Lista över järnbruk i Sverige

Lista över svenska järnbruk. I listan upptas framför allt bruk med ursprung i förindustriella hyttor för tackjärnstillverkning eller smedjor för stångjärns- eller manufaktursmide. Även vissa modernare järn- och ståltillverkare anlagda vid den industriella revolutionens inledning (kring 1850) upptas.

Blekinge

NamnEtableringsår Nedlagt eller övergång
till annan verksamhet år
NoteringarSockenNuvarande kommun
Kockums jernverk i Kallinge1849[1]1991[2]
Tillverkning av bland annat stålgjutgods och tunnplåt. Även mekanisk verkstad. Ägt av familjen Kockum fram till och med 1976. Gjuteriet nedlagt 1991.[3]
RonnebyRonneby
Olofström1735[4]I drift
Järnbruk, som blev modern järn- och stålindustri under Svenska Stålpressnings AB:s ägo 1887-1969, därefter i Volvo Personvagnars ägo. Verkstadsindustri.
Jämshög[4]Olofström

Bohuslän

NamnEtableringsår Nedlagt eller övergång
till annan verksamhet år
NoteringarSockenNuvarande kommun
Kollerö1725[5]1893 c:a
Manufakturverk med tillverkning av brännstål.
Södra Ryr[4]Uddevalla

Dalarna

NamnEtableringsår Nedlagt eller övergång
till annan verksamhet år
NoteringarSockenNuvarande kommun
Annefors1736[6]1896[6]
Ingick i Gravendalsverken, en samling järnbruk i Säfsnäs socken. Stångjärnssmide, och från 1876 hytta. På platsen för det nedlagda bruket byggdes Fredriksbergs sulfitfabrik 1898 (senare även pappersbruk) (nedlagt 1971).
SäfsnäsLudvika
Avesta1636[7]I drift
En hytta fanns i Avesta på medeltiden. Från 1600-talet till och med mitten av 1800-talet var Avesta främst kopparverk, med mindre ståltillverkning. Modern stålindustri från och med 1874. Den sista hyttan lades ned 1938. Avesta främsta produkt är numera av rostfritt stål. Ägare är finska Outukumpu.
Avesta[4]Avesta
Billsjön1644[8]1908/1909
Billsjö hytta ägdes sista åren innan nedläggningen av Skinnskattebergs bruksegare[9]
SöderbärkeSmedjebacken
Björnhyttan1654[8][10]1865
Björnhytte masugn kallades ursprungligen Rävåla masugn. Under 1800-talet ingick hyttan i Färna- och Bockhammars fideikommiss, men frånsåldes på 1890-talet. Hyttan blåstes ned 1865.
GrangärdeLudvika
Björsjö1656[11]1931[11]
Den första Billsjö hytta byggdes upp av bergsmän, ytterligare en byggdes av Malingsbo brukägare 1658. I Malingsbo, och senare Klotens ägo var Björsjö tills staten löste in egendomen vid sekelskiftet 1900. Hyttan var därefter utarrenderad.[12]
NorrbärkeSmedjebacken
Bommarsbo1600-tal[8]1870[13]
Bommarsbo hytta, även stavat Bomarsbo.
NorrbärkeSmedjebacken
Brattfors1500-tal, före1905 c:a
Bruket är troligen av medeltida ursprung. Hyttan nedlades på 1600-talet. Stångjärnstillverkningen, som fanns kvar in på början av 1900-talet, bedrevs på slutet med lancashiresmide.
Garpenberg[14]Hedemora
Bredsjö1678 c:a[15]1875[15]
Bredsjö hytta
NorrbärkeSmedjebacken
Bråfall1400 c:a1792
Den sista hyttan exploderade 1792. Därefter flyttades verksamheten till närbelägna Ulfshyttan.
SilvbergSäter
Dormsjö1400-tal1900
Järnhantering finns dokumenterad sedan 1477. På 1600-talet fanns hammare och hytta, senare även en kopparhytta. 1782 fick Garpenbergs bruk privilegium för Dormsjö bruk, och en mekanisk verkstad anlades som var i drift till år 1900. Hyttan lades ned 1893[16]
GarpenbergHedemora
DalforsnedlagtOreRättvik
DavidshyttannedlagtHedemoraHedemora
Dräcke15381860
Dräcke ingick i Prästhytte bruk. Hyttan finns nämnd 1538, en hammare 1640. Både hammarsmidet och hyttan lades ned 1860.
HedemoraHedemora
Dådran18041915
Bruket har haft både hytta och hammare. Köptes upp 1878 och ingick i den samling järnbruk som kallades Ockelboverken. Verksamheten vid bruket avtog senare, för att helt avstanna då spiksmedjan lades ned 1915.
RättvikRättvik
Finnbo1630[8]1907[13]
Finnbo hytta ingick i Ferna och Bockhammars fideikommiss in på 1910-talet då egendomen frånsåldes.
NorrbärkeSmedjebacken
Flatenberg1600 c:a[17]1918
Flatenbergs hytta ägdes av bergsmän. Nedlagd 1918, och senare restaurerad.
NorrbärkeSmedjebacken
Fors16891925
En hammare anlades av bergsmän 1689. Bruket var i Garpenbergs AB ägo från 1868, och 1882 byggs en ny hytta. Ståltillverkning enligt martinmetoden inleddes 1896. Driften vid bruken lades ned 1925, bortsett från den 1895 anlagda sulfitfabriken vilken är ursprunget till dagens kartongindustri i Stora Enso:s ägo.[18]
FolkärnaAvesta
Fredriksberg1729[6]1898[6]
Ingick i Säfsnäsbruken. En hammarsmedja tillkom 1729, plåthammare och stålsmedja 1769, spiksmedja 1835. Ombyggd för lancashiresmide 1848-49.
SäfsnäsLudvika
Furudal1709[19]1884[20]
Bruket var ursprungligen tänkt som styckebruk. Större tillverkning kom igång på 1770-talet, och bruket blev känt för sin kättingtillverkning och mekaniska verkstad. Kättingsmidet flyttades 1884 till Ljusne bruk i Hälsingland.
OreRättvik
Gessberg1663[15]1873[15]
Gessbergs (eller Gesberg) hytta var underordnad Skinnskattebergs bruk.
NorrbärkeSmedjebacken
Gonäs1602[21]1926[21]
Gonäs var vid nedläggningen en av de sista bergsmanshyttorn i landet.
GrangärdeLudvika
Gravendal1721[6]1916[22]
Ett av Säfsnäsbruken. Bruket hade ursprungligen räckhammare för stångjärnssmide, spik- och plåtsmedja. I slutet av 1800-talet byggdes även ett valsverk. Till bruket hörde Strömsdals hytta. Efter nedläggningen revs hammarsmedjan 1930. En rekonstruktion av smedjan har senare gjorts på plats.[22]
SäfsnäsLudvika
Grängshammar1400-talets senare del1877
Grängshyttan finns dokumenterad sedan senare delen av 1400-talet. Från 1624 fanns en hammarsmedja på platsen. Bruket i Grängshammar lades ned på 1870-talet på grund av att smideshammare utkonkurrerades av mer effektiva metoder.
SilvbergSäter
Hagge1629[23]1910
Bruket ska ha grundats 1629 av Johan Brusenhagen, men redan på 1500-talet fanns smedjor och hamrar i området. På senare år har även lämningar efter en hytta från så tidigt som 1100-talet hittats.[24] Hagge var ett av de bruk som startade det vid den tiden moderna Smedjebackens Walsverk 1856. Driften vid bruket, som på slutet begagnade sig av lancashiresmide, upphörde 1910.[25] Sistnämnda år såldes egendomen till Grängesbergs grufaktiebolag[26][27]
NorrbärkeSmedjebacken
Horndal16501979
Järnbrukets anlades officiellt år 1650 av Isak Kock/Cronström, men både en hammare och hytta fanns där sedan tidigare (minst 1500-talet) ägda av bergsmän. Under 1800- och 1900-talen blev Horndal en modern stålindustri, men lancashiresmide fanns kvar parallellt till 1942. Den sista hyttan lades ned 1945. Bruket producerade främst handelsstål, och ägdes av Fagersta Bruks AB. Sista tiden bestod bruket av martinstålverk, götvalsverk och finvalsverk. 1972-79 utarrenderat till Boxholms AB, därefter nedlades driften.
ByAvesta
Hällsjön16391889[28]
1893 byggdes en kraftstation vid Hellsjö hytta av Grängesbergs konst- och jernvägsbolag.[29]. Hyttan revs 1910.
NorrbärkeSmedjebacken
Klenshyttan16051920
Klenshyttan är en gammal bergsmanhytta, som på 1840-talet delvis hamnade i Hagge bruks ägo. Masugnen, som nybyggdes 1882, är bevarad.[30]
LudvikaLudvika
Kloster1400-tal1888
En hytta fanns redan under 1400-talet - "Riddarhyttan" kallad. Namnet Kloster kommer ett kloster som fanns på platsen 1477-1527. Kruttillverkning 1741-1870-tal. Plåtvalsverk från 1801. Bruket nedlades 1888, och driften flyttades till den moderna stålindustrin Klosterverken i Långshyttan.[31]
HusbyHedemora
Korsån18411930
Korsån eller Korså bruk var Bergslagets/Stora Kopparbergs Bergslags stångjärnssmedja, med lancashiresmide som smidesmetod. Vid bruket tillverkades ett välkänt ämnesjärn till fjäderstål, sålt under namnet "Diamond Brand" i Storbritannien.[32] Efter nedläggningen revs smedjan, men de stora vattenhjulen bevarades liksom de vattendrivna hamrarna.[33]
SundbornFalun
Larsbo1500-tal1907
Bruket hade ursprung i en av bergsmän ägda hytta (känd sedan 1539) och hammare, men kom att vara i brukspatroners ägo från och med 1640-talet. Till följd av uppbyggnaden av ett modernt järnverk i Vikmanshyttan lade ägarna ned bruket 1907.
SöderbärkeSmedjebacken
Laxsjön1500-tal1877
Laxsjö hytta finns skriftligt belagd 1579. 1626 anlades en ny bergsbergsmanshytta, vilken på 1800-talet kom i Forsbacka och Limå bruksägares ägo.[34]
GrangärdeLudvika
LexsjöbonedlagtSöderbärkeSmedjebacken
Limå18041878
Hyttan nedlades 1872, och 1878 smidet.
SiljansnäsLeksand
Ludvika1550 c:a1920
Bruket anlades som kronobruk av Gustav Vasa.
LudvikaLudvika
Lågfors1500-tal1860
Hyttan försvann redan på 1650-talet. Den sista hammarsmedjan lades ned 1860.
HedemoraHedemora
Långshyttan1400-tal[35]I drift
En hytta ägda av bergsmän fanns troligen redan på 1400-talet. Senare tillkom även flera hammarsmedjor, och på 1850-talet kom Långshyttan i Klosters bruk ägo. Därefter byggdes en modern stålindustri upp; Klosterverken - från 1927 i Fagersta Bruks AB:s ägo. Den sista hyttan lades ned 1948, och ståltillverkningen upphörde 1971. Den kvarvarande verksamheten, kallvalsade rostfria band samt valstråd och band i snabbstål, tillverkas av Outokumpu Stainless respektive Erasteel Kloster.
HusbyHedemora
Malingsbo1624 c:a1891
En hytta och hammare anlades av bergsmän. Något senare anlades även en hammare av bruksägare Marcus Kocks, och hela bruket kom i hans ägo senare. Bruket var sedan i olika bruksägares ägo, och blev ståndsmässigt bebyggt med den herrgård som ännu finns kvar. Sista delen av bruket som lades ned var spiksmedjan 1891.
Malingsbo[36]Smedjebacken
Matsbo1644[15]1907[15][36]
Matsbo hytta, en mulltimmerhytta, är bevarad som ruin.
NorrbärkeSmedjebacken
Noraå18031869
Lämningar efter stångjärnbruket, som anlades av landshövdingen John Magnus af Nordin, finns ännu[37]
Stora TunaBorlänge
Norhyttan16421909
Norhyttan anlades av bergsmän. Senare köpte Ludvika och Säfsnäsbrukens ägare andelar av hyttan.[38]
GrangärdeLudvika
Norn16281916
Bruket kom på 1700-talet i familjen Söderhielms ägo. Det bestod då av hytta samt tre hammare. 1874 såldes Norn till nybildades Larsbo-Norns AB. Smidet nedlades 1899, och hyttan 1916, då hyttdriften koncentrerades till järnverket i Vikmanshyttan. Hammarsmedja och hytta finns kvar, och vårdas som industriminnen.
HedemoraHedemora
Nyfors1600-tal1899[39]
Nyfors smedja ägdes av Malingsbo bruksägare, senare Klotens AB. Smedjan nedlagd samma år staten köpte egendomen.
Malingsbo[36]Smedjebacken
Nyhammar1600-talI drift
En hytta, "Abäckshyttan", och en hammare ägdes av ett antal bergsmän på 1680-talet. Dessa hade olika ägare, men förenades i början av 1800-talet under en ägare. Vid mitten av 1850-talet var Nyhammars ägare en av stiftarna till den moderna stålindustrin Smedjebackens Walsverk. Även Nyhammar rustades till ett för tiden modernt järnbruk med valsverk och ståltillverkning enligt bessemerprocessen.[40][41] Smedjan lades ned 1916, och hyttan 1927. Därefter har företaget övergått till verkstadsindustriell karaktär och tillverkar numera kvarnar och anrikningsmaskiner för stål- och metallindustrin.[42]
GrangärdeLudvika
Näs1953
Näs bruk ägdes av närliggande Horndals järnverk, och de båda ingick från 1920-talet i Fagersta Bruks AB. Vid Näs fanns en hytta, och på 1880-tal tillkom även tråd- och finvalsverk på 1880-talet. Verksamheten nedlades 1953, då driften koncentrerades till Horndal.
ByAvesta
Prästhyttan1400-tal1800-tal
En hytta fanns redan 1461, då platsen benämns praestahytthone. Hyttan försvann dock i slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet. Därefter fanns en hammarsmedja på platsen som försvann under 1800-talet (före 1890).
HedemoraHedemora
Risshyttan1590 c:a[8]nedlagt
benämns även "Rishyttan".
SilvbergSäter
Rämshyttan1600-tal1903
Hytta och hammare finns omnämnda sedan 1640-talet. Hyttan nedlades 1903.
Stora TunaBorlänge
Rävåla16341865
Rävåla hytta.
GrangärdeLudvika
Rörshyttan1500-tal1800-tal, mitten
Hyttan lades ned 1818[43], medan hammaren ska ha varit i drift in till mitten av 1800-talet. Ruiner efter dessa finns kvar.
HusbyHedemora
Saxehammar1500-tal, början1907
"Saxe hytta" finns skriftligt belagd 1540, och 1562 anlades även en hammare. Från 1600-talet i bruksägaren Marcus Kocks ägo, och därefter bland annat familjen Tersmeden. Hyttan lades ned på 1870-talet, då driften koncentrerades till ägarbolagets Larsbo-Norns AB:s andra hyttor i Norn och Vikmanshyttan. Hammarsmedjan, som hade lancashiresmide den sista tiden, lades ned 1907.
SöderbärkeSmedjebacken
Saxhyttan16331856
Hyttan finns kvar som ruin.
GrangärdeLudvika
Siljansfors17401876
Bruket fick privilegier redan 1738, men hyttan togs inte i drift förrän två år senare, samtidigt som stångjärnshammaren. Senare tillkom två hammare vardera för knippsmide och plåtsmide. I följande ordning bedrevs franche-comté-smide, lancashiresmide och slutligen tillverkades stål enligt bessemerprocessen innan bruket nedlades 1878 efter en konkurs två år tidigare.[44]
MoraMora
Silvhytteå1787/1600-tal1875 c:a
På 1600-talet fanns både krutbruk och silverhytta, därav namnet. Hytta för järnmalm tillkom 1787 då Stjärnsunds hytta flyttades till platsen. Hyttan lades ned 1875, men en hammarsmedja kan ha varit i drift ytterligare några år.[45]
HusbyHedemora
Skisshyttan1600-tal, början1922[15][46]NorrbärkeSmedjebacken
Smedjebackens valsverk i Smedjebacken1856I drift
Smedjebackens Walsverk anlades gemensamt av bruksägarna vid Hagge, Grängshammar och Nyhammar, vilka inte hade råd att själva investera i egna valsverk. På platsen fanns då sedan tidigare Västansjö hytta och By smedja, vilka ägdes av bergsmän. 1897 tillkom ett första stålverk, enligt martinmetiden. Smedjebackens valsverk producerar numera handelsstål av mindre dimensioner, ägare Ovako.
NorrbärkeSmedjebacken
Snöån1598[47]1886[47]
Även kallad Snöå hytta
NorrbärkeSmedjebacken
Starbo1600-tal, början1918[15][46]
Ägare till hyttan var vid 1900-talets början samma som till Skisshyttan.
NorrbärkeSmedjebacken
Stimmerbo1500-tal[48]1873[15]
Stimmerbo bergsmanshytta ombyggdes efter nedläggningen till kalkugn, och finns ännu bevarad.[48]
NorrbärkeSmedjebacken
Stjärnsund1500-tal, mitten1942
Sunds hytta anlades i mitten av 1500-talet, och hammaren vid 1500-talets slut. Hyttan flyttades på 1790-talet till Silvhytteå. Bruket blev känt genom det år 1700 inrättade manufakturverket där Christopher Polhem konstruerade för sin tid avancerade tekniska konstruktioner. Senare under 1800-talet i Klosters bruk ägo tillsammans med järnverket Klosterverken, och därigenom i Fagersta Bruks AB 1927. Driften nedlades då valsverken flyttades till Långshyttan 1942.[49]
HusbyHedemora
Strömsdal1727[6]1909/1920[6]
Hyttan tillhörde Gravendals bruk, och Gravendalsverken, och lades ned 1909.[50] En verkstad och ett gjuteri fanns kvar fram till 1920, då verksamheten flyttades till Gravendal.
SäfsnäsLudvika
Sunnansjö bruk1500-tal1884
En hytta finns omnämnd 1562, och 1624 nämns även en stångjärnshammare. Driften vid hyttan, och smedjorna som då begagnade sig av franche-comté-smide och lancashiresmide upphörde 1882-1884.[51]
GrangärdeLudvika
Svartnäs17351889
Bruket anlades som Bergslagets/Stora Kopparbergs Bergslags AB:s första järnbruk, med privilegier för masugn, stångjärns- och knipphammare. Lancashiresmide infördes 1849, bessemerprocessen 1871 men nedlades 1877. Hyttan lades ned 1889.[52]
SvärdsjöFalun
Turbo1600-tal, början av1889
En hytta fanns 1612, men lades ned redan omkring 1666. En stångjärnshammare tillkom 1629 som ersättning för en tidigare kopparhammare. Smidet nedlades 1889, och ersattes av sulfitfabrik i Larsbo-Norns AB:s regi. Sulfitfabriken nedlades 1971
HedemoraHedemora
Tyfors1790[6]1882[6]
Efter att smidet lagts ned byggdes en trämassefabrik 1888, vilken lades ned ca 1917.
SäfsnäsLudvika
Ulriksberg1735[6]1876[6]
Ingick i Gravendalsverken. Hyttan i Ulriksberg flyttades 1876 till Annefors.
SäfsnäsLudvika
Ulvshyttan1600-tal1937
Enligt en ej källbelagd sägen ska den första hyttan byggts på 1500-talet av finnen Oluf. Hammarsmedja har funnits fram till 1720-talet. En ny hytta byggdes vid Ulvshyttan efter att den vid Bråfall exploderat 1792. Fram till slutet av 1800-talet ägdes Ulvshyttan av Grängshammars bruk, men bildade 1887 eget bolag. Masugnen, som ett tag även hade bessemerverk, nybyggdes 1889 och nedlades 1937 sedan Wikmanshytte Bruks AB köpt bolaget. Ett sintringsverk var i drift ytterligare ett par år. Mellan 1956 och 1968 fanns en mindre del av stålverket i Vikmanshyttans verksamhet utlokaliserat till Ulvshyttan. Hyttan finns kvar, sedan 1970-talet dock som ruin.
SilvbergSäter
Vad1500-tal, eller tidigare1875/1886
En hytta omnämns 1539, men nedlades i början av 1700-talet. En hammarsmedja, som anlades på 1620-talet, fanns kvar till och med 1875 eller 1886.
SöderbärkeSmedjebacken
Vikmanshyttan1500-tal, eller tidigareI drift
En hytta omnämns 1538. Tre stycken hammarsmedjor anlades 1593. Bruket kom i familjen Angersteins ägo 1675, familjen Ulff från 1828. En framgångsrik specialprodukt i form av degelstål inleddes 1860. Bruket övertogs av Larsbo Norns AB 1875 och 1922 av Wikmanshytte Bruks AB. Vid den tiden var Vikmanshyttan en modern stålindustri, som inriktade sig på specialstål. Sista hyttan lades ned 1954. 1966 övertogs ägandet av Stora Kopparbergs Bergslags AB, som började göra vissa nedskärningar. 1977 lades större delen av verksamheten. Kallvalsverket är dock fortfarande i drift, numera i Erasteel Klosters ägo.
HedemoraHedemora
Västansjö16311885
Hyttan (som är ruin) anses av Länsstyrelsen i Dalarnas län vara den äldsta bevarade mulltimmerhyttan i Västerbergslagen.
GrangärdeLudvika
Västerby1625[15]1938
En första hytta uppfördes 1625. Den brann sedan flera gånger, och återuppbyggdes inte efter sista branden 1938.[53]
SöderbärkeSmedjebacken
Åg18271927
Ågs hytta anlades av Bergslaget/Stora Kopparbergs Bergslags AB, i vars ägo den var tills den lades ned. Hyttan är bevarad som industrihistoriskt minnesmärke.[54]
SvärdsjöFalun

Ex==Dalarna==

NamnEtableringsår Nedlagt eller övergång
till annan verksamhet år
NoteringarSockenNuvarande kommun
Annefors1736[6]1896[6]
Ingick i Gravendalsverken, en samling järnbruk i Säfsnäs socken. Stångjärnssmide, och från 1876 hytta. På platsen för det nedlagda bruket byggdes Fredriksbergs sulfitfabrik 1898 (senare även pappersbruk) (nedlagt 1971).
SäfsnäsLudvika
Avesta1636[55]I drift
En hytta fanns i Avesta på medeltiden. Från 1600-talet till och med mitten av 1800-talet var Avesta främst kopparverk, med mindre ståltillverkning. Modern stålindustri från och med 1874. Den sista hyttan lades ned 1938. Avesta främsta produkt är numera av rostfritt stål. Ägare är finska Outukumpu.
Avesta[4]Avesta
Billsjön1644[8]1908/1909
Billsjö hytta ägdes sista åren innan nedläggningen av Skinnskattebergs bruksegare[56]
SöderbärkeSmedjebacken
Björnhyttan1654[8][10]1865
Björnhytte masugn kallades ursprungligen Rävåla masugn. Under 1800-talet ingick hyttan i Färna- och Bockhammars fideikommiss, men frånsåldes på 1890-talet. Hyttan blåstes ned 1865.
GrangärdeLudvika
Björsjö1656[11]1931[11]
Den första Billsjö hytta byggdes upp av bergsmän, ytterligare en byggdes av Malingsbo brukägare 1658. I Malingsbo, och senare Klotens ägo var Björsjö tills staten löste in egendomen vid sekelskiftet 1900. Hyttan var därefter utarrenderad.[57]
NorrbärkeSmedjebacken
Bommarsbo1600-tal[8]1870[13]
Bommarsbo hytta, även stavat Bomarsbo.
NorrbärkeSmedjebacken
Brattfors1500-tal, före1905 c:a
Bruket är troligen av medeltida ursprung. Hyttan nedlades på 1600-talet. Stångjärnstillverkningen, som fanns kvar in på början av 1900-talet, bedrevs på slutet med lancashiresmide.
Garpenberg[58]Hedemora
Bredsjö1678 c:a[15]1875[15]
Bredsjö hytta
NorrbärkeSmedjebacken
Bråfall1400 c:a1792
Den sista hyttan exploderade 1792. Därefter flyttades verksamheten till närbelägna Ulfshyttan.
SilvbergSäter
Dormsjö1400-tal1900
Järnhantering finns dokumenterad sedan 1477. På 1600-talet fanns hammare och hytta, senare även en kopparhytta. 1782 fick Garpenbergs bruk privilegium för Dormsjö bruk, och en mekanisk verkstad anlades som var i drift till år 1900. Hyttan lades ned 1893[59]
GarpenbergHedemora
DalforsnedlagtOreRättvik
DavidshyttannedlagtHedemoraHedemora
Dräcke15381860
Dräcke ingick i Prästhytte bruk. Hyttan finns nämnd 1538, en hammare 1640. Både hammarsmidet och hyttan lades ned 1860.
HedemoraHedemora
Dådran18041915
Bruket har haft både hytta och hammare. Köptes upp 1878 och ingick i den samling järnbruk som kallades Ockelboverken. Verksamheten vid bruket avtog senare, för att helt avstanna då spiksmedjan lades ned 1915.
RättvikRättvik
Finnbo1630[8]1907[13]
Finnbo hytta ingick i Ferna och Bockhammars fideikommiss in på 1910-talet då egendomen frånsåldes.
NorrbärkeSmedjebacken
Flatenberg1600 c:a[60]1918
Flatenbergs hytta ägdes av bergsmän. Nedlagd 1918, och senare restaurerad.
NorrbärkeSmedjebacken
Fors16891925
En hammare anlades av bergsmän 1689. Bruket var i Garpenbergs AB ägo från 1868, och 1882 byggs en ny hytta. Ståltillverkning enligt martinmetoden inleddes 1896. Driften vid bruken lades ned 1925, bortsett från den 1895 anlagda sulfitfabriken vilken är ursprunget till dagens kartongindustri i Stora Enso:s ägo.[61]
FolkärnaAvesta
Fredriksberg1729[6]1898[6]
Ingick i Säfsnäsbruken. En hammarsmedja tillkom 1729, plåthammare och stålsmedja 1769, spiksmedja 1835. Ombyggd för lancashiresmide 1848-49.
SäfsnäsLudvika
Furudal1709[62]1884[20]
Bruket var ursprungligen tänkt som styckebruk. Större tillverkning kom igång på 1770-talet, och bruket blev känt för sin kättingtillverkning och mekaniska verkstad. Kättingsmidet flyttades 1884 till Ljusne bruk i Hälsingland.
OreRättvik
Gessberg1663[15]1873[15]
Gessbergs (eller Gesberg) hytta var underordnad Skinnskattebergs bruk.
NorrbärkeSmedjebacken
Gonäs1602[21]1926[21]
Gonäs var vid nedläggningen en av de sista bergsmanshyttorn i landet.
GrangärdeLudvika
Gravendal1721[6]1916[22]
Ett av Säfsnäsbruken. Bruket hade ursprungligen räckhammare för stångjärnssmide, spik- och plåtsmedja. I slutet av 1800-talet byggdes även ett valsverk. Till bruket hörde Strömsdals hytta. Efter nedläggningen revs hammarsmedjan 1930. En rekonstruktion av smedjan har senare gjorts på plats.[22]
SäfsnäsLudvika
Grängshammar1400-talets senare del1877
Grängshyttan finns dokumenterad sedan senare delen av 1400-talet. Från 1624 fanns en hammarsmedja på platsen. Bruket lades ned på 1870-talet då ägaren valde att istället satsa ekonomiskt på den moderna stålindustrin Smedjebacken Walsverk. Ruinerna efter smedjorna och kolhusen finns kvar.
SilvbergSäter
Hagge1629[63]1910
Bruket ska ha grundats 1629 av Johan Brusenhagen, men redan på 1500-talet fanns smedjor och hamrar i området. På senare år har även lämningar efter en hytta från så tidigt som 1100-talet hittats.[64] Hagge var ett av de bruk som startade det vid den tiden moderna Smedjebackens Walsverk 1856. Driften vid bruket, som på slutet begagnade sig av lancashiresmide, upphörde 1910.[65] Sistnämnda år såldes egendomen till Grängesbergs grufaktiebolag[66][67]
NorrbärkeSmedjebacken
Horndal16501979
Järnbrukets anlades officiellt år 1650 av Isak Kock/Cronström, men både en hammare och hytta fanns där sedan tidigare (minst 1500-talet) ägda av bergsmän. Under 1800- och 1900-talen blev Horndal en modern stålindustri, men lancashiresmide fanns kvar parallellt till 1942. Den sista hyttan lades ned 1945. Bruket producerade främst handelsstål, och ägdes av Fagersta Bruks AB. Sista tiden bestod bruket av martnstålverk, götvalsverk och finvalsverk. 1972-79 utarrenderat till Boxholms AB, därefter nedlades driften.
ByAvesta
Hällsjön16391889[68]
1893 byggdes en kraftstation vid Hellsjö hytta av Grängesbergs konst- och jernvägsbolag.[69]. Hyttan revs 1910.
NorrbärkeSmedjebacken
Klenshyttan16051920
Klenshyttan är en gammal bergsmanhytta, som på 1840-talet delvis hamnade i Hagge bruks ägo. Masugnen, som nybyggdes 1882, är bevarad.[70]
LudvikaLudvika
Kloster1400-tal1888
En hytta fanns redan under 1400-talet - "Riddarhyttan" kallad. Namnet Kloster kommer ett kloster som fanns på platsen 1477-1527. Kruttillverkning 1741-1870-tal. Plåtvalsverk från 1801. Bruket nedlades 1888, och driften flyttades till den moderna stålindustrin Klosterverken i Långshyttan.[71]
HusbyHedemora
Korsån18411930
Korsån eller Korså bruk var Bergslagets/Stora Kopparbergs Bergslags stångjärnssmedja, med lancashiresmide som smidesmetod. Vid bruket tillverkades ett välkänt ämnesjärn till fjäderstål, sålt under namnet "Diamond Brand" i Storbritannien.[72] Efter nedläggningen revs smedjan, men de stora vattenhjulen bevarades liksom de vattendrivna hamrarna.[73]
SundbornFalun
Larsbo1500-tal1907
Bruket hade ursprung i en av bergsmän ägda hytta (känd sedan 1539) och hammare, men kom att vara i brukspatroners ägo från och med 1640-talet. Till följd av uppbyggnaden av ett modernt järnverk i Vikmanshyttan lade ägarna ned bruket 1907.
SöderbärkeSmedjebacken
Laxsjön1500-tal1877
Laxsjö hytta finns skriftligt belagd 1579. 1626 anlades en ny bergsbergsmanshytta, vilken på 1800-talet kom i Forsbacka och Limå bruksägares ägo.[74]
GrangärdeLudvika
LexsjöbonedlagtSöderbärkeSmedjebacken
Limå18041878
Hyttan nedlades 1872, och 1878 smidet.
SiljansnäsLeksand
Ludvika1550 c:a1920
Bruket anlades som kronobruk av Gustav Vasa.
LudvikaLudvika
Lågfors1500-tal1860
Hyttan försvann redan på 1650-talet. Den sista hammarsmedjan lades ned 1860.
HedemoraHedemora
Långshyttan1400-tal[35]I drift
En hytta ägda av bergsmän fanns troligen redan på 1400-talet. Senare tillkom även flera hammarsmedjor, och på 1850-talet kom Långshyttan i Klosters bruk ägo. Därefter byggdes en modern stålindustri upp; Klosterverken - från 1927 i Fagersta Bruks AB:s ägo. Den sista hyttan lades ned 1948, och ståltillverkningen upphörde 1971. Den kvarvarande verksamheten, kallvalsade rostfria band samt valstråd och band i snabbstål, tillverkas av Outokumpu Stainless respektive Erasteel Kloster.
HusbyHedemora
Malingsbo1624 c:a1891
En hytta och hammare anlades av bergsmän. Något senare anlades även en hammare av bruksägare Marcus Kocks, och hela bruket kom i hans ägo senare. Bruket var sedan i olika bruksägares ägo, och blev ståndsmässigt bebyggt med den herrgård som ännu finns kvar. Sista delen av bruket som lades ned var spiksmedjan 1891.
Malingsbo[36]Smedjebacken
Matsbo1644[15]1907[15][36]
Matsbo hytta, en mulltimmerhytta, är bevarad som ruin.
NorrbärkeSmedjebacken
Noraå18031869
Lämningar efter stångjärnbruket, som anlades av landshövdingen John Magnus af Nordin, finns ännu[75]
Stora TunaBorlänge
Norhyttan16421909
Norhyttan anlades av bergsmän. Senare köpte Ludvika och Säfsnäsbrukens ägare andelar av hyttan.[76]
GrangärdeLudvika
Norn16281916
Bruket kom på 1700-talet i familjen Söderhielms ägo. Det bestod då av hytta samt tre hammare. 1874 såldes Norn till nybildades Larsbo-Norns AB. Smidet nedlades 1899, och hyttan 1916, då hyttdriften koncentrerades till järnverket i Vikmanshyttan. Hammarsmedja och hytta finns kvar, och vårdas som industriminnen.
HedemoraHedemora
Nyfors1600-tal1899[77]
Nyfors smedja ägdes av Malingsbo bruksägare, senare Klotens AB. Smedjan nedlagd samma år staten köpte egendomen.
Malingsbo[36]Smedjebacken
Nyhammar1600-talI drift
En hytta, "Abäckshyttan", och en hammare ägdes av ett antal bergsmän på 1680-talet. Dessa hade olika ägare, men förenades i början av 1800-talet under en ägare. Vid mitten av 1850-talet var Nyhammars ägare en av stiftarna till den moderna stålindustrin Smedjebackens Walsverk. Även Nyhammar rustades till ett för tiden modernt järnbruk med valsverk och ståltillverkning enligt bessemerprocessen.[78][79] Smedjan lades ned 1916, och hyttan 1927. Därefter har företaget övergått till verkstadsindustriell karaktär och tillverkar numera kvarnar och anrikningsmaskiner för stål- och metallindustrin.[80]
GrangärdeLudvika
Näs1953
Näs bruk ägdes av närliggande Horndals järnverk, och de båda ingick från 1920-talet i Fagersta Bruks AB. Vid Näs fanns en hytta, och på 1880-tal tillkom även tråd- och finvalsverk på 1880-talet. Verksamheten nedlades 1953, då driften koncentrerades till Horndal.
ByAvesta
Prästhyttan1400-tal1800-tal
En hytta fanns redan 1461, då platsen benämns praestahytthone. Hyttan försvann dock i slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet. Därefter fanns en hammarsmedja på platsen som försvann under 1800-talet (före 1890).
HedemoraHedemora
Risshyttan1590 c:a[8]nedlagt
benämns även "Rishyttan".
SilvbergSäter
Rämshyttan1600-tal1903
Hytta och hammare finns omnämnda sedan 1640-talet. Hyttan nedlades 1903.
Stora TunaBorlänge
Rävåla16341865
Rävåla hytta.
GrangärdeLudvika
Rörshyttan1500-tal1800-tal, mitten
Hyttan lades ned 1818[81], medan hammaren ska ha varit i drift in till mitten av 1800-talet. Ruiner efter dessa finns kvar.
HusbyHedemora
Saxehammar1500-tal, början1907
"Saxe hytta" finns skriftligt belagd 1540, och 1562 anlades även en hammare. Från 1600-talet i bruksägaren Marcus Kocks ägo, och därefter bland annat familjen Tersmeden. Hyttan lades ned på 1870-talet, då driften koncentrerades till ägarbolagets Larsbo-Norns AB:s andra hyttor i Norn och Vikmanshyttan. Hammarsmedjan, som hade lancashiresmide den sista tiden, lades ned 1907.
SöderbärkeSmedjebacken
Saxhyttan16331856
Hyttan finns kvar som ruin.
GrangärdeLudvika
Siljansfors17401876
Bruket fick privilegier redan 1738, men hyttan togs inte i drift förrän två år senare, samtidigt som stångjärnshammaren. Senare tillkom två hammare vardera för knippsmide och plåtsmide. I följande ordning bedrevs franche-comté-smide, lancashiresmide och slutligen tillverkades stål enligt bessemerprocessen innan bruket nedlades 1878 efter en konkurs två år tidigare.[82]
MoraMora
Silvhytteå1787/1600-tal1875 c:a
På 1600-talet fanns både krutbruk och silverhytta, därav namnet. Hytta för järnmalm tillkom 1787 då Stjärnsunds hytta flyttades till platsen. Hyttan lades ned 1875, men en hammarsmedja kan ha varit i drift ytterligare några år.[83]
HusbyHedemora
Skisshyttan1600-tal, början1922[15][46]NorrbärkeSmedjebacken
Smedjebackens valsverk i Smedjebacken1856I drift
Smedjebackens Walsverk anlades gemensamt av bruksägarna vid Hagge, Grängshammar och Nyhammar, vilka inte hade råd att själva investera i egna valsverk. På platsen fanns då sedan tidigare Västansjö hytta och By smedja, vilka ägdes av bergsmän. 1897 tillkom ett första stålverk, enligt martinmetiden. Smedjebackens valsverk producerar numera handelsstål av mindre dimensioner, ägare Ovako.
NorrbärkeSmedjebacken
Snöån1598[47]1886[47]
Även kallad Snöå hytta
NorrbärkeSmedjebacken
Starbo1600-tal, början1918[15][46]
Ägare till hyttan var vid 1900-talets början samma som till Skisshyttan.
NorrbärkeSmedjebacken
Stimmerbo1500-tal[48]1873[15]
Stimmerbo bergsmanshytta ombyggdes efter nedläggningen till kalkugn, och finns ännu bevarad.[48]
NorrbärkeSmedjebacken
Stjärnsund1500-tal, mitten1942
Sunds hytta anlades i mitten av 1500-talet, och hammaren vid 1500-talets slut. Hyttan flyttades på 1790-talet till Silvhytteå. Bruket blev känt genom det år 1700 inrättade manufakturverket där Christopher Polhem konstruerade för sin tid avancerade tekniska konstruktioner. Senare under 1800-talet i Klosters bruk ägo tillsammans med järnverket Klosterverken, och därigenom i Fagersta Bruks AB 1927. Driften nedlades då valsverken flyttades till Långshyttan 1942.[84]
HusbyHedemora
Strömsdal1727[6]1909/1920[6]
Hyttan tillhörde Gravendals bruk, och Gravendalsverken, och lades ned 1909.[85] En verkstad och ett gjuteri fanns kvar fram till 1920, då verksamheten flyttades till Gravendal.
SäfsnäsLudvika
Sunnansjö bruk1500-tal1884
En hytta finns omnämnd 1562, och 1624 nämns även en stångjärnshammare. Driften vid hyttan, och smedjorna som då begagnade sig av franche-comté-smide och lancashiresmide upphörde 1882-1884.[86]
GrangärdeLudvika
Svartnäs17351889
Bruket anlades som Bergslagets/Stora Kopparbergs Bergslags AB:s första järnbruk, med privilegier för masugn, stångjärns- och knipphammare. Lancashiresmide infördes 1849, bessemerprocessen 1871 men nedlades 1877. Hyttan lades ned 1889.[87]
SvärdsjöFalun
Turbo1600-tal, början av1889
En hytta fanns 1612, men lades ned redan omkring 1666. En stångjärnshammare tillkom 1629 som ersättning för en tidigare kopparhammare. Smidet nedlades 1889, och ersattes av sulfitfabrik i Larsbo-Norns AB:s regi. Sulfitfabriken nedlades 1971
HedemoraHedemora
Tyfors1790[6]1882[6]
Efter att smidet lagts ned byggdes en trämassefabrik 1888, vilken lades ned ca 1917.
SäfsnäsLudvika
Ulriksberg1735[6]1876[6]
Ingick i Gravendalsverken. Hyttan i Ulriksberg flyttades 1876 till Annefors.
SäfsnäsLudvika
Ulvshyttan1600-tal1937
Enligt en ej källbelagd sägen ska den första hyttan byggts på 1500-talet av finnen Oluf. Hammarsmedja har funnits fram till 1720-talet. En ny hytta byggdes vid Ulvshyttan efter att den vid Bråfall exploderat 1792. Fram till slutet av 1800-talet ägdes Ulvshyttan av Grängshammars bruk, men bildade 1887 eget bolag. Masugnen, som ett tag även hade bessemerverk, nybyggdes 1889 och nedlades 1937 sedan Wikmanshytte Bruks AB köpt bolaget. Ett sintringsverk var i drift ytterligare ett par år. Mellan 1956 och 1968 fanns en mindre del av stålverket i Vikmanshyttans verksamhet utlokaliserat till Ulvshyttan. Hyttan finns kvar, sedan 1970-talet dock som ruin.
SilvbergSäter
Vad1500-tal, eller tidigare1875/1886
En hytta omnämns 1539, men nedlades i början av 1700-talet. En hammarsmedja, som anlades på 1620-talet, fanns kvar till och med 1875 eller 1886.
SöderbärkeSmedjebacken
Vikmanshyttan1500-tal, eller tidigareI drift
En hytta omnämns 1538. Tre stycken hammarsmedjor anlades 1593. Bruket kom i familjen Angersteins ägo 1675, familjen Ulff från 1828. En framgångsrik specialprodukt i form av degelstål inleddes 1860. Bruket övertogs av Larsbo Norns AB 1875 och 1922 av Wikmanshytte Bruks AB. Vid den tiden var Vikmanshyttan en modern stålindustri, som inriktade sig på specialstål. Sista hyttan lades ned 1954. 1966 övertogs ägandet av Stora Kopparbergs Bergslags AB, som började göra vissa nedskärningar. 1977 lades större delen av verksamheten. Kallvalsverket är dock fortfarande i drift, numera i Erasteel Klosters ägo.
HedemoraHedemora
Västansjö16311885
Hyttan (som är ruin) anses av Länsstyrelsen i Dalarnas län vara den äldsta bevarade mulltimmerhyttan i Västerbergslagen.
GrangärdeLudvika
Västerby1625[15]1938
En första hytta uppfördes 1625. Den brann sedan flera gånger, och återuppbyggdes inte efter sista branden 1938.[88]
SöderbärkeSmedjebacken
Åg18271927
Ågs hytta anlades av Bergslaget/Stora Kopparbergs Bergslags AB, i vars ägo den var tills den lades ned. Hyttan är bevarad som industrihistoriskt minnesmärke.[89]
SvärdsjöFalun

Gotland

Gästrikland

Halland

Hälsingland

Härjedalen

Jämtland

Lappland

Medelpad

NamnEtableringsår Nedlagt eller övergång
till annan verksamhet år
NoteringarSockenNuvarande kommun
Galtström16731913
Bruket anlades 1673 av Magnus Blix och var det första järnbruket i Medelpad. Bruksmiljön är till stora delar bevarad. I slutet av 1800-talet var detta Medelpads största industrianläggning. 333 personer fördelade på 84 hushåll bodde vid bruket 1870. Järnbruket lades ner 17 januari 1916 och sågen stängde 1919.
NjurundaSundsvall
Gryttjen1880-taletAttmarSundsvall
Johannesfors (Johannisfors)18491877AttmarSundsvall
Lagfors16851878LjustorpTimrå
Långskog17801877AttmarSundsvall
Lögdö16851878Hässjö (masugnar), Timrå (herrgård, kvarnar, hammare)Timrå
Matfors18331919TunaSundsvall
Norafors17951878SättnaSundsvall
Nedansjö18731873Bruket anlades 1873 som järnbruk men på grund av konjunkturläget och ändrad älvreglering kom verket aldrig i bruk. Järnbruket byggdes istället om till ett träsliperi.StödeSundsvall
Sulå17951869SättnaSundsvall
Sörfors17671895AttmarSundsvall
Torpshammar18031883TorpshammarÅnge
Västanå17441867LjustorpTimrå
Åvike16861884 (masugn), 1901 (smide)HässjöTimrå

Norrbotten

Närke

Småland

Södermanland

Uppland

Värmland

Västerbotten

Västergötland

Västmanland

Ångermanland

Östergötland

Externa länkar

Källor

  1. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 13, sid 653-654
  2. ^ Ronneby kommuns hemsida
  3. ^ Svensk uppslagsbok (1955)
  4. ^ [a b c d e] Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 20, sid 643-644
  5. ^ Trollhättebygdens släktforskare Tidningen Nr.2(2002) Arkiverad 2 augusti 2005 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] FREDRIKSBERGS PAPPERSBRUK - industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark, Länsstyrelsen Dalarnas län (2000)
  7. ^ Iron and Steel in Sweden, sid 144 (1920)
  8. ^ [a b c d e f g h i j] Harmens bruksregister
  9. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 3, sid 401-402
  10. ^ [a b] bjornhyttan.se Arkiverad 14 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ [a b c d] ”algmark.se”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813065937/http://www.algmark.se/foldrar_bjorsjo.htm. Läst 28 september 2010. 
  12. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 3, sid 605-606
  13. ^ [a b c d] [1]
  14. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 4, sid 33-34
  15. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] genealogi.se
  16. ^ Rönnegård, Sam (1957). Hedemora bergslag: Garpenbergs socken. Stockholm: Diakonistyr. (distr.). Libris 385759 
  17. ^ Ekomuseum Bergslagen Arkiverad 12 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ Pappersbruken i Dalarna - en översikt ut miljösynpunkt, Länsstyrelsen i Dalarnas län (2000)
  19. ^ Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan, band 5, sid 505-506
  20. ^ [a b] Iron and Steel in Sweden, sid 57 (1920)
  21. ^ [a b c d] Länsstyrelsen i Dalarnas län Arkiverad 15 december 2005 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ [a b c d] Ekomuseum Bergslagen Arkiverad 6 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ ”haggebyalag.se”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813070209/http://www.algmark.se/foldrar_hagge.htm. Läst 29 september 2010. 
  24. ^ ”algmark.se”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813070209/http://www.algmark.se/foldrar_hagge.htm. Läst 29 september 2010. 
  25. ^ Artikel i Dalarnas Tidning 2010-06-28
  26. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 36, sid 99-100
  27. ^ haggebyalag.se Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ Höjer, Erik W (1975). Ur Norrbärkes äldsta historia. Smedjebacken 
  29. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 10, sid 473-474
  30. ^ Ekomuseum Bergslagen Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ Husbyringen Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, band 14, sid 1105-1106
  33. ^ Korså bruk kopparberget.se
  34. ^ Länsstyrelsen i Dalarnas län Arkiverad 15 december 2005 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ [a b] Iron and Steel in Sweden, sid 89 (1920)
  36. ^ [a b c d e f] Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan, Band 8, sid 897-898
  37. ^ Fritid & Kultur - borlange.se Arkiverad 2 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  38. ^ grangardebygden.se
  39. ^ ”algmark.se”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818020530/http://www.algmark.se/Natur_Malingsbo-Klotenrundan_forts.htm. Läst 28 september 2010. 
  40. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, band 20, sid 211-212
  41. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, band 20, sid 213-214
  42. ^ ”Om oss”. Nyhammars Bruk AB. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818091719/http://www.nyhammarsbruk.se/sv/steg2/?ID=231. 
  43. ^ www.langshyttan.com - Årtal för järnhanteringen i Husby socken
  44. ^ Siljansfors skogsmuseum - Järnbruket Arkiverad 15 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  45. ^ Husbyringen Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  46. ^ [a b c d] Nordisk familjebok / Uggleupplagan, band 26, sid 1005-1006
  47. ^ [a b c d] ”algmark.se”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813070550/http://www.algmark.se/foldrar_snoan.htm. Läst 29 september 2010. 
  48. ^ [a b c d] ekomuseum.se Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  49. ^ stjarnsund.com - historia Arkiverad 22 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  50. ^ Ekomuseum Bergslagen
  51. ^ grangärdebygden.com - Sunnansjö
  52. ^ dalarna.se - sevärdheter Svartnäs Arkiverad 25 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  53. ^ sida som behandlar Västerby hytta
  54. ^ Ågs bruk kopparberget.com
  55. ^ Iron and Steel in Sweden, sid 144 (1920)
  56. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 3, sid 401-402
  57. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 3, sid 605-606
  58. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 4, sid 33-34
  59. ^ Rönnegård, Sam (1957). Hedemora bergslag: Garpenbergs socken. Stockholm: Diakonistyr. (distr.). Libris 385759 
  60. ^ Ekomuseum Bergslagen Arkiverad 12 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  61. ^ Pappersbruken i Dalarna - en översikt ut miljösynpunkt, Länsstyrelsen i Dalarnas län (2000)
  62. ^ Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan, band 5, sid 505-506
  63. ^ ”haggebyalag.se”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813070209/http://www.algmark.se/foldrar_hagge.htm. Läst 29 september 2010. 
  64. ^ ”algmark.se”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813070209/http://www.algmark.se/foldrar_hagge.htm. Läst 29 september 2010. 
  65. ^ Artikel i Dalarnas Tidning 2010-06-28
  66. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 36, sid 99-100
  67. ^ haggebyalag.se Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  68. ^ Höjer, Erik W (1975). Ur Norrbärkes äldsta historia. Smedjebacken 
  69. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Band 10, sid 473-474
  70. ^ Ekomuseum Bergslagen Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  71. ^ Husbyringen Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  72. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, band 14, sid 1105-1106
  73. ^ Korså bruk kopparberget.se
  74. ^ Länsstyrelsen i Dalarnas län Arkiverad 15 december 2005 hämtat från the Wayback Machine.
  75. ^ Fritid & Kultur - borlange.se Arkiverad 2 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  76. ^ grangardebygden.se
  77. ^ ”algmark.se”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818020530/http://www.algmark.se/Natur_Malingsbo-Klotenrundan_forts.htm. Läst 28 september 2010. 
  78. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, band 20, sid 211-212
  79. ^ Nordisk familjebok / Uggleupplagan, band 20, sid 213-214
  80. ^ ”Om oss”. Nyhammars Bruk AB. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818091719/http://www.nyhammarsbruk.se/sv/steg2/?ID=231. 
  81. ^ www.langshyttan.com - Årtal för järnhanteringen i Husby socken
  82. ^ Siljansfors skogsmuseum - Järnbruket Arkiverad 15 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  83. ^ Husbyringen Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  84. ^ stjarnsund.com - historia Arkiverad 22 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  85. ^ Ekomuseum Bergslagen
  86. ^ grangärdebygden.com - Sunnansjö
  87. ^ dalarna.se - sevärdheter Svartnäs Arkiverad 25 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  88. ^ sida som behandlar Västerby hytta
  89. ^ Ågs bruk kopparberget.com