Lista över svenska lampfabriker

Lampor i betydelsen belysningsarmatur har använts i Sverige i tusentals år. Någon omfattande införsel har inte varit nödvändig eftersom facklor och lyktor var relativt enkla att tillverka, men när mer utsmyckade vaxljushållare började användas skedde en viss import och på 1700-talet då oljelampor började utvecklas och bli mer avancerade ökade importen. På 1860-talet inleddes användandet av en helt ny belysningsteknik, fotogenlampan.

I Sverige inleddes den industriella tillverkningen av komplett belysningsarmatur år 1884 av Karlskrona Lampfabrik. Det var tysk teknik och tyska maskiner som inköpts för tillverkning av olika stora fotogenbrännare vilka kunde placeras i olika typer av armaturer. Det var från denna fabrik som den svenska marinen och järnvägen främst försågs med lampor.

Den svenska tillverkningen av fotogenbrännare blev dock begränsad. Primus (1892), som började tillverka fotogenkök försåg sitt kök med en lamptillsats och Optimus (1899) som tillverkade fotogenförgasningsapparater gjorde även lampor i denna teknik. Tillverkningen av armaturer avsedda för fotogenbrännare kom emellertid igång och ett antal företag i Sverige tillverkade armaturer som försågs med tyska, franska eller amerikanska brännare. Störst bland dessa blev Arvid Böhlmarks lampfabrik i Stockholm, som dock upphörde med denna tillverkning i mitten av 1900-talet.

Parallellt med fotogentekniken utvecklades och upphörde gasdriven ytterbelysning. Den drevs med stadsgas och var bestyckad med gaslyktor som till största delen var importerade. En del armaturer tillverkades dock på svenska gjuterier.

Ett fåtal svenska företag började redan i slutet av 1800-talet tillverka elektrisk belysningsarmatur. Större kommuner satsade på egna elverk, främst för gatubelysning, men elen blev ofta för dyr för belysning i privata hem. Under första världskriget ökade dock priset på fotogen, samtidigt som glödlampor började serietillverkas, vilket kraftigt drev på marknaden för elektrisk belysning.

Ljuskällan blev i fortsättningen ett utbytbart komplement till lampfabrikernas produkter vilka därför inte behövde vara så tekniskt avancerade. Detta fick till följd att det växte fram ett stort antal lampfabriker runt om i landet. Det var ofta gjuterier, metallvarufabriker, glasbruk eller tygskärmstillverkare som kompletterade sina sortiment med elektrisk belysningsarmatur.

De mindre lampfabrikerna blev dock inte långlivade i konkurrensen med det fåtal som lyckades växa till sig i den storföretagsorienterade industrimiljö som dominerade Sverige under 1900-talets andra hälft. De som inte avvecklade sin tillverkning helt och hållet övergick successivt till att köpa in hela armaturer från andra länder. IKEA, som lät tillverka belysningsarmatur runt om i världen, kom att bli den stora leverantören av hembelysning i Sverige och Fagerhult Group den mest betydande vid offentlig belysning.

Här följer en lista över kända svenska lampfabriker. Leverantörer av belysningsglas som komponenter är inte inkluderade.

Här följer namn på fabriker som uppges ha tillverkat lampor i Sverige, baserat på uppgifter från Semkos årsböcker där företag som producerade och importerade godkänd elektrisk materiel inom kategorin belysningsarmatur på den svenska marknaden publicerades, samt Svensk industrikalenders förteckning (H) över företag som producerade belysningsarmatur och belysningsanordningar, men där uppgifter om själva verksamheten i någon större omfattning saknas:

Adlon armatur, Ahlberg & Bengtsson AB (Landskrona), Villh Andersons metallfabrik (Stockholm), Aktuell belysning AB, Anderberg Kurt, Andersson JW, Armaturbolaget, Armaturmecano, Backemark E AB, Belysningsarmatur Firma, Bjerkås AB (Göteborg), Artur Blomkvists metallfabrik (Eskilstuna), A E Bolling (Gränna), Bohlin & Hörberg AB, Borås elektriska armaturfabrik AB, Britanniafabriks AB (Stenkullen), Bronskonst, Corona belysningskultur (Stockholm), Bröderna Isaksén, Byarums aluminiumgjuteri, Elektro Iwo AB (Mariestad), El-Materiel AB, Bröderna Erikssons metallfabrik (Stockholm), Eskilstuna armatur & metall W Ståhlberg (Eskilstuna), Eskilstuna metallindustri (Eskilstuna), Gemco armatur, Glössner & Co Konstglasverkstäderna, Guldsmeds AB GAB (Stockholm), Gustavsson K V, Hökensås industrin, Ivars Armatur (IA), Johanneshovs armaturfabrik, E Jonson armatur & metallgjuteri (Sundbyberg), Krafts skärmatelje AB, Kronobergs handels- & industriaktiebolag, Liberty belysningsarmatur AB, Lundqvist Gunvor, Malmens metallverkstad (Hovmantorp), Metall & armatur, Bröderna Miller (Bankeryd), Ateljé Mita, Otto Meyers konst-, metall- och zinkgjuteri (Stockholm), Målerås mekaniska verkstad, M & E Ohlssons klockgjuteri och armaturfabrik (Ystad), Nybro Svarveri, P C Pedersen mekanisk verkstad, Pellyfabriken, Sigurd Perssons metallvarufabrik, Sandin Sven, Skånska armaturfabriken AB, Stjernqvist metallfabrik AB, Svensk armatur, Svenska metallbolaget, Triplexfabriken (Enköping), Vellinge metallindustri AB, Wulffson Herman, Ätranverken (Falkenberg).

• Belysningsbranschen (svensk branschorganisation)
• Sveriges elektroindustriförening
• Elektroteknik
• Föreningen för elektricitetens rationella användning
• Ljuskultur
• Sebra-lampan
• Semko
• Lista över glasbruk i Sverige

• ”11 Belysningsarmatur”. Godkänd elektrisk materiel. Stockholm: Semko. 1951. sid. 215–237 . (Läst via Kungliga biblioteket.)
• Bestämmelser om utförande och provning av glödlampsarmatur (Normhäfte nr 19). Stockholm: Semko. 1951 . (Läst via Kungliga biblioteket.)
• Kommerskollegium, Statistiska byrån. H I aaa, Specialuppgifter från fabriker, Riksarkivet. Läst 10 augusti 2023.
• ”Svensk industrikalender, avsnitt 11 (Järn-, stål- och metallmanufaktur) H (Belysningsarmatur och belysningsanordningar)”. Projekt Runeberg. Sveriges Industriförbund. 1947. sid. 146–148. https://runeberg.org/svindkal/1947/1093.html. Läst 14 januari 2024.