Lista över tal

Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.

Detta är en lista över artiklar som handlar om olika tal.

Naturliga tal

I nummerordning

0123456789
10111213141516171819
20212223242526272829
30313233343536373839
40414243444546474849
50515253545556575859
60616263646566676869
70717273747576777879
80818283848586878889
90919293949596979899
100101102103104105106107108109
110111112113114115116117118119
120121122123124125126127128129
130131132133134135136137138139
140141142143144145146147148149
150151152153154155156157158159
160161162163164165166167168169
170171172173174175176177178179
180181182183184185186187188189
190191192193194195196197198199
200201202203204205206207208209
210211212213214215216217218219
220221222223224225226227228229
230231232233234235236237238239
240241242243244245246247248249
250251252253254255256257258259
260261262263264265266267268269
270271272273274275276277278279
280281282283284285286287288289
290291292293294295296297298299
300301302303304305306307308309
310311312313314315316317318319
320321322323324325326327328329
330331332333334335336337338339
340341342343344345346347348349
350351352353354355356357358359
360361362363364365366367368369
370371372373374375376377378379
380381382383384385386387388389
390391392393394395396397398399
400401402403404405406407408409
410411412413414415416417418419
420421422423424425426427428429
430431432433434435436437438439
440441442443444445446447448449
450451452453454455456457458459
460461462463464465466467468469
470471472473474475476477478479
480481482483484485486487488489
490491492493494495496497498499
500501502503504505506507508509
510511512513514515516517518519
520521522523524525526527528529
530531532533534535536537538539
540541542543544545546547548549
550551552553554555556557558559
560561562563564565566567568569
570571572573574545576577578579
580581582583584585586587588589
590591592593594595596597598599
600601602603604605606607608609
610611612613614615616617618619
620621622623624625626627628629
630631632633634635636637638639
640641642643644645646647648649
650651652653654655656657658659
660661662663664665666667668669
670671672673674675676677678679
680681682683684685686687688689
690691692693694695696697698699
700701702703704705706707708709
710711712713714715716717718719
720721722723724725726727728729
730731732733734735736737738739
740741742743744745746747748749
750751752753754755756757758759
760761762763764765766767768769
770771772773774775776777778779
780781782783784785786787788789
790791792793794795796797798799
800801802803804805806807808809
810811812813814815816817818819
820821822823824825826827828829
830831832833834835836837838839
840841842843844845846847848849
850851852853854855856857858859
860861862863864865866867868869
870871872873874875876877878879
880881882883884885886887888889
890891892893894895896897898899
900901902903904905906907908909
910911912913914915916917918919
920921922923924925926927928929
930931932933934935936937938939
940941942943944945946947948949
950951952953954955956957958959
960961962963964965966967968969
970971972973974975976977978979
980981982983984985986987988989
990991992993994995996997998999

Särskilda tal

Nedan följer några noterbara heltal med särskilda matematiska egenskaper och/eller särskild kulturell betydelse.

Klicka på ett tal för att läsa mer om det:

Primtal

Ett primtal är ett heltal p som är större än 1 och som bara är delbart med ±1 och ±p.

Nedan listas de 100 första primtalen:

2357111317192329
31374143475359616771
7379838997101103107109113
127131137139149151157163167173
179181191193197199211223227229
233239241251257263269271277281
283293307311313317331337347349
353359367373379383389397401409
419421431433439443449457461463
467479487491499503509521523541
                                                                      

Sammansatta tal

Ett sammansatt tal är ett naturligt tal som inte är primtal, det vill säga som har minst tre positiva delare, eller med andra ord minst en äkta delare.

De första sammansatta talen är:

4, 6, 8, 9, 10, 12, 14, 15, 16, 18, 20, 21, 22, 24, 25, 26, 27, 28, 30, 32, 33, 34, 35, 36, 38, 39, 40, 42, 44, 45, 46, 48, 49, 50, 51, 52, 54, 55, 56, 57, 58, 60, 62, 63, 64, 65, 66, 68, 69, 70, 72, 74, 75, 76, 77, 78, 80, 81, 82, 84, 85, 86, 87, 88, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 98, 99, 100, 102, 104, 105, 106, 108, 110, 111, 112, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 128, 129, 130, 132, 133, 134, 135, 136, 138, 140, … (talföljd A002808 i OEIS)

Perfekta tal

Ett perfekt tal (även kallat fullkomligt tal) är ett naturligt tal n för vilket summan av alla sina delare, inklusive n självt, är lika med 2n. Detta är även detsamma som att ett tal n är lika med summan av alla sina delare förutom sig självt.

Om ett tal p är ett perfekt tal gäller följande:

De tio första perfekta talen är (talföljd A000396 i OEIS):

  • 6
  • 28
  • 496
  • 8 128
  • 33 550 336
  • 8 589 869 056
  • 137 438 691 328
  • 2 305 843 008 139 952 000
  • 2 658 455 991 569 832 000 000 000 000 000 000 000
  • 191 561 942 608 236 100 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

Defekta tal

Ett defekt tal (även kallat omättat tal eller fattigt tal) är ett naturligt tal n, för vilket summan av alla positiva delare, inklusive n självt, betecknat σ(n), är mindre än 2n. Värdet 2n - σ(n) kallas ibland n:s defekthet.

Ett oändligt antal jämna och udda defekta tal existerar. Till exempel är alla primtal, primtalspotenser och alla äkta delare till defekta tal eller perfekta tal defekta.

De första defekta talen är:

1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 29, 31, 32, 33, 34, 35, 37, 38, 39, 41, 43, 44, 45, 46, 47, 49, 50, 51, 52, 53, 55, 57, 58, 59, 61, 62, 63, 64, 65, 67, 68, 69, 71, 73, 74, 75, 76, 77, 79, 81, 82, 83, 85, 86, … (talföljd A005100 i OEIS)

Ymniga tal

Ett ymnigt tal (även kallat mättat tal, överflödande tal eller rikt tal) är ett naturligt tal n för vilket summan av alla dess positiva delare, inklusive n självt, är större än 2n. Värdet σ(n) - 2n, där σ(n), sigmafunktionen, är denna summa, kallas n:s ymnighet. Ymniga tal introducerades först av Nicomachus i dennes Introductio Arithmetica (cirka år 100).

De första ymniga talen är:

12, 18, 20, 24, 30, 36, 40, 42, 48, 54, 56, 60, 66, 70, 72, 78, 80, 84, 88, 90, 96, 100, 102, 104, 108, 112, 114, 120, 126, 132, 138, 140, 144, 150, 156, 160, 162, 168, 174, 176, 180, 186, 192, 196, 198, 200, 204, 208, 210, 216, 220, 222, 224, 228, 234, 240, 246, 252, 258, 260, 264, 270, … (talföljd A005101 i OEIS)

Det första udda ymniga talet är 945.

Särskilda namngivna tal

  • Googol (10100)
  • Googolplex (1010100)
  • Googolplexian (101010100)
  • Skewes tal
  • Steinhaus-Mosers notation (mega, megiston och Mosers tal)
  • Grahams tal (det största ändliga tal som någonsin har använts seriöst i ett matematiskt bevis)

Andra stora tal

Namn10n1000n1000000nSI-prefix
Miljon1061000210000001Mega
Miljard10910003Giga
Biljon10121000410000002Tera
Biljard101510005Peta
Triljon10181000610000003Exa
Triljard102110007Zetta
Kvadriljon10241000810000004Yotta
Kvadriljard102710009
Kvintiljon103010001010000005
Kvintiljard1033100011
Sextiljon103610001210000006
Sextiljard1039100013
Septiljon104210001410000007
Septiljard1045100015
Oktiljon104810001610000008
Oktiljard1051100017
Noniljon105410001810000009
Noniljard1057100019
Deciljon1060100020100000010
Deciljard1063100021
Undeciljon1066100022100000011
Undeciljard1069100023
Duodeciljon1072100024100000012
Duodeciljard1075100025
Tredeciljon1078100026100000013
Tredeciljard1081100027
Quattuordeciljon1084100028100000014
Quattuordeciljard1087100029
Quindeciljon1090100030100000015
Quindeciljard1093100031
Sexdeciljon1096100032100000016
Sexdeciljard1099100033
Septendeciljon10102100034100000017
Septendeciljard10105100035
Octodeciljon10108100036100000018
Octodeciljard10111100037
Novemdeciljon10114100038100000019
Novemdeciljard10117100039
Vigintiljon10120100040100000020
Vigintiljard10123100041
Unvigintiljon10126100042100000021
Unvigintiljard10129100043
Centiljon1060010002001000000100
Centiljard109001000300

Från och med deciljon finns ett algoritmiskt system för bildandet av större latinska prefix utarbetat av John Horton Conway and Allan Wechsler,[1] och publicerat i The Book of Numbers av Conway och Richard Guy.[2] Prefixen kan användas både i den långa och den korta skalan, men ger upphov till olika tiopotenser enligt ovan. Namnen byggs ihop av bitar från tabellen nedan, som representerar potenser av 106, 1060 och 10600. Stavningen av de latinska prefixen har standardmässigt försvenskats något, till exempel genom att Q blir K.

1-tal10-tal100-tal
1un(n) deci(nx) centi
2duo(ms) viginti(n) ducenti
3tre (s*)(ns) triginta(ns) trecenti
4kvattuor(ns) kvadraginta(ns) kvadringenti
5kvin(ns) kvinkvaginta(ns) kvingenti
6se (sx)(n) sexaginta(n) sescenti
7septe (mn)(n) septuaginta(n) septingenti
8okto(mx) oktoginta(mx) oktingenti
9nove (mn)nonagintanongenti

Tillvägagångssättet vid ordbildningen för en valfri tiopotens (upp till 105999) är:

  1. Heltalsdividera exponenten med 6.
    • Om resten är 0, 1 eller 2, sätt en, tio eller hundra (respektive) före själva namnet.
    • Om resten är 3, 4 eller 5, byt ut suffixet -iljon mot -iljard i slutet, och sätt en, tio eller hundra (respektive) före själva namnet.
  2. Om kvoten är mindre än 10, använd standardnamnen från miljon till noniljard från den föregående tabellen. Om kvoten ≥ 10, fortsätt.
  3. Bryt upp kvoten i ental tiotal och hundratal, och leta upp de rätta segmenten i tabellen.
  4. Sätt ihop segmenten. Foga in en extra bokstav om någon av bokstäverna inom parentes efter ett led matchar en bokstav inom parentes före nästa. Ex: se(sx) + (mx)oktoginta = sexoktoginta, eftersom x:en matchar. Se(sx) + (ms)viginti = Sesviginti.
    • För specialfallet tre- ska ett 's' fogas in om det matchar mot antingen ett 's' eller ett 'x'.
  5. Ta bort den avslutande vokalen.
  6. Lägg på -iljon (eller -iljard, enligt punkt 1.2). Klart.

Övriga reella tal

Negativa tal

Rationella tal

  • Halv

Irrationella tal

Ordinaltal

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of numbers, 7 april 2013.

Noter

  1. ^ Munafo, Robert. ”Large Numbers”. http://www.mrob.com/pub/math/largenum.html#conway-wechsler. Läst 23 februari 2012. 
  2. ^ Conway, John Horton (1996). The Book of Numbers. New York: Springer-Verlag. sid. 15-16. ISBN 0-387-97993-X