Lista över personer från den nederländska guldåldern

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Den nederländska guldåldern var en period i Nederländernas historia, i huvudsak liktydig med 1600-talet, då Nederländerna var den ledande handelsnationen i Europa och dessutom producerade framträdande konstnärer och vetenskapsmän.

Artikeln om den nederländska guldåldern fokuserar på den sociala, religiösa och kulturella utvecklingen under tiden.

Personer listas här efter kategori och i ordning efter födelseår.

Angående personnamn: liksom i Norden var det i Nederländerna inte alla släkter som hade fasta släktnamn, särskilt på landsbygden och på småorter. Många personer omnämns i stället med patronymikon, vilket ofta anges i förkortad form. Vissa personer hade bara patronymikon, medan andra nämns efter sin ursprungsort och åter andra med båda dessa namntyper, till exempel Rembrandt Harmensz. van Rijn, där "Harmensz." är förkortning av Harmenszoon, alltså "Harmens son".

Vetenskap

Måleri

Kända nederländska 1600-talsmålare:

Andra målare från perioden:

Senare kännare av nederländskt 1600-talsmåleri:

Arkitektur

De mest kända arkitekterna under det nederländska 1600-talet:

  • Lieven de Key (1560-1627), stadsbyggmästare i Haarlem. Använde ännu en ganska riklig ornamentik. Byggde i Haarlem De Waag (1598), fasaden till stadshuset, (1597), De Vleeschhal (1602-1603), Oudemannenhuis (1608), som nu inrymmer Frans Hals Museum tornet till Nieuwe Kerk (1613) och i Leiden bl.a. de Waag fasaden till stadshuset.
  • Hendrick de Keyser (1565-1621). De Keyser byggde i en renare, mindre ornamenterad stil än De Key. Han byggde i Amsterdam Zuiderkerk (1606-1614), Westerkerk (1620-1638), börshuset (1608-1611), Ostindiska kompaniets hus (Oost-Indië Huis) (1606), Haarlemmerpoort (1615-1618) och ett antal kanalhus, bl.a. Bartolotti huis (1621). I Delft byggde han stadshuset (1619) (se även under skulptur)
  • Jacob van Campen (1595-1657). Van Campen tillägnade sig klassicismen fullt ut och blev en förebild för många andra arkitekter (såsom Pieter Post, Philip Vingboons och 's-Gravenzande). Han byggde Mauritshuis i Haag (1635) och Noordeinde-palatset (det kungliga palatset i Haag), i Amsterdam stadshuset (1648-1655) (nu också ett kungligt palats).

Andra arkitekter:

Litteratur

De mest bekanta nederländska författarna under 1600-talet:

  • Joost van den Vondel (1587-1679), diktare och dramatiker. Författare till minst 30 teaterstycken, många baserade på bibliska berättelser. Han smest kända arbeten är Gijsbrecht van Aemstel och Lucifer.
  • Gerbrand Adriaenszoon Bredero (1585-1618), diktare (sonnetter) och dramatiker (komediförfattare).
  • Pieter Corneliszoon Hooft (1581-1647), historiker, diktare och dramatiker. Gav ut Nederlandsche Historiën (aldrig avslutad).
  • Jacob Cats (1577-1660), diktare, känd för moralistiska arbeten. Houwelijck and Trouringh ("Äktenskap" och "Vigselring") är två arbeten som avser att uppfostra läsarna i dessa ämnen.

Andra författare från perioden:

  • Karel van Mander (1548-1606), gav ut Schilderboeck, om måleri, och flera målarbiografier. Även målare och känd som lärare till Frans Hals.
  • Justus de Harduyn (1582-1636), diktare från södra Nederländerna
  • Jacob Revius (1586-1658), diktare, arbetade på den nya bibelöversättningen som generalstaterna hade tagit initiativ till (Statenbijbel) och som utkom 1637 och som ännu används i vissa protestantiska grupper.
  • Thomas Asseleyn (1620-1701), komediförfattare
  • Willem Godschalk van Focquenbroch (1630-1674), diktare och dramatiker
  • Jan Luyken (1649-1712)

Skulptur

Nederländska skulptörer under 1600-talet:

  • Hendrick de Keyser (1565-1621). Även arkitekt (se ovan). Han gjorde Vilhelm av Oraniens mausoleum i Nieuwe Kerk i Delft (1614). Alla ättlingar till Vilhelm som har regerat Nederländerna (som ståthållare eller kungar) har begravts där fram till idag. De Keyser är även upphovsman till Erasmus-statyn i Rotterdam (1618).
  • Artus Quellinus de Oude (1609-1668), hans brorson Artus Quellinues de Jonge (1625-1700) och Rombout Verhulst (1625-1696), skulptörer från södra Nederländerna som deltog i arbetet på stadshuset i Amsterdam (nuvarandé kungliga slottet, byggt 1648-1655).

Musik

De mest kända kompositörerna under 1600-talet:

  • Jan P. Sweelinck (1562-1621), kompositör och organist, spelade en stor roll i utvecklingen av 1600-talets orgelmusik.
  • Constantijn Huygens (1596-1687), mer känd som diktare, medlem av retorikkammaren De Muiderkring, komponerade omkring 800 stycken av vilka de flesta har gått förlorade. Förespråkare av orgelmusik under gunsdstjänsterna.

Andra kompositörer eller musiker:

  • Gerbrand Adriaenszoon Bredero (se under litteratur ovan), sångförfattare
  • Adrianus Valerius (1570-1625), sångförfattare
  • Jan Jacob van Eyck (1590-1657), kompositör
  • Cornelis Schuy (1557-1616), kompositör
  • Joan Albert Ban (1597-1644), kompositör
  • Cornelis Padrué (1592-1670), kompositör
  • Joan Schenk (1656-1612+), kompositör
  • Karel Hacquart (ca 1640-ca 1730), kompositör
  • Bröderna François Hemony (1609-1667) och Pierre Hemony (1619-1680), klockspelsbyggare

Upptäcktsresande

Politik

Krig

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg