Lista över medeltida stenkyrkor i Finland
Det här är en lista över stenkyrkor, som började byggas i Finland under medeltiden. För kyrkobyggandet infaller Finlands medeltid från ca. 1200 till ungefär 1560. Den kan indelas i tidig medeltid ca. 1200–1300, högmedeltid ca. 1300–1400 och sen medeltid ca. 1400–1560.[1] De medeltida stenkyrkorna är i huvudsak gråstenskyrkor. Antalet fullständiga eller påbörjade byggprojekt uppskattas till 104,[2]. Också de kyrkor som inte blev klara eller senare har rivits finns med i listan. Landskapsindelningen görs enligt de historiska landskapen i Finland. Därför beaktas också kyrkorna i de delar av Karelen, som avträddes till Sovjet efter det andra världskriget.
Tidsbestämning av stenkyrkorna
Vanligen måste byggnadstiden uppskattas på ett ungefär, men med nya mätmetoder har några kyrkor kunnat beläggas ganska exakt. Uppgifterna grundar sig främst på arkeologen och medeltidsforskaren Markus Hiekkanens datering.[3] Från mitten av 1990-talet har han hävdat att Finlands stenkyrkor är betydligt yngre än man tidigare trott. Tiden anger de tidigaste byggnadsskedena. Stenkyrkorna kan ha föregåtts av en eller flera träkyrkor. Hiekkanen har sammanställt en ny och heltäckande typologi som grundar sig på tidsbestämning via årsringarna.
Hiekkanens forskning har ifrågasatts av bl.a. Åsa Ringbom som använt den nyare kalkbruksmetoden i projektet Ålands kyrkor. Där några kyrkor daterats betydligt tidigare än Hiekkanen har gjort. De finns upptagna i listan. Analysen av kalkbruk utvecklas ännu och den kan därför inte vara vetenskapligt tillförlitlig.[4][5]
Förklaringar
S = Sakristia L = Långhuset V = Vapenhus T = Torn
B = i huvudsak bevarad i medeltida skick
Db = delvis i medeltida form – ombyggd eller delvis riven
ri = riven så att inga lämningar finns på marknivå
r = ruin
– = byggdes inte av sten på medeltiden
? = osäker uppgift
Stenkyrkorna i de historiska landskapen
Egentliga Finland
Kyrka | Byggd | Skyddshelgon | S | L | V | T | Anmärkningar | Källa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Bjärnå, S:t Lars | 1460–1480 | S:t Laurentius | B | B | B | – | [6] | ||
Halikko, S:ta Birgitta, Halikko, Salo | 1460–1475 | Den heliga Birgitta? | Db | Db | ri | – | Kyrkan är totalt ombyggd invändigt då den förstorades till korskyrka 1813–15.[7] | [8] | |
Åbo, S:ta Katarina kyrka, | (c) Stefan Flöper / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0 | 1440–1450-talet | Katarina av Alexandria | B | B | B | – | [9] | |
Nystad, Kalands kyrka | 1430–1450 | Jungfru Maria S:t Johannes Döparen, S:t Olof | K | B | B | B | [10] | ||
Kimito kyrkby, Kimito, S:t Andreas kyrka | 1460-talet | Jungfru Maria, S:t Johannes Döparen S:t Andreas | B | B | Db | – | [11] | ||
SaloKisko sakristia | 1510–1530 | okänd | Db | – | – | – | Av den planerade kyrkan förverkligades bara sakristian | [12] | |
Pargas, Korpo, S:t Mikaels kyrka | 1430–1440-talet | Den helige ärkeängeln Mikael | B | B | B | B | [13] | ||
Masko, Lemo kyrka, | 1460–1480 | S:t Olof | B | B | B | – | [14] | ||
Letala, Letala kyrka | 1460–1483 | Den helige ärkeängeln Mikael | B | B | B | B | [15] | ||
Lundo, Lundo, S:t Petrus kyrka | 1470–1480-talet | S:t Petrus | B | B | B | – | [16] | ||
Åbo, Åbo, S:ta Marie kyrka | 1440-talet | Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Dionysius | B | B | B | B | [17] | ||
S:t Mårtens, S:t Mårtens, sakristia | 1500–1540 | S:t Martin | ri | – | – | – | Ruinerna av stensakristian hittades 1937. | [18] | |
Masko, S:t Johannes Döparen | 1490–1510 | S:t Johannes Döparen | B | B | B | – | [19] | ||
Pargas, Nagu kyrka | 1430–1450 | S:t Olof? | B | B | B | – | [20] | ||
Nousis, Nousis, S:t Henriks kyrka | 1420–1430-talet | Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Henrik | B | B | B | – | [21] | ||
Nådendal, | 1480-talet | Den allra Heligaste Frälsaren(?), Jungfru Maria, S:t Johannes Döparen, S:ta Anna S:t Johannes Döparen Den heliga Birgitta | K,r | B | – | – | [22] | ||
Pargas, Pargas kyrka | 1440- eller 1450-talet | okänd | B | B | B | – | [23] | ||
S:t Bertils, S:t Bertils kyrka | 1500–1520 | S:t Bartolomeus | Db | B | – | – | [24] | ||
Pikis, Pikis stensakristia | 1500–1560 | okänd | ri | – | – | – | Av planerna förverkligades bara sakristian. Den revs senare. Platsen är okänd. | [25] | |
Pöytis, Pöytis sakristia | 1500–1560 | Den helige ärkeängeln Mikael? | ri | – | – | – | Stensakristian revs kanske år 1805. Platsen är okänd. | [26] | |
Reso, S:t Mårtens kyrka | 1500–1520 | S:t Mårten | B | B | B | B | [27] | ||
Rimito, S:t Jakob | 1510-talet | S:t Jakob den äldre | B | B | B | – | [28] | ||
Rusko, S:ta Maria Magdalena | 1510–1530 | S:ta Maria Magdalena | B | B | – | – | [29] | ||
Sagu, S:t Clemens | 1460–1472 | S:t Clemens | B | B | B | [30] | |||
Salo, St:a Annas kapell | 1500–1520 | S:ta Anna | ri | ri | ri | Den förfallna kyrkan revs 1830–1832 . Stenarna användes för att bygga Salo-Uskela kyrka år 1832. | [31] | ||
Tövsala, Heliga korsets kyrka | 1425–1440 | Heliga korset | B | B | B | – | [32] | ||
Vemo, S:ta Margareta | 1425–1440 | S:ta Margareta | B | B | B | B | [33] | ||
Virmo, S:t Lars | 1425–1440 | S:t Laurentius och S:t Erik | B | B | B | B | [34] | ||
Åbo, Åbo dominikankyrka | 1430-talet | S:t Olof | ? | ri | ? | ? | Säkra arkeologiska lämningar av kyrkan har inte hittats. | [35] | |
Åbo, Åbo domkyrka | 1400–1410-talet | Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Henrik | B | B | Db | B | De äldsta delarna av tegelkyrkan har byggts i gråsten på 1400-talet. Ombyggd många gånger. | [36] | |
Åbo, Korois biskopskyrka | 1266–1286 eller 1400-talets slut – 1500-talets början | Jungfru Maria | – | ri | – | – | Av den planerade kyrkan har tre fundament för väggarna hittats. | [37] |
Karelen
Kyrka | Byggd | Skyddshelgon | S | L | V | T | Anmärkningar | Källa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Fredrikshamn, S:ta Maria kyrka (Veckelax kyrka, Fredrikshamn) | (c) I, Niera, CC BY-SA 3.0 | 1430–1470 | Jungfru Maria? | Db | Db | ri | – | Kyrka ombyggd i nyklassisisk stil 1821 efter en brand. Bara några få detaljer skvallrar om dess medeltida ursprung. | [38] |
S:ta Birgitta kyrka, Kaukjärvi | ? | S:ta Birgitta | ri | ri | ri | ||||
Vederlax, Vederlax sakristia | 1500–1530 | okänd | B | – | – | – | Av planerna förverkligades bara sakristian p.g.a. ekonomiska orsaker | [39] | |
Viborg, Viborgs dominikankyrka | 1480–1490 | Jungfru Maria och alla änglar | ? | r | ? | – | ruin | [40] | |
Viborg, Viborgs franciskankyrka | 1495–1520 | okänd | ? | ri | ? | – | Inga spår på marknivå | [41] | |
Viborg, Viborgs stadskyrka | 1435–1445 | Jungfru Maria och S:t Olof | ri | r | ri | – | P.g.a. ändringar, rivningar och ombyggnad känns den medeltida formen inte igen | [42] |
Nyland
Kyrka | Byggd | Skyddshelgon | S | L | V | T | Anmärkningar | Källa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Borgå, Borgå domkyrka | 1414–1450 | Jungfru Maria? S:t Johannes Döparen/eller S:t Enevald? | B | B | B | – | [43] | ||
Esbo, Esbo domkyrka | (c) J-P Kärnä, CC BY-SA 3.0 | 1485–1490 | okänd | ri | Db | ri | – | Kyrkan utvidgades till korskyrka 1821–23.[7] | [44] |
Vanda, Helsinge kyrka S:t Lars | (c) I, -Majestic-, CC BY-SA 3.0 | 1450-talet | S:t Laurentius | ri | B | B | – | [45] | |
Ingå, Ingå kyrka | 1430–1520 | S:t Nikolaus | B | B | ri | – | Långhuset byggdes i tre skeden. | [46] | |
Raseborg, Karis kyrka | 1465–1470 | okänd | B | B | B | – | [47] | ||
Kyrkslätt, S:t Mikaels kyrka | 1400–1490 | ärkeängeln Mikael? | ri | Db | ? | – | Rester av långhuset i tegel finns i kyrkans östligaste delar. | [48] | |
Lojo, S:t Lars | 1470–1490 | S:t Laurentius | B | B | B | – | [49] | ||
Pernå, S:t Mikaels kyrka | (c) Aadesig, CC BY-SA 3.0 | 1410–1442 | ärkeängeln Mikael S:t Johannes Döparen S:t Erik | B | B | B | – | [50] | |
Pojo, S:ta Marie | 1475–1480 | Jungfru Maria | Db | B | ri | – | [51] | ||
Pyttis, S:t Henrik | (c) I, Niera, CC BY-SA 3.0 | 1462 | S:t Henrik | B | B | Db | – | [52] | |
Sibbo, S:t Sigfrid | 1450–1454 | S:t Sigfrid | B | B | B | – | [53] | ||
Sjundeå, S:t Petrus | 1460–1489 | S:t Petrus | ri | B | ri | [54] | |||
Raseborg, Tenala kyrka | 1460–1480 | okänd | B | B | Db | – | [55] | ||
Vichtis, St:a Birgitta kyrkoruin | 1500–1520 | S:t Bartolomeus? ? | r | r | – | – | ruin | [56] |
Satakunda
Kyrka | Byggd | Skyddshelgon | S | L | V | T | Anmärkningar | Källa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kjulo stensakristia | 1500-talets början | S:t Henrik? | ri | – | – | – | Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian. Resterna kan finnas litet norr om den nuvarande träkyrkan som byggdes 1752. | [57] | |
Kumo S:ta Maria kyrkas stensakristia, | 1500–1540 eller 1540–1560 | Jungfru Maria | B | – | – | – | Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian | [58] | |
Vittis kyrka | 1500 | Katarina av Alexandria | ri | Db | – | – | Kyrka förstorades till korskyrka 1793 S:t Johannes Döparen 1860.[7] Bara långhusets östra del har bevarats från medeltiden. | [59] | |
Lembois kyrka, Den Heliga Birgittas kyrka | 1502–1505 | S:ta Maria Magdalena S:t Johannes Döparen Den heliga Birgitta | Db | Db | ? | – | Ombyggd till korskyrka 1806 och 1835–1838[7][60] | [60] | |
Loimaa sakristia | 1500–1560 | okänd | ri | – | – | – | Av planerna förverkligades bara sakristian. Den revs 1751 när den nya kyrkan byggdes. Platsen har fallit i glömska. | [61] | |
Messuby, S:t Mikael i Messuby (Tammerfors) | 1510–1530 | Den helige ärkeängeln Mikael | B | Db | Db | – | <<det medeltida arbetet blev på hälft t.ex. murades inte gavlarna klart. | [62] | |
Nokia gårds kapell | 1505–1529 | okänd | – | ri | – | – | Ruin | [63] | |
Raumo Heliga korsets kyrka, Raumo | 1515–1520 | Heliga korset | B | B | – | – | [64] | ||
Raumo Den heliga trefaldighetens kyrka, Raumo, ruin | 1495–1505 | okänd | r | r | – | – | ruin | [65] | |
Sastamala Sastamala, S:ta Maria kyrka | 1497–1505 | Jungfru Maria | B | B | – | – | [66] | ||
Tyrvis, S:t Olof, Tyrvis, (Sastamala) | 1506–1516 | S:t Olof | B | B | B | – | Inredningen från 1600-1700 förstördes 1997 i en anlagd brand. Återuppbyggd. | [67] | |
Ulvsby S:t Olofs kyrka | 1495–1510 | S:t Olof | B | B | B | – | [68] | ||
Vesilax sakristia | 1485–1500 | S:t Petrus S:t Johannes Döparen S:t Paulus | Db | ri | – | – | Av planerna förverkligades sakristian och delvis långhuset, som revs 1839 för att få stenar till kyrkogårdens mur. | [69] |
Savolax
Kyrka | Byggd | Skyddshelgon | S | L | V | T | Anmärkningar | Källa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Savilax, S:t Mikael (stensakristian), Savilax | (c) SimoM, CC BY-SA 3.0 | 1520–1560 | Den helige ärkeängeln Mikael | Db | – | – | – | Av planerna förverkligades sakristian. Den låg i ruiner i slutet av 1800-talet. Den nygotiska formen fick den 1900–1901. | [70] |
Tavastland
Kyrka | Byggd | Skyddshelgon | S | L | V | T | Anmärkningar | Källa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Ackas, Ackas sakristia | c. 1510 | okänd | B | – | – | – | Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian | [71] | |
Hattula, Heliga korsets kyrka | 1472–1490 | Heliga korset | B | B | Db | – | Kyrkan är tillsammans med Åbo domkyrka de enda medeltida kyrkor av tegel. | [72] | |
Hauho, Hauho, S:t Johannes, Hauho | 1500–1520 | okänd | ri | B | B | – | [73] | ||
Hollola, Hollola kyrka | 1495–1510 | Jungfru Maria | B | B | B | – | [74] | ||
Hämeenkoski eller på svenska också Koskis, S:t Lars | 1510–1560 | S:t Laurentius | ? | r | – | ? | Koskis, nu Hämeenkoskis kyrka ligger i ruiner sedan 1650-talet. | [75] | |
Janakkala, S:t Lars | 1510–1520 | S:t Laurentius | ri | Db | ri | – | utvidgad till korskyrka[7] | [76] | |
Kalvola, Kalvola sakristia | 1495–1505 | S:t Olof | B | – | – | – | Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian | [77] | |
Lammis, Lammis, S:t Katarina | 1510-talet | Katarina av Alexandria? | B | B | B | – | [78] | ||
Padasjoki, Padasjoki sakristia | 1520–1560 | Den heliga Birgitta? | ri | – | – | – | Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian, som revs1668–1670 för att ge plats för den nya kyrkan. | [79] | |
Pälkäne, Pälkäne, S:t Mikaels kyrka | 1495–1505 | Jungfru Maria? ärkeängeln Mikael? | r | r | r | – | [80] | ||
Renko, S:t Jakob | 1510–1550 (1560) | S:t Jakob den äldre | ri | ri | ri | – | åttakantig kyrka | [81] | |
Somero sakristia | 1490-talets slut | Den helige ärkeängeln Mikael? | B | – | – | – | I brist på medel byggdes bara sakristian | [82] | |
Sysmä, S:t Olov, Sysmä | 1510–1520 | S:t Olof | ri | Db | ri | – | Kyrka förstorades till korskyrka 1833–34.[7] | [83] | |
Sääksmäki kyrka (Valkeakoski) | 1495–1500 | okänd | ri | Db | ri | – | Av det medeltida återstår bara öst-västliga gaveln och anslutande sidoväggar | [84] | |
Tammela kyrka | 1530–1550 | Den helige ärkeängeln Mikael | ri | Db | – | – | [85] | ||
Tuulos kyrka | 1510–1540 | Den heliga Birgitta? | B | B | – | – | [86] | ||
Tyrväntö sakristia | 1500-talets början | okänd | Db | – | – | – | Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian | [87] | |
Urdiala sakristia | 1520–1540 | okänd | B | – | – | – | Intresset avtog när sakristian blivit klar | [88] | |
Vånå kyrka | 1495–1510 | okänd | Db | B | B | – | [89] |
|-
Åland
Kyrka | Byggd | Skyddshelgon | S | L | V | T | Anmärkningar | Källa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Eckerö, S:t Lars kyrka | 1380–1420>[90] 1270–1290[91] | S:t Laurentius[90] | ri | B | B | B | Det har varit svårt att tidsbestämma kyrkan. I projektet Ålands Kyrkor har åldersbestämningen av kalkbruksfogarna pekat 1200-talets slut.[91] Hiekkanen bedömer att kyrkan är yngre på basen av prover från stockar i bl.a. långhuset.[90] | [90] | |
Finström, S:t Mikaels kyrka | 1440–1470 | S:t Mikael | B | B | B | B | Dendrokronologiskt har kyrkan daterats till mitten av 1400-talet. Men enligt projektet Ålands kyrkor är det möjligt att kyrkan byggdes som en lägre byggnad utan valv mycket tidigare.[92] Kyrkan betraktas idag som Finlands bäst bevarade medeltidsbyggnad.[93] | [94] | |
Föglö, Föglö kyrka | 1500–1520[95] 1300-talets början?[96] | S:ta Maria Magdalena? | ri | Db | ri | B | Från medeltiden har tornet och västra delen av långhuset bevarats. Förstorades till korskyrka 1859–60[7] | [97] | |
Geta kyrka, S:t Görans kyrka | 1510–1540 | S:t Göran? | ? | B | – | – | [98] | ||
Hammarland, S:ta Katarina | 1300-talet[99] 1200-talets senare del[100] | Katarina av Alexandria | B | B | B | K | Tidsbestämningen av den äldsta delen, långhuset, har försvårats av brist på samtida lämningar.[99] Hiekkanen talar runt om 1300-talet[99], och enligt projektet Ålands Kyrkor är det äldsta kalkbruket från 1200-talets senare del.[100] | [99] | |
Jomala, S:t Olofs kyrka | 1275–1285 | S:t Olof | ri | Db | ri | Db | Kyrka är enligt Markus Hiekkanen den äldsta murade stenbyggnaden i Finland. I projektet Ålands Kyrkor visar den dendrokronlogiska undersökningen att tornet murats omkring 1280. Tornet är sammanmurat med on långhuset och bedöningen gäller då hela kyrkan.[101] | ||
Kumlinge, S:ta Anna kyrka | 1500–1510[102] 1450–1500[103] | S:ta Anna | ri | B | B | B | [102] | ||
Kökar, S:ta Anna kyrka | 1500–1520[104] 1300- [105] | S:ta Anna | r | ri | – | r | Åldersbestämningen för den medeltida och nästan helt rivna kyrkan är bred. 1784 byggdes en ny kyrka i sten på platsen av den gamla. Mot den östra korväggen finns grunden av den gamla kyrkan kvar, inklusive en del av sakristian samt altaret. | [104] | |
Lemböte kapell | 1500–1530 | S:t Olof | – | r | – | – | Ruinen restaurerades på 1890-talet och fick tak på 1970-talet. | [106] | |
Lemland, S:ta Birgitta kyrka | 1290–1310 | Okänd och Den heliga Birgitta(?) | B | B | B | B | [107] | ||
Saltvik, S:ta Maria kyrka | 1350–1370-talet[108] 1280–1300[109] | Jungfru Maria | B | B | B | B | Takstolarna i långhuset är enligt de dendrokronologiska undersökningarna från 1370-talet. Analyserna av kalkbruket ger ett tidigare datum. | [108] | |
Sund, Sunds kyrka | 1200-talets slut – 1310[110] 1250–1275[111] | S:t Johannes Döparen | B | B | B | B | Projektet Ålands kyrkor daterar långhuset till 1250-1275. Hiekkinen har kritiserat dateringen för att den baserar sig på analys av kalkbruk på lös inredning.[112] | [110] | |
Vårdö, Vårdö kyrka | 1520–1550 1470–1550[113] | aposteln Mattias | ? | Db | – | – | [114] |
Österbotten
Kyrka | Byggd | Skyddshelgon | S | L | V | T | Anmärkningar | Källa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Karleby, Karleby kyrka eller Karleby sockenkyrka | 1500–1530 | Den helige ärkeängeln Mikael? Katarina den heliga? | ri | Db | ri | – | Kyrkan förstorades till korskyrka 1788–89.[7] | [115] | |
Keminmaa, S:t Mikaels kyrka eller gamla kyrkan | 1520–1553 | Den helige ärkeängeln Mikael | B | B | – | – | Finlands nordligaste kyrka i medeltida stil. | [116] | |
Vasa, (Korsholm), S:ta Maria kyrkoruin (Gamla Vasa) | 1500–1520 | Jungfru Maria | ri | r | ri | r | [117] | ||
Nedertorneå, Nedertorneå kyrka | 1500–1513 | S:t Johannes Döparen | Db | Db | ri | – | De medeltida murarna ingår delvis i den nya kyrkan byggd 1794–1797 | [118] | |
Närpes Närpes kyrka | 1550–1555 | Heliga Korset, Jungfru Maria och S:t Olof | ? | Db | ? | – | [119] | ||
Pedersöre, Pedersöre kyrka | 1400-talet[120][121] 1510–1520[122] | S:t Petrus? | Db | Db | ri | Db | Kyrkan förstorades till korskyrka 1787–95[7]. Taket på den 65 m höga tornspiran förstördes i en brand 1985. | [122] | |
Storkyro, S:t Lars kyrka också känd som Storkyro gamla kyrka | (c) Sneecs, CC BY-SA 3.0 | 1513–1533 | S:t Laurentius? | B | B | B | – | Tidsbestämningen ganska exakt | [123] |
Vörå, Vörå sakristias ruiner | 1519–1522 | S:ta Margareta? S:t Jakob? | ri | – | – | – | Ruinen av den medeltida sakristian finns nu under träkyrkans norra korsarm | [124] |
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Suomen keskiaikaisista kivikirkoista finskspråkiga Wikipedia. Läst 26 december 2013.
Noter
- ^ Hiekkanen s. 8.
- ^ Hiekkanen, s. 19.
- ^ Markus Hiekkanen: Suomen keskiajan kivikirkot, ISBN 978-951-746-861-9, Suomalaisen kirjallisuuden Säätiö, Helsinki 2007
- ^ Immonen, Visa (maj 2004). ”Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus” (PDF). Tieteessä tapahtuu. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060829191236/http://www.tieteessatapahtuu.fi/0504/immonen.pdf. Läst 6 maj 2009.
- ^ Immonen, Visa. ”Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060829191236/http://www.tieteessatapahtuu.fi/0504/immonen.pdf. Läst 6 maj 2009.
- ^ Hiekkanen s.132–133
- ^ [a b c d e f g h i] Knapas, Marja Terttu. ”Keskiajan kivikirkot kertovat pitkään jatkuneesta asutuksesta”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121026143434/http://www.rakennusperinto.fi/rakennusperintomme/artikkelit/fi_FI/keskiajankivikirkot. Läst 19 juli 2009.
- ^ Hiekkanen s.54–55
- ^ Hiekkanen s.142–145
- ^ Hiekkanen s.58–59
- ^ Hiekkanen s.64–65
- ^ Hiekkanen s.68–69
- ^ Hiekkanen s.70–73
- ^ Hiekkanen s.80–82
- ^ Hiekkanen s.76–78
- ^ Hiekkanen s.84–85
- ^ Hiekkanen s.88–91
- ^ Hiekkanen s.94–95
- ^ Hiekkanen s.98–99
- ^ Hiekkanen s.116–117
- ^ Hiekkanen s.120–121
- ^ Hiekkanen s.106–108
- ^ Hiekkanen s.126–129
- ^ Hiekkanen s.136–138
- ^ Hiekkanen s.140–141
- ^ Hiekkanen s.148–149
- ^ Hiekkanen s.152–153
- ^ Hiekkanen s.160–161
- ^ Hiekkanen s.156–157
- ^ Hiekkanen s.170–171
- ^ Hiekkanen s.166–168
- ^ Hiekkanen s.176–177
- ^ Hiekkanen s.212–215
- ^ Hiekkanen s.102–103
- ^ Hiekkanen s.180–183
- ^ Hiekkanen s.188–193
- ^ Hiekkanen s.184–186
- ^ Hiekkanen s. 540–541
- ^ Hiekkanen s. 552–553
- ^ Hiekkanen s. 544–545
- ^ Hiekkanen s. 546–547
- ^ Hiekkanen s. 548–549
- ^ Hiekkanen s. 458–459
- ^ Hiekkanen s. 428–429
- ^ Hiekkanen s. 484–485
- ^ Hiekkanen s. 432–433
- ^ Hiekkanen s. 436–437
- ^ Hiekkanen s. 440–443
- ^ Hiekkanen s. 444–445
- ^ Hiekkanen s. 450–451
- ^ Hiekkanen s. 454–455
- ^ Hiekkanen s. 464–465
- ^ Hiekkanen s. 470–473
- ^ Hiekkanen s. 476–477
- ^ Hiekkanen s. 480–481
- ^ Hiekkanen s. 488–489
- ^ Hiekkanen s. 228–230
- ^ Hiekkanen s. 224–225
- ^ Hiekkanen s. 220–221
- ^ [a b] Hiekkanen s. 232–235
- ^ Hiekkanen s. 236–237
- ^ Hiekkanen s. 238–239
- ^ Hiekkanen s. 242–244
- ^ Hiekkanen s. 246–249
- ^ Hiekkanen s. 252–255
- ^ Hiekkanen s. 256–258
- ^ Hiekkanen s. 260–263
- ^ Hiekkanen s. 266–269
- ^ Hiekkanen s. 270–271
- ^ Hiekkanen s. 534–535
- ^ Hiekkanen s. 278–279
- ^ Hiekkanen s. 285
- ^ Hiekkanen s. 293
- ^ Hiekkanen s. 296–297
- ^ Hiekkanen s. 302–303
- ^ Hiekkanen s. 304–305
- ^ Hiekkanen s. 308–309
- ^ Hiekkanen s. 312–313
- ^ Hiekkanen s. 316–317
- ^ Hiekkanen s. 318–319
- ^ Hiekkanen s. 322–323
- ^ Hiekkanen s. 326–327
- ^ Hiekkanen s. 330–332
- ^ Hiekkanen s. 334–339
- ^ Hiekkanen s. 340–341
- ^ Hiekkanen s. 344–347
- ^ Hiekkanen s. 348–349
- ^ Hiekkanen s. 350–351
- ^ Hiekkanen s. 354–356
- ^ [a b c d] Hiekkanen s. 363–364
- ^ [a b] Lindroos et al.. ”Mortar Dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands, SW Finland” (på (engelska)). https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/E2D512C5CC6316CCB9A89B1938C115CF/S0033822200041898a.pdf/mortar-dating-using-ams-14c-and-sequential-dissolution-examples-from-medieval-non-hydraulic-lime-mortars-from-the-aland-islands-sw-finland.pdf. Läst 5 maj 2009. ”"The mortar from the nave of the church of Eckerö has been dated by Ringbom and Remmer (1995; in 2 CO2 fractions only) and re-dated by Ringbom et al. (2006). The first fractions of 8 samples yielded the average age 718 ± 25 BP, corresponding to AD 1270–1290 (68.2% confidence level)."”
- ^ Ringbom, Åsa. ”Finström” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162508/http://www.kyrkor.aland.fi/finstrom.htm. Läst 7 maj 2009. ”Enligt dendrokronologisk analys på de bevarade takstolarna skulle stenkyrkan emellertid härstamma från senmedeltiden, alla byggnadsenheter skulle ha uppförts relativt tätt inpå varandra inom loppet av tre decennier. Analysen ger följande utslag: Sakristian 1440-tal, långhuset ca 1450, vapenhuset 1450-talet och tornet 1467. Ändå finns det många tecken som tyder på att stenkyrkan, måhända ovälvd och med en lägre sakristia, uppförts betydligt tidigare. Inne i stensakristian, som nedtill byggts i förband med långhusets nordvägg, påträffades en stor myntskatt som bör ha nedlagts någon gång på 1280-talet. Inne i kyrkan påträffades också enstaka mynt från 1200-talet, medan det stora flertalet hänförde sig till 1300-talet och 1400-talet. Bland korväggens väggmålningar kan man tydligt urskilja många olika skeden, och många olika mästare.”
- ^ ”Finströms kyrka | Kyrkor.ax”. www.kyrkor.ax. https://www.kyrkor.ax/kyrkor/finstroms-kyrka/. Läst 3 december 2021.
- ^ Hiekkanen s. 367–369
- ^ Hiekkanen s. 373/
- ^ Ringbom, Åsa. ”Föglö” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162445/http://www.kyrkor.aland.fi/foglo.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Tillsvidare är kronologin för denna första stenkyrka inte nöjaktigt fastställd, långhuset är dock äldst, möjligen från början av 1300-talet, med senare tillfogade byggnadsenheter som sakristia, vapenhus och västtorn."”
- ^ Hiekkanen s. 373
- ^ Hiekkanen s. 377
- ^ [a b c d] Hiekkanen s. 380
- ^ [a b] Lindroos et al.. ”Mortar Dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands, SW Finland” (på (engelska)) (PDF). https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/E2D512C5CC6316CCB9A89B1938C115CF/S0033822200041898a.pdf/mortar-dating-using-ams-14c-and-sequential-dissolution-examples-from-medieval-non-hydraulic-lime-mortars-from-the-aland-islands-sw-finland.pdf. Läst 5 maj 2009. ”"The profiles suggest that there are mortars from the second half of the 13th century in the nave, and the nave seems to be a few decades older than the tower."”
- ^ Hiekkanen s. 389
- ^ [a b] Hiekkanen s. 393
- ^ Ringbom, Åsa. ”Kökar” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232733/http://www.kyrkor.aland.fi/kokar.htm. Läst 8 maj 2009. ”"I allmänhet har kyrkan daterats till andra hälften av 1400-talet."”
- ^ [a b] Hiekkanen s. 399
- ^ Ringbom, Åsa. ”Kökar” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232733/http://www.kyrkor.aland.fi/kokar.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Utgrävningarna antyder också att den första stenkyrkan på platsen troligen uppfördes under senare delen av 1300-talet, möjligen ännu tidigare."”
- ^ Hiekkanen s. 406–407
- ^ Hiekkanen s. 401–402
- ^ [a b] Hiekkanen s. 411
- ^ Ringbom, Åsa. ”Saltvik” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162416/http://www.kyrkor.aland.fi/saltvik.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Kyrkans bevarade träkonstruktioner har analyserats dendrokronologiskt, och murbruket har daterats via 14C AMS analys. Enligt det aktuella forskningsläget är alltså kyrkans byggnadsutveckling följande: Ca 1280-1300 uppfördes det nuvarande långhuset och sakristian."”
- ^ [a b] Hiekkanen s. 416
- ^ Ringbom, Åsa. ”Sund” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232818/http://www.kyrkor.aland.fi/sund.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Den första stenkyrkan i Sund, d.v.s. långhuset, uppfördes under perioden 1250-1275. Åldern har bestämts med hjälp av 14C AMS-analys av murbruk och dendrokronologisk analys av kalvariegruppen (krucifixet med tillhörande skulptur föreställande sörjande Maria och en numera försvunnen sörjande Johannes)."”
- ^ Hiekkanen s. 597
- ^ Ringbom, Åsa. ”Vårdö” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232812/http://www.kyrkor.aland.fi/vardoe.htm. Läst 7 maj 2009. ”"Att Vårdö kapellförsamling erhöll sin stenkyrka på 1470-talet visas bl.a. av dendrokronologisk analys av det norra remstycket."”
- ^ Hiekkanen s. 420
- ^ Hiekkanen s. 504–506
- ^ Hiekkanen s. 508–510
- ^ Hiekkanen s. 512–515
- ^ Hiekkanen s. 494–495
- ^ Hiekkanen s. 516–517
- ^ ”Församlingarma o Pedersöre prosteri - Kyrkan”. Pedersörenejdens kyrkl. samfällighet. Arkiverad från originalet den 28 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160528202202/http://www.pedersoreprosteri.fi/web/index.php?option=com_content. Läst 26 december 2013.
- ^ ”Pedersöre”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 28 december 2013. https://web.archive.org/web/20131228165619/http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/Pedersoere. Läst 26 december 2013.
- ^ [a b] Hiekkanen s. 520–522
- ^ Hiekkanen s. 498–501
- ^ Hiekkanen s. 526–527
Tryckta källor
- Hiekkanen, Markus: Suomen keskiajan kivikirkot, ISBN 978-951-746-861-9, Suomalaisen kirjallisuuden Säätiö, Helsingfors 2007
Webbkällor
- Immonen, Visa: "Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus". Tieteessä tapahtuu 5/2004
- Knapas, Marja Terttu: Keskiajan kivikirkot kertovat pitkään jatkuneesta asutuksesta
- Ringbom, Åsa: Ålands kyrkor (svenska)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Suomen keskiaikaiset kivikirkot.
- Keskiajan kivikirkot kertovat pitkään jatkuneesta asutuksesta – Rakennusperinto.fi
- Museovirasto: Rekisteriportaali – Rakennusperintörekisteri
- Åsa Ringbom: Ålands kyrkor (svenska)
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Tammela church in Tammela, Finland. The eastern part of the church was build c. 1530-1550 (narrow part in the foreground), western part and the tower in 1780s (completed in 1785).
Medieval greystone church in Keminmaa (near the city Kemi) in Finland.
Författare/Upphovsman: Jvuollo at [http://fi.wikipedia.org fi.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Alatornion kirkko
Författare/Upphovsman: Erik Brunström, Licens: CC BY-SA 3.0
Geta kyrka i Vestergeta, Geta. Helgad åt S:t Göran, delvis uppförd på 1460-tal.
Författare/Upphovsman: Tomisti, Licens: CC BY-SA 3.0
Ulvila Church and Belfry (on the left) in Ulvila, Finland
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Vanaja church, Hämeenlinna, Finland
Författare/Upphovsman: Niera, Licens: CC BY-SA 4.0
Ruins of the medieval church in Pälkäne, Finland
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Somero medieval stone sacristy in Somero, Finland. The sacristy was part of a wooden church. It is supposed to be the first part of a planned stone church. The plan was never finished.
Författare/Upphovsman: Uploaded by Jniemenmaa, Licens: CC BY-SA 3.0
Old church of Tyrvää in Vammala, Finland. Built in 1510.
(c) I, Niera, CC BY-SA 3.0
St. Mary's church (Marian kirkko) in Hamina, Finland.
Vårdö kyrka, Åland, sydöstra sidan
Författare/Upphovsman: Anneli Salo, Licens: CC BY-SA 3.0
Hattula church of the Holy Cross
Författare/Upphovsman: Vnnen, Licens: CC BY-SA 3.0
Remainings of the bellfry of Chapel of Salo. The Chapel and the Bellfry were demolized in 1832 for construction material to Uskela Church. The remainings of the bellfry was turned into a memorial in 1953 by Aulis Blomsted
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Lempäälä church in Lempäälä, Finland.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Virolahti medieval stone sacristy in Virolahti, Finland. The sacristy was part of a wooden church of Virolahti. It is supposed to be the first part of a planned stone church. The plan was never finished.
Författare/Upphovsman: Tomisti, Licens: CC BY-SA 3.0
Kaarlela Church in Kokkola, Finland.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Rusko church in Rusko, Finland.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Akaa medieval stone sacristy in Akaa, Finland. The sacristy was part of a wooden church. It is supposed to be the first part of a planned stone church. The plan was never finished.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Masku church in Masku, Finland.
(c) Stefan Flöper / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0
Saint Catherine's Church, Turku, Finland
Författare/Upphovsman: Artifex, Licens: CC BY-SA 3.0
Karis medeltida kyrka, Sankta Katarina kyrka
Hammarland kyrka, Åland, Finland, fråm år 1300
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Ruin of the medieval Saint Lawrence church in Hämeenkoski, Finland.
Författare/Upphovsman: XmaceX, Licens: CC BY-SA 2.5
St. Peter's Church in Siuntio, Finland
Författare/Upphovsman: Markus Koljonen (Dilaudid), Licens: CC BY-SA 3.0
Turku Cathedral.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Pargas church in Väståboland (previously Pargas), Finland.
Författare/Upphovsman: Мартын Лютый, Licens: CC BY-SA 2.5
Clock tower of the old Vyborg cathedral in Vyborg, Leningrad Oblast, Russia. The church itself was destroyed during Winter War on February 18th, 1940.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Tenala church in Raseborg (previously Tenala), Finland.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Hauho church in Hämeenlinna, Finland.
Författare/Upphovsman: Marja Numminen, Licens: CC BY 2.5
Messuby gamla kyrka, Tammerfors
Mynämäki Church in Mynämäki, Finland
Ruinerna av Lemböte kapell, efter restaureringen 1892.
Medieval Church of Tuulos in Tuulos, Finland. Building started probably in 1480.
(c) I, Västgöten, CC BY 2.5
The medieval church in Korpo, Finland
Författare/Upphovsman: Taneli Mielikäinen from Menlo Park, USA, Licens: CC BY-SA 2.0
Kimito kyrka
Författare/Upphovsman: Anna Rydin, Licens: CC BY-SA 3.0
S:ta Anna kyrka på Kökar, Åland, Finland
Författare/Upphovsman: J. Albert Vallunen (albval), Licens: CC BY-SA 2.5
Church of Lemu in Masku, Finland
Författare/Upphovsman: Paul Lenz, Licens: CC BY-SA 2.5
The Church of the Holy Cross in Rauma, Finland
Författare/Upphovsman: Jürgen Howaldt, Licens: CC BY-SA 2.0 de
Eckerö Church, Eckerö, Åland, Finland
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Urjala medieval stone sacristy in Urjala, Finland. The sacristy was part of a wooden church till 1806. It is supposed to be the first part of a planned stone church. The plan was never finished.
Författare/Upphovsman: Tomisti, Licens: CC BY-SA 3.0
Pedersöre Church in Jakobstad, Finland
Författare/Upphovsman: BishkekRocks, Licens: CC BY-SA 3.0
Ruins of the Holy Trinity Church of Rauma, Finland (destroyed by a fire in 1640)
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Raisio church in Raisio, Finland.
Författare/Upphovsman: Urjanhai, Licens: CC BY-SA 3.0
Old churchyard of Loimaa, Finland, an abandoned cemetery
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Kalanti church in Uusikaupunki (previously Kalanti), Finland.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Pohja church in Raseborg (Pohja), Finland.
Författare/Upphovsman: Methem (Mikko J. Putkonen), Licens: CC BY 3.0
The church of Huittinen in Finland. The oldest part of the building was probably built in around 1495.
Författare/Upphovsman: WikiCraft, Licens: CC BY-SA 3.0
Exterior of the Finström Church in Finström, Åland, Finland
The Church of Hollola is a medieval stone church built in 1495–1510 during the end of the Catholic era, since the 1520s an Evangelic Lutheran church of the parish of Hollola
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Rymättylä church in Rymättylä (Naantali), Finland.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Kirkkonummi church in Kirkkonummi, Finland.
Författare/Upphovsman: Tomisti, Licens: CC BY-SA 3.0
Church of Naantali, Finland.
Författare/Upphovsman: Kyzyl 18:04, 4 September 2006 (UTC), Licens: CC BY-SA 3.0
The (lutheran) church in Halikko, Finland.
Författare/Upphovsman: Matias Raita / Piisamson, Licens: CC BY 2.5
Lohja St. Laurence church in March 2007
Föglö kyrka, Åland, västra sidan
Sastamala Church in Sastamala, Finland
Jomala kyrka på Åland, våren 1991.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Laitila church in Laitila, Finland.
Renko Church in Renko, Finland
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Sääksmäki church in Valkeakoski, Finland.
(c) SimoM, CC BY-SA 3.0
Kivisakasti, Mikkelin vanhin rakennus. Rakennuksen goottilaistyylinen yläosa ei ole alkuperäinen, vaan 1800-luvun lopussa tehdystä kunnostuksesta.
(c) Alexius Manfelt, CC BY-SA 3.0
Church of Saint Lawrence in Janakkala, Finland
Författare/Upphovsman: Kyzyl 17:43, 4 September 2006 (UTC), Licens: CC BY-SA 3.0
The (luhteran) church and belltower in Perniö, Finland.
Författare/Upphovsman: Tomisti, Licens: CC BY-SA 3.0
Närpes Church in Närpes, Finland
Författare/Upphovsman: Timo Rönkkönen, Licens: CC BY-SA 3.0
Pyhän Marian sakastin vanhoja hautoja.
Medieval Lammi Church in Hämeenlinna, Finland, was built between 1490 and 1510 and was dedicated to St. Catherine of Alexandria.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Tyrväntö medieval stone sacristy in Hattula, Finland. The sacristy was part of a wooden church of Tyrväntö. It is supposed to be the first part of a planned stone church. The plan was never finished.
The medieval church in Nousiainen, Finland
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Ruins of the Vihti old church in Vihti, Finland.
Författare/Upphovsman: Antti Bilund, Licens: CC BY-SA 3.0
Lieto church in Lieto, Finland.
Kumlinge kyrka, Åland, västra sidan
Författare/Upphovsman: Niera, Licens: CC BY-SA 3.0
The medieval church of Pertteli, Finland
Författare/Upphovsman: Alphaios, Licens: CC BY-SA 3.0
Taivassalo church, Finland
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: Copyrighted free use
Ruins of the St. Maria Church in the old Vaasa, Finland
Saltviks kyrka på Åland, våren 1991
Författare/Upphovsman: Manu Kerola, Licens: CC BY 2.0
Porvoo Cathedral in Porvoo, Finland in January 2006