Lista över de ljusaste stjärnorna

De ljusaste stjärnorna kan betyda två olika saker:

De ljusaste stjärnorna på vår stjärnhimmel

En stjärnas synbara ljusstyrka beror både på dess inneboende luminositet och dess avstånd från jorden. Ju närmare en stjärna är, desto ljusstarkare ser den ut för oss. Nedan följer en tabell med de 91 individuella stjärnor som syns ljusast på vår stjärnhimmel, mätt i synligt ljus. Detta är nästan, men inte riktigt, samma sak som de 91 ljusaste prickarna på natthimlen. Vissa av de prickar vi ser på himlen är egentligen dubbelstjärnor, där pricken vi ser är summan av ljus från två eller flera stjärnor. Till exempel består Alfa Centauri egentligen av tre stjärnor. De tre tillsammans är den tredje ljusstarkaste pricken på himlen, men den individuellt ljusaste av de tre stjärnorna är bara den fjärde ljusaste stjärnan på himlen.

Den här listan är, till skillnad från den nedanför, i princip komplett, även om osäkerheter i mätningar och variabilitet hos stjärnorna kan påverka den inbördes ordningen i listan. Variabla stjärnor betecknas med var.

Tabellen har med stjärnor ner till en skenbar magnitud på +2,50.

 Skenbar
magnitud
(m)		BeteckningNamnAvstånd
(ljusår)		SpektralklassSIMBAD
(extern databas)
0−26,74 (Solen)0,000 016G2 V
1−1,46α CMaSirius8,6A1 VSirius
2−0,72α CarCanopus310F0 IaCanopus
3−0,04 varα BooArcturus37K1.5 IIIArcturus
4−0,01α Cen A (α1 Cen)Rigil Kentaurus, Toliman4,4G2 VAlpha Centauri A
50,03α LyrVega25A0 VVega
60,12β OriRigel770B8 IabRigel
70,34α CMiProcyon11F5 IV-VProcyon
80,42 varα OriBetelgeuse640 [1]M2 IabBetelgeuse
90,50α EriAchernar140B3 VpeAchernar
100,60β CenHadar, Agena530B1 IIIHadar (Agena)
110,71α1 AurCapella A42G8 IIICapella A
120,77α AqlAltair17A7 VAltair
130,85 varα TauAldebaran65K5 IIIAldebaran
140,96α2 AurCapella B42G1 IIICapella B
151,04α VirSpica260B1 III-IV, B2 VSpica
161,09 varα ScoAntares600M1.5 Iab-bAntares
171,15β GemPollux34K0 IIIbPollux
181,16α PsAFomalhaut25A3 VFomalhaut
191,25α CygDeneb1 550A2 IaDeneb
201,30β CruMimosa, Becrux350B0.5 IVMimosa
211,33α Cen B (α2 Cen)Rigil Kentaurus, Toliman4,4K1 VAlpha Centauri B
221,35α LeoRegulus77B7 VRegulus
231,40α Cru A (α1 Cru)Acrux320B1 VAcrux A
241,51ε CMaAdara430B2 IabAdara
251,62λ ScoShaula700B1.5-2 IV+Shaula
261,63γ CruGacrux88M4IIIGacrux
271,64γ OriBellatrix240B2 IIIBellatrix
281,68β TauEl Nath130B7 IIIEl Nath
291,68β CarMiaplacidus110A2 IVMiaplacidus
301,70ε OriAlnilam1 300B0 IabAlnilam
311,70ζ Ori AAlnitak820O9 IabAlnitak A
321,74α GruAlnair100B7 IVAl Na'ir
331,76ε UMaAlioth81A0pCrAlioth
341,78γ2 VelSuhail840Gamma2 Velorum
351,80ε SgrKaus Australis140B9.5 IIIKaus Australis
361,82α PerMirfak590F5 IbMirfak
371,84δ CMaWezen1 800F8 IaWezen
381,85η UMaBenetnasch, Alkaid100B3 VBenetnasch (Alkaid)
391,86θ ScoSargas270F1 IISargas
401,87α UMa ADubhe120K0 IIIDubhe
411,90γ GemAlhena100A0 IVAlhena
421,91α PavPeacock180B2 IVPeacock
431,92α TrAAtria420K2 IIb-IIIaAtria
441,96α Gem ACastor A52A1 V, A2 VmCastor A
451,97 varα UMiPolaris430F7 Ib-IIPolaris
461,98β CMaMirzam500B1 II-IIIMurzim
471,98α HyaAlphard180K3 II-IIIAlphard
482,00α AriHamal66K2IIICa-1Hamal
492,03δ Vel AKoo She80A1 VDelta Velorum
502,04β CetDeneb Kaitos, Diphda96K0 IIIDeneb Kaitos
512,05κ OriSaiph720B0.5IavarSaiph
522,06σ SgrNunki, Sadira220B2.5 VNunki
532,06θ CenMenkent61K0IIIbMenkent
542,06α AndAlpheratz, Sirrah97B8IVAlpheratz
552,06β AndMirach200M0IIIMirach
562,08β UMiKochab130K4 IIIKochab
572,09α2 CruAcrux320Acrux B
582,10α OphRasalhague47A5VRas Alhague
592,12 varβ PerAlgol A93B8VAlgol
602,13β GruGruid170M5 IIIBeta Gruis
612,14β LeoDenebola36A3 VDenebola
622,21ζ PupNaos1 400O5 IaZeta Puppis
632,23λ VelSuhail570K4.5 Ib-IILambda Velorum
642,23γ DraEltanin150K5 IIIEtamin
652,24α CrB AAlphecca, Gemma75A0VAlphecca
662,24γ CygSadr1 500F8 IbSadr
672,25α CasSchedar230K0 IIIaSchedar
682,25ι CarAspidiske690A8 IbAspidiske
692,26γ1 AndAlmach350K3IIbAlmach
702,27ζ1 UMaMizar A78A2 VMizar A
712,27β CasCaph54F2 III-IVCaph
722,27ε CenBirdun380B1IIIEpsilon Centauri
732,28γ1 LeoAlgieba130K0 IIIbAlgieba
742,28α LupMen, Kakkab550B1.5 IIAlpha Lupi
752,29δ ScoDschubba400B0.2 IVDschubba
762,29ε ScoWei65K2 IIIbWei
772,32η CenMarfikent310B1.5VneEta Centauri
782,35β UMaMerak79A1VMerak
792,37α PheAnkaa, Nair al Zaurak77K0 IIIAnkaa
802,38κ ScoGirtab460B1.5 IIIGirtab
812,39γ CasTsih, Navi610B0.5 IVeGamma Cassiopeiae
822,40ε PegEnif670K2 IbEnif
832,40η CMaAludra3 200B5 IaAludra
842,4ε Car AAvior630K3 IIIAvior
852,42β PegScheat200M2.3 II-IIIScheat
862,43γ UMaPhecda84A0Ve SBPhecda
872,44α CepAlderamin49A7 IVAlderamin
882,46κ VelMarkeb540B2 IV-VKappa Velorum
892,49α PegMarkab140B9 IIIMarkab
902,50ε CygGienah72K0 IIGienah

De absolut ljusstarkaste stjärnorna

Nedan följer en lista med kända stjärnor sorterade efter luminositet (bolometrisk magnitud), med den ljusstarkaste först. En sådan här lista är med nödvändighet inte komplett, av flera skäl:

  • Det är bara en liten minoritet av alla universums stjärnor som vi överhuvudtaget har observerat.
  • Även om en stjärna har observerats, så är det ofta svårt att få fram pålitliga mätningar av dess luminositet, särskilt om den befinner sig på stort avstånd. Tre svårigheter är här särskilt viktiga:
    • Avståndet till stjärnan måste vara känt med tillräcklig noggrannhet, för att kunna räkna om den skenbara magnitud som vi faktiskt mäter, till den absoluta luminositet som vi söker.
    • Totala luminositeten för en stjärna omfattar alla våglängder av ljus, men normalt observerar vi bara vissa våglängder. Inget enskilt instrument klarar alla. Därför måste mätningen av ljusstyrkan korrigeras för icke observerade våglängder.
    • En del av ljuset från stjärnan kan ha absorberats på vägen genom rymden. För stjärnor som befinner sig på stora avstånd och/eller inne i centrala delar av en galax eller andra "täta" miljöer kan absorptionen vara både stor och svårberäknad.
NamnSkenbar
magnitud		Absolut
bolometrisk magnitud		Bolometrisk luminositet
(solar)
R136a1 (i Stora magellanska molnet)12,77−12,5[2]8 700 000
Cygnus OB2-1211,4−12,2[3]6 300 000
HD 93129A6,97−12,15 500 000[källa behövs]
η Car-0,8 till 7,9[4]−12,0[5]5 000 000[5]
LBV 1806-20 (Middle Model)8,6−12,0[6]5 000 000[6]
QPM-241 −11,94 500 000
HDE 31971810,43−11,84 200 000
WR 101e13,1−11,63 700 000
WR 102ka −11,63 700 000
HD 598011,52−11,53 400 000
LSS 4067 −11,4[7]3 000 000
HD 932507,50−11,3[7]2 800 000;
Cygnus OB2-88,99−11,32 750 000
Var 83 (i M33)16,40−11,12 240 000[8]
HDE 269810 (i Stora magellanska molnet)12,28−11,12 200 000[9]
Wray 17-9617,8−10,91 800 000[10]
Pistolstjärnan (Low Model) −10,81 700 000
ζ1 Sco4,66 till 4,86−10,81 700 000[11]
AF And (i M31) −10,81 600 000[8]
LY Aurigae6,85−10,61 400 000
Tr 27-27 −10,5[7]1 350 000;
Var B (i M33) −10,41 100 000[8]
AG Car5,7 till 9,0−10,31 000 000[12]
S Doradus8,6 till 11,5 (B)−10,1870 000
Var C (i M33) −9,8660 000[8]
34 Cyg4,8−9,7630 000
ρ Cas4,1 till 6,2−9,6550 000
x Car3,93−9,5520 000
HR Car −9,5500 000[13]
Plasketts stjärna6,05−9,47500 000 (high model)
DL Cru6,24−9,47500 000
AE And (i M31) −9,4450 000[8]
VY Canis Majoris6,5 till 9,6−9,4450 000[14]
χ2 Ori4,65−9,3420 000
HDE 2268688,9−9,25390 000
ε Ori1,70−9,2380 000
KW Sgr8,9−9,17370 000
ζ Pup2,21−9,0360 000
V354 Cep10,82 till 11,35−9,15360 000
RW Cep6,52−9,11350 000
V509 Cas5,10−9,11350 000
μ Cep (Granatstjärnan)4,04−9,08340 000
VV Cep A4,91−9,0315 000
η CMa2,45300 000
ν Aql4,69300 000
WOH G64 280 000
KY Cyg −8,84270 000
θ1 Ori C5,13−8,6220 000
6 Cas5,55 200 000[15]
Betelgeuse0,58-8,24135 000[16][17]
ζ Ori1,79−7,8100 000
VV Cep B −7,8100 000
Följande välkända stjärnor listas som jämförelse.
Rigel0,12−7,385 000
Antares0,92−7,266 000
Deneb1,25−6,9554 000
Canopus−0,62−5,5312 900
Achernar0,46−4,053 300[18]
β Lyrae3,52−3,912 900
Polstjärnan1,97−3,62 200
Aldebaran0,85−0,63350
Arcturus−0,04−0,31210
Capella0,080,478,5
Castor1,980,550
Vega0,000,5837
Sirius−1,461,425,4
α Centauri A−0,014,381,52
Solen−26,744,751,00

En stjärna kan tillfälligtvis få många gånger högre ljusstyrka än någon stjärna på listan, under en pågående supernovaexplosion eller gammablixt. Kvasarer är stjärnliknande objekt som också kan ha mångdubbelt större ljusstyrka, men de är inte stjärnor.

Referenser

  1. ^ Graham M. Harper, Alexander Brown, and Edward F. Guinan, (28 april 2024). ”A New VLA-Hipparcos Distance to Betelgeuse and its Implications” (PDF). The Astronomical Journal "135" (4,): ss. pp. 1430–1440. doi:10.1088/0004-6256/135/4/1430. Bibcode: 2008AJ....135.1430H. http://iopscience.iop.org/1538-3881/135/4/1430/pdf/aj_135_4_1430.pdf. Läst 10 juli 2010. 
  2. ^ SIMBAD Reference
  3. ^ Thompson, Tim. ”Cygnus OB2 #12 and the Cygnus OB2 Association”. Tim Thompson's Home Page. http://www.tim-thompson.com/cyg-ob2-12.html. Läst 25 oktober 2009. 
  4. ^ ”GCVS Query=Eta+Car”. General Catalogue of Variable Stars @ Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=Eta+Car. Läst 24 november 2010. 
  5. ^ [a b] Humphreys, R. M. (May 23–28, 2004). "η Carinae -- The Observational Story, 1600 to 2004". The Fate of the Most Massive Stars, Proceedings of the conference: 14–21, Grand Teton National Park, Wyoming: Astronomical Society of the Pacific. 
  6. ^ [a b] Eikenberry, S. S. (28 februari 2004). ”Infrared Observations of the Candidate LBV 1806-20 and Nearby Cluster Stars”. The Astrophysical Journal "616" (1): ss. 506–518. doi:10.1086/422180. . Bibcode: 2004ApJ...616..506E. 
  7. ^ [a b c] Massey, Philip (28 februari 2001). ”The Progenitor Masses of Wolf-Rayet Stars and Luminous Blue Variables Determined from Cluster Turnoffs. II. Results from 12 Galactic Clusters and OB Associations”. The Astronomical Journal "121" (2): ss. 1050. doi:10.1086/318769. Bibcode: 2001AJ....121.1050M. 
  8. ^ [a b c d e] Szeifert, T. (28 februari 1996). ”HST and groundbased observations of the `Hubble-Sandage' variables in M 31 and M 33”. Astronomy and Astrophysics "314": ss. 131–145. Bibcode: 1996A&A...314..131S. 
  9. ^ Walborn, Nolan R. (28 februari 2004). ”A CNO Dichotomy among O2 Giant Spectra in the Magellanic Clouds”. The Astrophysical Journal "608" (2): ss. 1028. doi:10.1086/420761. . Bibcode: 2004ApJ...608.1028W. 
  10. ^ Egan, Michael P. (28 februari 2002). ”An Infrared Ring Nebula around MSX5C G358.5391+00.1305: The True Nature of Suspected Planetary Nebula Wray 17-96 Determined via Direct Imaging and Spectroscopy”. The Astrophysical Journal "572" (1): ss. 288. doi:10.1086/340222. Bibcode: 2002ApJ...572..288E. 
  11. ^ Kaler, James B. (2001). Extreme stars: at the edge of creation. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 101. ISBN 0-521-40262-X 
  12. ^ Groh, J. H. (28 februari 2006). ”AG Carinae: A Luminous Blue Variable with a High Rotational Velocity”. The Astrophysical Journal Letters "638" (1): ss. L33. doi:10.1086/500928. . Bibcode: 2006ApJ...638L..33G. 
  13. ^ Machado, M. A. D. (28 februari 2002). ”HR Carinae: New spectroscopic data and physical parameters”. Astronomy & Astrophysics "387" (1): ss. 151–161. doi:10.1051/0004-6361:20020295. Bibcode: 2002A&A...387..151M. 
  14. ^ Humphreys, Roberta M. (28 februari 2006). ”VY Canis Majoris: The Astrophysical Basis of Its Luminosity”. ePrint. . 
  15. ^ Kaler, Jim (2 juni 2004). ”6 Cassiopeiae”. Star of the Week. Arkiverad från originalet den juni 4, 2004. https://web.archive.org/web/20040604114711/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/6cas.html. 
  16. ^ Harper, Graham M. (28 februari 2008). ”A New VLA-Hipparcos Distance to Betelgeuse and its Implications”. The Astronomical Journal "135" (4): ss. 1430. doi:10.1088/0004-6256/135/4/1430. Bibcode: 2008AJ....135.1430H. 
  17. ^ Kaler, Jim (20 februari 1998). ”Betelgeuse”. Star of the Week. Arkiverad från originalet den 16 december 2008. https://web.archive.org/web/20081216023607/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/betelgeuse.html. 
  18. ^ Lovekin, C. C. (28 februari 2006). ”Surface Temperature and Synthetic Spectral Energy Distributions for Rotationally Deformed Stars”. The Astrophysical Journal "643" (1): ss. 460. doi:10.1086/501492. . Bibcode: 2006ApJ...643..460L. 

Externa länkar


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of brightest stars, 15 juli 2011.