Area Transit Authority. Arkiverad från originalet den 13 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100113082838/http://wmata.com/about_metro/docs/metrofacts.pdf. Läst 26 augusti 2011. 
  45. ^ ”Blog Archive » Nanjing Metro New Developments”. Arkiverad från originalet den 19 september 2011. https://web.archive.org/web/20110919193627/http://www.yangtse.com/news/ms/201101/t20110123_784426.htm. 
  46. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Sapporo - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Sapporo. Läst 14 oktober 2010. 
  47. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 november 2010. https://web.archive.org/web/20101114151132/http://www.azstat.org/statinfo/transport/en/013.shtml. Läst 12 juni 2011. 
  48. ^ ”CTA | Facts at a Glance”. Transitchicago.com. http://www.transitchicago.com/about/facts.aspx. Läst 14 oktober 2010. 
  49. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090301185541/http://www.lrta.gov.ph/line1_kpi.htm. Läst 12 juni 2011. , ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090317085604/http://www.lrta.gov.ph/line2_kpi.htm. Läst 12 juni 2011. 
  50. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719043412/http://www.hochbahn.de/wps/wcm/connect/bffa0080433ae79f83b2dbed8c1618a7/HOCHBAHN_UB_2009_EN.pdf?MOD=AJPERES. Läst 12 juni 2011. 
  51. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110702184221/http://www.metrolisboa.pt/Default.aspx?tabid=114. Läst 12 juni 2011. 
  52. ^ ”Kolkata metro expands”. Railway Gazette. 10 september 2009. Arkiverad från originalet den 26 december 2018. https://web.archive.org/web/20181226085209/https://www.railwaygazette.com/news/single-view/view/kolkata-metro-expands.html%20. Läst 14 oktober 2010. 
  53. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Yokohama - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Yokohama. Läst 14 oktober 2010. 
  54. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Medellin - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Medellin. Läst 14 oktober 2010. 
  55. ^ ”Concessão Metroviária do Rio de Janeiro S.A. - Demonstrações financeiras em 31 de dezembro de 2008 e 2007”. Siteempresas.bovespa.com.br. Arkiverad från originalet den 6 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110706151504/http://siteempresas.bovespa.com.br/consbov/ExibeTodosDocumentosCVM.asp?CNPJ=02.327.817%2F0001-02&CCVM=16810&TipoDoc=C&QtLinks=10. Läst 14 oktober 2010. 
  56. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Boston - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Boston. Läst 14 oktober 2010. 
  57. ^ ”Annual Report 2010 (Raport roczny 2010), in Polish & English, page 10 (16+17) (strona 10 (16+17))”. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119192425/http://www.metro.waw.pl/pliki/PDFy/Raport%20Roczny%202010.pdf. Läst 20 september 2011. 
  58. ^ "2009年重庆轨道交通运营建设任务顺利完成" 重庆市政府网 Arkiverad 13 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. Accessed Apr. 1, 2010
  59. ^ (Chinese) "运营三年半 地铁亏10亿" 广州日报 2010-07-20
  60. ^ [a b] Michael Rohde (3 oktober 2010). ”World Metro Database - metrobits.org”. Mic-ro.com. Arkiverad från originalet den 23 september 2010. https://web.archive.org/web/20100923072945/http://mic-ro.com/metro/table.html. Läst 14 oktober 2010. 
  61. ^ Tanayong Announces Plan to Acquire Bangkok Mass Transit System (BTSC) Arkiverad 23 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  62. ^ Michael Rohde. ”Kyoto - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Kyoto. Läst 14 oktober 2010. 
  63. ^ VGN - VERBUNDBERICHT 2009 Arkiverad 1 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. p. 43
  64. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Kobe - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Kobe. Läst 14 oktober 2010. 
  65. ^ ”Translink 2010 Ridership”. Translink. Arkiverad från originalet den 21 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110221223028/http://www.translink.ca/en/About-TransLink/Media/2011/February/TransLink-2010-Ridership.aspx#. Läst 23 mars 2011. 
  66. ^ [1]
  67. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719112836/http://www.vgf-ffm.de/fileadmin/data_archive/Downloads/RZ_GB_2008_Netz.pdf. Läst 12 juni 2011. 
  68. ^ ”Ridership”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140220215244/http://news.163.com/13/0407/08/8RRIQIRI00014AED.html. Läst 8 april 2013. 
  69. ^ Michael Rohde. ”Daegu - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Daegu. Läst 14 oktober 2010. 
  70. ^ https://web.archive.org/web/20110113103425/http://www.mot.gov.my/stat/rel/2008/JADUAL_2.9_2008.pdf
  71. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Fukuoka - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Fukuoka. Läst 14 oktober 2010. 
  72. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 december 2011. https://web.archive.org/web/20111228205721/http://www.gvb.nl/overgvb/feiten-en-cijfers/Pages/vervoer-in-cijfers.aspx. Läst 22 juni 2014. 
  73. ^ BART Fiscal Year 2008 Short-Range Transit Plan and Capital Improvement Program. Page 3-5. September 2007.
  74. ^ ”Lille : l'utilisation des transports en commun a augmenté de 46% depuis 2001 - Metropole Lilloise - - La Voix du Nord”. Lavoixdunord.fr. Arkiverad från originalet den 11 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100111014827/http://www.lavoixdunord.fr/actualite/L_info_en_continu/Metropole_Lilloise/2010/01/08/article_lille-l-utilisation-des-transports-en-co.shtml. Läst 14 oktober 2010. 
  75. ^ http://metro.ge/index.php?sec_id=40&lang_id=GEO
  76. ^ ”RET - What RET does”. Ret.nl. http://www.ret.nl/over-ret/wat-doet-de-ret.aspx?sc_lang=en. Läst 14 oktober 2010. 
  77. ^ Michael Rohde. ”Incheon - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Incheon. Läst 14 oktober 2010. 
  78. ^ https://web.archive.org/web/20091122165206/http://ruter.no/Global/dokumenter/dokumentvedlegg/K2010web.pdf
  79. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Novosibirsk - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Novosibirsk. Läst 14 oktober 2010. 
  80. ^ ”Marseille | Pour ses trente ans le métro se met sur son trente-et-un”. La Provence. 8 december 2007. http://www.laprovence.com/articles/2007/12/08/177725-MARSEILLE-Pour-ses-trente-ans-le-metro-se-met-sur-son-trente-et-un.php. Läst 14 oktober 2010. 
  81. ^ Alex Bivol (15 maj 2009). ”Metro interrupted - Business”. The Sofia Echo. http://sofiaecho.com/2009/05/15/719189_metro-interrupted. Läst 14 oktober 2010. 
  82. ^ V Prudnikov (1 juni 2010). ”Sofia Metro Track Map”. trackmap.ru. Arkiverad från originalet den 26 december 2018. https://web.archive.org/web/20181226085222/http://www.mrl.ucsb.edu/~yopopov/rrt/trackmaps/tm_sofia.html%20. Läst 1 juni 2010. 
  83. ^ ”Transport for London”. Tfl.gov.uk. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524182147/http://www.tfl.gov.uk/tfl/corporate/modesoftransport/tube/performance/default.asp?onload=entryexit. Läst 14 oktober 2010. 
  84. ^ Bangkok Metru Public Corporation Annual Report 2009 Arkiverad 12 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  85. ^ including diesel train line Companhia Brasiliera de Trens Urbanos - relatorie de gestao 2009 (p. 91)
  86. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Sendai - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Sendai. Läst 14 oktober 2010. 
  87. ^ ”Helsinki City Transport”. Hel.fi. Arkiverad från originalet den 17 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110317221323/http://www.hel.fi/hki/hkl/en/HKL%20Metro. Läst 21 mars 2011. 
  88. ^ [2]
  89. ^ http://www.m.dk/nyheder/~/media/Metro/Content/Metronyt/Metronyt%202010/MetroNyt_2010_01_Jan.ashx
  90. ^ ”運量統計”. Kaohsiung Rapid Transit Corporation. Arkiverad från originalet den 26 november 2010. https://web.archive.org/web/20101126094146/http://krtco.com.tw/about/statistics.aspx. Läst 16 januari 2011. 
  91. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Yekaterinburg - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Yekaterinburg. Läst 14 oktober 2010. 
  92. ^ ”Trensurb”. Trensurb. Arkiverad från originalet den 29 september 2009. https://web.archive.org/web/20090929032051/http://www.trensurb.com.br/php/trensurb/tecnologia.php. Läst 14 oktober 2010. 
  93. ^ Companhia Brasiliera de Trens Urbanos - relatorie de gestao 2009 (p. 93)
  94. ^ ”Rennes Metro - Wikipedia, the free encyclopedia”. En.wikipedia.org. http://en.wikipedia.org/wiki/Rennes_metro. Läst 14 oktober 2010. 
  95. ^ Michael Rohde. ”Toulouse - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Toulouse. Läst 14 oktober 2010. 
  96. ^ Michael Rohde. ”Pyongyang - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Pyongyang. Läst 14 oktober 2010. 
  97. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Nizhny Novgorod - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Nizhny+Novgorod. Läst 14 oktober 2010. 
  98. ^ ”Dubai Metro serves 30m passengers”. gulfnews. 8 september 2010. http://gulfnews.com/news/gulf/uae/traffic-transport/dubai-metro-serves-30m-passengers-1.679056. Läst 14 oktober 2010. 
  99. ^ Michael Rohde. ”Izmir - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Izmir. Läst 14 oktober 2010. 
  100. ^ Michael Rohde. ”Daejeon - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Daejeon. Läst 14 oktober 2010. 
  101. ^ ”CittAgora - Periodico del Consiglio Comunale di Torino”. Comune.torino.it. 13 april 2010. http://www.comune.torino.it/cittagora/article_8103.shtml. Läst 14 oktober 2010. 
  102. ^ Jan - sept 2009 The Hindu: Many concerns of MRTS commuters remain unaddressed Arkiverad 24 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  103. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Hiroshima - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Hiroshima. Läst 14 oktober 2010. 
  104. ^ Michael Rohde. ”Gwangju - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Gwangju. Läst 14 oktober 2010. 
  105. ^ ”Metro Valparaíso 2009 Annual Report” (PDF). Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716195619/http://www.merval.cl/archivos_empresa/Memoria%20Anual%202009.pdf. Läst 10 december 2010. 
  106. ^ ”'''(Ukrainian)'''”. Ukranews.com. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525183447/http://www.ukranews.com/rus/article/130809.html. Läst 14 oktober 2010. 
  107. ^ ”Inicio”. Metro de Sevilla. 28 september 2010. http://www.metrodesevilla.org/index.php?id=7. Läst 14 oktober 2010. 
  108. ^ [3]
  109. ^ (Chinese) "武汉轻轨乘客6年增10倍" 荆楚网-楚天金报 Jan. 10, 2010
  110. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Samara - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Samara. Läst 14 oktober 2010. 
  111. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Kazan - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Kazan. Läst 14 oktober 2010. 
  112. ^ ”La rendibilitat del metro de Palma, en entredit” (på catalan). Associació d’Amics del Ferrocarril de Balears. 4 april 2010. Arkiverad från originalet den 9 april 2010. https://web.archive.org/web/20100409005547/http://www.aafb.es/actualitat-ferroviaria-actualidad/article/la-rendibilitat-del-metro-de-palma. Läst 18 april 2010. 

Se även

Media som används på denna webbplats

Flag of Chile.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Malaysia.svg
Flag of Malaysia – Jalur Gemilang (Stripes of Glory)
Flag of the Dominican Republic.svg
Den Dominikanska republikens flagga består av ett vitt centrerat kors som sträcker sig hela vägen ut till flaggans kant. I mitten på korset sitter ett emblem med en bibel, ett gyllene kors och sex dominikanska flaggor. Emblemet är omgivet av olivkvistar och palmblad. Under emblemet står ”Republica Dominicana” och ovanför ett band med landets mottot ”Dios, Patria, Libertad” (”Gud, Landet, Frihet”).
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Anheqiao North station platform 1.jpg
Författare/Upphovsman: Yaroslav Blanter, Licens: CC BY-SA 3.0
Anheqiao North station, Beijing subway, the arrival platform
Metro chabacano.jpg
Författare/Upphovsman: https://www.flickr.com/people/vladimix/, Licens: CC BY-SA 2.0
Metro Chabacano, Mexico City
Metro Xujiahui Station.jpg
Författare/Upphovsman: Chen Zhao, Licens: CC BY 2.0
The Xujiahui Metro station with a train at the platform and passengers about to board.
Green.park.underground.arp.750pix.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
MTR Hong Kong station Causeway Bay.JPG
Författare/Upphovsman: mailer_diablo, Licens: CC BY-SA 3.0
A crowded platform on Causeway Bay MTR Station on the Island Line, Causeway Bay, Hong Kong.
GongYuanQian-MTR-Gz.JPG
Författare/Upphovsman: Gzdavidwong, Licens: CC BY-SA 3.0
Gongyuanqian Station of Guangzhou Metro in Guangzhou, Guangdong, China
Moscow MetroCrowded (pixinn.net).jpg
Författare/Upphovsman: Christophe Meneboeuf, Licens: CC BY-SA 3.0
The metro in Moscow is one of the busiest in the world.
World metro system cities.png
A map showing all the world's metro or subway systems.
NYCSub 7 Vernon Jackson 3.jpg
Författare/Upphovsman: Daniel Schwen, Licens: CC BY-SA 2.5
7 train entering Vernon Boulevard / Jackson Avenue station.
Ligne-14-Chatelet-1.jpg
Författare/Upphovsman: Pline, Licens: CC BY-SA 3.0
Métro de Paris, Station Chatelet (ligne 14), Paris, France
Iidabashistationunderground.jpg
This photo is of the Iidabashi station in Tokyo, Japan. Taken by Natasha Ryan.