Lista över bysantinska regenter

Konstantin den store kröns av en personifikation av Konstantinopel, kamé från 300-talet

De bysantinska eller östromerska kejsarna och kejsarinnorna regerade över det bysantinska riket, den medeltida fortsättningen av det romerska riket från och med att Konstantin den store flyttat huvudstaden till Konstantinopel (dagens Istanbul) år 330. De bysantinska monarkerna fortsatte att regera över stora landområden i det östra Medelhavet efter det västromerska rikets fall år 476, fram till Konstantinopels fall år 1453.

Monarkerna i Konstantinopel såg kontinuerligt sig själva som romerska kejsare och kejsarinnor i direkt succession till Augustus, ett anspråk som inte ifrågasattes i omvärlden förrän år 800 då påven Leo III krönte den frankiske kungen Karl den store till "romersk kejsare" (se karolinger).[1] Bysantinska monarker fortsatte att använda romerska titlar, i synnerhet kejsartiteln augustus.[2] Grekiska var sedan Alexander den stores dagar det mest utspridda språket i det östra Medelhavet och från och med 629 användes grekiska i officiella bysantinska dokument;[3] latin överlevde i en viss kapacitet, bland annat på mynt till 700-talet, men blev på sikt nästan helt ersatt som statsspråk.[2] På grekiska ersattes augustus med titeln basileus (βασιλεύς), vilken så småningom utökades till basileus Romaion ("romarnas kejsare").[2]

Det var i det bysantinska riket vanligt att flera monarker regerade samtidigt, med samma grundläggande titel (augustus/basileus). I nästan alla fall rörde det sig om en senior kejsare med en eller flera juniora medkejsare, vilka hade marginell makt och inflytande förutom vid officiella ceremonier.[4] För att urskilja den seniora kejsaren kunde denne utöka sin titel, exempelvis till megas basileus ("stor-kejsare") eller basileus autokrator ("självhärskande kejsare").[5] I vissa fall fanns det mer än en samregerande autokrator, då den seniora kejsaren valt att upphöja sin juniora kollega till en faktisk medregent.[6]

Senantiken (330–695)

Konstantinska ätten (330–363)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Konstantin I "den store"
Latin: Flavius Valerius Constantinus		11 maj 330 – 22 maj 337[8]
(7 år och 11 dagar)		Romersk kejsare sedan 306. Ensam kejsare 324 efter att ha besegrat sina rivaler, varav de främsta var Maxentius och Licinius. Grundade Konstantinopel som huvudstad 11 maj 330.[8]—
Constantius II[c]
Latin: Flavius Iulius Constantius		9 september 337 – 3 november 361[9]
(24 år, 1 månad och 25 dagar)		Son till Konstantin I. Utnämnd till caesar under sin fars regeringstid och blev augustus i öst 9 september 337. Hans bröder Konstantin II och Constans regerade som kejsare i väst.[9]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Julianus "Apostata"
Latin: Flavius Claudius Iulianus		3 november 361 – 26 juni 363[10]
(1 år, 7 månader och 23 dagar)		Brorson till Konstantin I. Utropad till kejsare av armén i opposition till Constantius II. Obestridd kejsare efter att Constantius dött av naturliga orsaker.[10]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Jovianus
Latin: Iovianus[d]		27 juni 363 – 17 februari 364[12]
(1 år, 7 månader och 23 dagar)		Soldat. Utropad till kejsare av armén efter Julianus död.[12]—

Valentinianska ätten (364–379)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Valentinianus I "den store"
Latin: Valentinianus		26 februari[13] – 28 mars 364[14]
(1 månad och 2 dagar)		Soldat. Utropad till kejsare av armén efter Jovianus död. Överlät den östra delen av riket till sin bror Valens och sen kejsare i väst till 375.[13]—
Valens
Latin: Valens		28 mars 364[14] – 28 september 365[15]
(1 år och 6 månader)		Bror till Valentinianus I[14]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Procopius
Latin: Procopius		28 september 365 – 27 maj 366[15]
(7 månader och 29 dagar)		Släkting till Julianus. Utropad till kejsare av soldaterna i Konstantinopel.[15]—
Valens
Latin: Valens
(återinsatt)		27 maj 366[15] – 9 augusti 378[14]
(12 år, 2 månader och 4 dagar)		Återtog makten i Konstantinopel efter att Procopius tillfångatagits och avrättats[15]—
Gratianus
Latin: Gratianus		9 augusti 378[14] – 19 januari 379[16]
(5 månader och 10 dagar)		Son till Valentinianus I och västromersk kejsare sedan 367. Ensam kejsare efter Valens död 378.[17]Valentinianus II (bror, 378–379)[13][e]

Theodosianska ätten (379–457)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Theodosius I "den store"
Latin: Theodosius		19 januari 379[16] – 17 januari 395[18]
(15 år, 11 månader och 29 dagar)		General, utnämnd till kejsare i öst av Gratianus. Sista kejsaren över både väst och öst 394–395.[18]Arcadius (son, 383–395)[19]
Honorius (son, 393–395)[20][f]
Arcadius
Latin: Arcadius		17 januari 395[18] – 1 maj 408[19]
(13 år, 3 månader och 14 dagar)		Son till Theodosius I och hans efterträdare i öst. Tidigare medkejsare sedan 383.[19]Theodosius II (son, 402–408)[21]
Theodosius II "den yngre"
Latin: Theodosius		1 maj 408 – 28 juli 450[21]
(42 år, 2 månader och 27 dagar)		Son till Arcadius och tidigare medkejsare sedan 402[21]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Pulcheria (regent)
Latin: Aelia Pulcheria		28 juli[21] – 25 augusti 450[22]
(28 dagar)		Dotter till Arcadius.[23] Innehade makten i nästan en månad, vilken främst gick åt till att arrangera hennes bror Theodosius II:s begravning.[24]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Marcianus
Latin: Marcianus		25 augusti 450 – 27 januari 457[22]
(6 år, 5 månader och 2 dagar)		Soldat och politiker. Vald till Theodosius II:s efterträdare av Pulcheria, som han gifte sig med.[22]—

Leoninska ätten (457–518)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Leo I "Thrakiern"
Latin: Leo		7 februari 457 – 18 januari 474[25]
(16 år, 11 månader och 11 dagar)		Lågt rankad officer. Vald att efterträda Marcianus av statsmannen Aspar.[25]Leo II (barnbarn, 473–474)[26]
Leo II "den yngre"
Latin: Leo		18 januari[25] – 17 november (?) 474[26]
(9 månader och 30 dagar)		Son till Leo I:s dotter Ariadne och tidigare medkejsare sedan hösten 473[26]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Zeno
Latin: Zeno		9 februari 474[27] – januari 475[28]
(11 månader)		Svärson till Leo I och far till Leo II. Utnämnd till medkejsare av Leo II och ensam kejsare efter sin sons död.[29]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Basiliskos
Latin: Basiliscus		Januari 475[28] – augusti 476[27]
(1 år och 7 månader)		Bror till Verina, Leo I:s hustru. Tog makten i Konstantinopel efter att Zeno fördrivits.[28]Marcus (son, 475–476)[27]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Zeno
Latin: Zeno
(återinsatt)		Augusti 476[27] – 9 april 491[29]
(14 år och 8 månader)		Återtog makten. Sista kejsaren att vara samtida med det Västromerska riket; ensam romersk kejsare från och med 476.[29]—
Ariadne (regent)
Latin: Aelia Ariadne		9 april[29] – 11 april 491[30]
(3 dagar)		Dotter till Leo I, mor till Leo II och änka till Zeno. Dominerade hovet och regeringen efter Zenos död som den enda arvtagaren till det kejserliga ämbetet.[31]—
Anastasios I "Dikoros"
Latin: Anastasius		11 april 491[32] – 9 juli 518[33]
(27 år, 2 månader och 28 dagar)		Ämbetsman, vald att efterträda Zeno av Ariadne, som han gifte sig med.[32]—

Justinianska ätten (518–602)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Justinus I "den äldre"
Latin: Iustinus		9 juli 518 – 1 augusti 527[33]
(9 år och 23 dagar)		Soldat, utropad till kejsare av armén efter Anastasios I:s död[33]Justinianus I (systerson, 527)[34]
Justinianus I "den store"
Latin: Petrus Sabbatius Iustinianus[34]		1 augusti 527 – 14 november 565[34]
(38 år, 3 månader och 13 dagar)		Systerson till Justinus I och tidigare medkejsare sedan 1 april 527[34]—
Justinus II "den yngre"
Latin: Iustinus
——tillsammans med——

Sofia (regent)
Latin: Aelia Sophia		15 november 565 – 4/5 oktober 578[33]
(12 år, 10 månader och 19/20 dagar)		Systerson till Justinianus I och gift med Justinianus I:s svägerska, Sofia[33]Tiberios II (578)[35]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
573/574[36] – 4/5 oktober 578[33]
(4–5 år)		Maka till Justinus II. Regent från och med att Justinus psykiska hälsa allvarligt försämrades 573/574.[36]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Tiberios II[g]
Latin: Tiberius Constantinus[37]		4/5 oktober 578[33] – 14 augusti 582[38]
(3 år, 9 månader och 9/10 dagar)		Notarie under Justinus II, utnämnd till medkejsare och tronarvinge av Justinus på Sofias initiativ[35]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Maurikios
Latin: Mauricius Tiberius[37]		13 augusti 582 – 27 november 602[39]
(20 år, 3 månader och 14 dagar)		Notarie och general under Tiberios II, som utnämnde honom till tronarvinge. Gifte sig med Tiberios dotter Konstantina.[39]Theodosius (son, 590–602)[40]
Fokas
Latin: Focas		23 november 602 – 5 oktober 610[41]
(7 år, 10 månader och 12 dagar)		Soldat, utropad till kejsare av armén i opposition till Maurikios, som tillfångatogs och avrättades[41]—

Herakleianska ätten (610–695)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Herakleios
Grekiska:[h] Hērákleios
Latin: Heraclius		5 oktober 610 – februari 641[42]
(30 år och 4 månader)		Son till exarken av Nordafrika; avsatte Fokas i ett uppror och tog makten[42]Konstantin III (son, 613–641)[43]
Heraklonas (son, 638–641)[43]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 3.0
Konstantin III[i]
Grekiska: Hērákleios Kōnstantīnos
Latin: Heraclius Constantinus[45]		Februari[42] – 20 april eller 24/26 maj 641[45]
(2–3 månader)		Son till Herakleios och tidigare medkejsare sedan 613[45]Heraklonas (bror, 641)[43]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Heraklonas
Grekiska: Hērákleios
Latin: Heraclius[j]
——tillsammans med——
Martina (regent)
Grekiska, Latin: Martina		April/maj – september 641[47]
(4–5 månader)		Son till Herakleios, halvbror till Konstantin III[47] och tidigare medkejsare sedan 638[43]Tiberios (bror till Heraklonas, 641)[43]
Martinos (bror till Heraklonas, 641)[43]
Konstans II (son till Konstantin III, 641)[43]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Änka till Herakleios och mor till Heraklonas. Hade makten under sin sons korta regeringstid.[47]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Konstans II[k] "Pogonatos"
Grekiska: Kōnstantīnos
Latin: Constantinus[48][l]		September 641 – 15 juli 668[48]
(26 år och 10 månader)		Son till Konstantin III. Gjord till medkejsare av Heraklonas i september 641 och ensam kejsare efter att Heraklonas avsatts.[48]Konstantin IV (son, 654–668)[49]
Herakleios (son, 659–668)[49]
Tiberios (son, 659–668)[49]
Konstantin IV "den yngre"
Grekiska: Kōnstantīnos
Latin: Constantinus		15 juli 668[48] – 10 juli (?) 685[50]
(16 år, 11 månader och 25 dagar)		Son till Konstans II och tidigare medkejsare sedan 654[50]Herakleios (bror, 668–681)[49]
Tiberios (bror, 668–681)[49]
Justinianus II (son, 681–685)[49]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Justinianus II "Rhinotmetos"
Grekiska: Ioustinianós
Latin: Iustinianus		10 juli (?) 685[50] – 695[51]
(10 år)		Son till Konstantin IV[51] och tidigare medkejsare sedan 681[49]—

Äldre medeltid (695–1059)

Anarkin (695–717)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Leontios
Grekiska: Leōn
Latin: Leo[m]		695 – 698[52]
(3 år)		General, tog makten från Justinianus II[53]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Tiberios III
Grekiska: Tibérios
Latin: Tiberius		698 – 705[54]
(7 år)		General, tog makten från Leontios[54]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Justinianus II "Rhinotmetos"
Grekiska: Ioustinianós
Latin: Iustinianus
(återinsatt)		705[54] – november 711[55]
(6 år)		Återtog makten med hjälp av Tervel av Bulgarien[56]Tiberios (son, 706–711)[49]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Filippikos
Grekiska: Philippikós
Latin: Filepicus		November 711 – 3 juni 713[55]
(1 år och 7 månader)		General, tog makten från Justinianus II[55]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Anastasios II
Grekiska: Artémios Anastásios
Latin: Artemius Anastasius[57]		4 juni 713[58] – hösten 715[59]
(2 år)		Tjänsteman, utropad till kejsare efter att Filippikos avsatts[58]—
Theodosius III
Grekiska: Theodósios
Latin: Theodosius		Hösten 715[59] – 25 mars 717[60]
(mindre än 2 år)		Skatteindrivare och möjligen son till Tiberios III. Utropad till kejsare i opposition till Anastasios II.[59]—

Isauriska ätten (717–802)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Leo III "Isauriern"
Grekiska:[n] Leōn		25 mars 717 – 18 juni 741[60]
(24 år, 2 månader och 24 dagar)		General, tog makten från Theodosius III[60]Konstantin V (son, 720–741)[49]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Konstantin V "Kopronymos"
Grekiska: Kōnstantīnos		18 juni 741[60] – juni 741/742[61]
(några dagar eller 1 år)		Son till Leo III och tidigare medkejsare sedan 720[62]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Artabasdos
Grekiska: Artabasdos		Juni 741/742 – sommaren 743[61]
(1–2 år)		Svärson till Leo III, tog makten från Konstantin V[61]Nikeforos (son, 741/742–743)[49]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Konstantin V "Kopronymos"
Grekiska: Kōnstantīnos
(återinsatt)		Sommaren 743[61] – 14 september 775[62]
(32 år)		Återtog makten[62]Leo IV (son, 751–775)[49]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Leo IV "Khazaren"
Grekiska: Leōn		14 september 775[62] – 8 september 780[63]
(4 år, 11 månader och 25 dagar)		Son till Konstantin V och tidigare medkejsare sedan 751[63]Konstantin VI (son, 776–780)[49]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Konstantin VI
Grekiska: Kōnstantīnos
——tillsammans med——

Irene (regent)
Grekiska: Eirḗnē		8 september 780[63] – 19 april 797[64]
(16 år, 8 månader och 11 dagar)		Son till Leo IV och tidigare medkejsare sedan 776[65]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
8 september 780[63] – 790[66]
792[66] – 19 april 797[64]
(15 år)		Änka till Leo IV och mor till Konstantin VI, medregent under större delen av Konstantins regeringstid[66]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Irene
Grekiska: Eirḗnē		19 april 797[64] – 31 oktober 802[67]
(5 år, 6 månader och 12 dagar)		Avsatte Konstantin VI och regerade ensam som Bysans första officiella kvinnliga självhärskare[66]—

Nikeforiska ätten (802–813)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Nikeforos I
Grekiska: Nikēphóros		31 oktober 802 – 26 juli 811[67]
(8 år, 8 månader och 26 dagar)		Tjänsteman, utropad till kejsare efter att Irene avsatts[67]Staurakios (son, 803–811)[49]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Staurakios
Grekiska: Staurákios		28 juli – 1 oktober 811[68]
(2 månader och 3 dagar)		Son till Nikeforos I och tidigare medkejsare sedan 803[68]—
Mikael I Rangabe
Grekiska: Mikhaēl		2 oktober 811 – 11 juli 813[69]
(1 år, 9 månader och 9 dagar)		Svärson till Nikeforos I.[69] Staurakios skadades allvarligt 811 och hade först tänkt lämna över makten till sin fru, Teofano, men blev sedan tvingad att abdikera till Mikael.[70]Theophylaktos (son, 811–813)[71]
Staurakios (son, 811–?)[72]
Leo V "Armeniern"
Grekiska: Leōn		11 juli 813[69] – 25 december 820[63]
(7 år, 5 månader och 14 dagar)		General, tog makten från Mikael I[63]Konstantin (son, 813–820)[49]

Amoriska ätten (820–867)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Mikael II "Amoriern"
Grekiska: Mikhaēl		25 december 820 – 2 oktober 829[73]
(8 år, 9 månader och 7 dagar)		General, dömdes till döden av Leo V men utropades till kejsare efter att Leo mördats[73]Theofilos (son, 821–829)[74]
Theofilos
Grekiska: Theóphilos		2 oktober 829[73] – 20 januari 842[74]
(12 år, 3 månader och 18 dagar)		Son till Mikael II och tidigare medkejsare sedan 821[74]Konstantin (son, 829–831?)[49]
Mikael III (son, 840–842)[49]
Theodora I[o] "Armeniern"
Grekiska: Theodṓra		20 januari 842[74] – 15 mars 856[77]
(14 år, 1 månad och 24 dagar)		Änka till Theofilos. Formellt regent för sin son Mikael III[77] men härskade i sitt eget namn som den tydligt seniora monarken.[p]Mikael III (son, 842–856)[77]
Thekla (dotter, 842–856)[80]
Mikael III "fylleristen"
Grekiska: Mikhaēl		15 mars 856 – 23/24 september 867[78]
(11 år, 6 månader och 3/4 dagar)		Son till Theofilos och Theodora och tidigare medkejsare sedan 840. Avsatte sin mor 856.[78]Basileios I (866–867)[49]

Makedoniska ätten (867–1056)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Basileios I "Makedoniern"
Grekiska: Basíleios		23/24 september 867 – 29 augusti 886[81]
(18 år, 11 månader och 5/6 dagar)		General, gjord till medkejsare av Mikael III och ensam kejsare efter att Mikael mördats[81]Konstantin (son, 869–879)[49]
Leo VI (son, 870–886)[49]
Alexander (son, 879–886)[49]
Leo VI "den vise"
Grekiska: Leōn		29 augusti 886[81] – 11 maj 912[82]
(25 år, 8 månader och 12 dagar)		Son till Basileios I[82] och tidigare medkejsare sedan 870[49]Alexander (bror, 886–912)[49]
Konstantin VII (son, 908–912)[49]
Alexander
Grekiska: Alexandros		11 maj 912 – 6 juni 913[83]
(1 år och 26 dagar)		Son till Basileios I och tidigare medkejsare sedan 879[83]Konstantin VII (brorson, 912–913)[49]
Konstantin VII "Porfyrogennetos"
Grekiska: Kōnstantīnos

——tillsammans med——

Zoë "Karbonopsina" (regent)
Grekiska: Zōē		6 juni 913[83] – 17 december 920[84]
(7 år, 6 månader och 11 dagar)		Son till Leo VI och tidigare medkejsare sedan 908[64]—
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Februari/mars 914 – 919/920[85]
(5–6 år)		Mor till Konstantin VII, tog 914 över sin sons regentskap från Patriark Nicolaus I genom en kupp[85]
Romanos I Lakapenos
Grekiska: Rōmanos		17 december 920 – 20 december 944[84]
(24 år och 3 dagar)		General,[84] avsatte Zoë som regent 919/920,[85] gifte sin dotter Helena till Konstantin VII, och kröntes till senior medkejsare[84]Konstantin VII (svärson, 920–944)[49]
Christoffer Lakapenos (son, 921–931)[49]
Stefan Lakapenos (son, 923–944)[49]
Konstantin Lakapenos (son, 923–944)[49]
Konstantin VII "Porfyrogennetos"
Grekiska: Kōnstantīnos
(återinsatt)		20 december 944[84] – 9 november 959[64]
(14 år, 10 månader och 20 dagar)		Senior kejsare igen efter att Romanos I blev avsatt av sina söner Stefan och Konstantin. Självständig kejsare efter att ha avsatt Stefan och Konstantin 20 januari 945.[64]Stefan Lakapenos (svåger, 944–945)[49]
Konstantin Lakapenos (svåger, 944–945)[49]
Romanos II (son, 945–959)[84]
Romanos II
Grekiska: Rōmanos		9 november 959[64] – 15 mars 963[84]
(3 år, 4 månader och 6 dagar)		Son till Konstantin VII, dotterson till Romanos I, och tidigare medkejsare sedan 945[84]Basileios II (son, 960–963)[49]
Konstantin VIII (son, 962–963)[49]
Basileios II "bulgarslaktaren"
Grekiska: Basíleios

——tillsammans med——

Teofano (regent)
Grekiska: Theophanō		15 mars[84] – 16 augusti 963[86]
(5 månader och 1 dag)		Son till Romanos II och tidigare medkejsare sedan 960[87]Konstantin VIII (bror, 963)[49]
Änka till Romanos II och regent för hans unga söner[88]
Nikeforos II Fokas
Grekiska: Nikēphóros		16 augusti 963 – 11 december 969[86]
(6 år, 3 månader och 25 dagar)		General, utropad till kejsare 2 juli 963, efter Romanos II:s död, och tog kontroll över Konstantinopel den 16 augusti.[86] Gifte sig med Teofano.[88]Basileios II (svärson, 963–969)[49]
Konstantin VIII (svärson, 963–969)[49]
Johannes I Tzimiskes
Grekiska: Iōannēs		11 december 969[86] – 10 januari 976[89]
(6 år och 30 dagar)		Systerson till Nikeforos II. Kejsare efter att ha mördat Nikeforos med hjälp av Teofano. Gifte sig med Konstantin VII:s dotter Theodora.[89]Basileios II (969–976)[49]
Konstantin VIII (969–976)[49]
Basileios II "bulgarslaktaren"
Grekiska: Basíleios
(återinsatt)		10 januari 976[89] – 15 december 1025[87]
(49 år, 11 månader och 5 dagar)		Senior kejsare igen efter Johannes I:s död[87]Konstantin VIII (976–1025)[49]
Konstantin VIII
Grekiska: Kōnstantīnos		15 december 1025[87] – 12 november 1028[90]
(2 år, 10 månader och 28 dagar)		Son till Romanos II och tidigare medkejsare sedan 962[90]—
Romanos III Argyros
Grekiska: Rōmanos		12 november 1028[90] – 11/12 april 1034[91]
(5 år och 5 månader)		Svärson till Konstantin VIII (gift med Konstantins dotter Zoë)[91]—
Mikael IV "Paflagoniern"
Grekiska: Mikhaēl		12 april 1034 – 10 december 1041[92]
(7 år, 7 månader och 28 dagar)		Älskare till Konstantins VIII:s dotter Zoë, utropad till kejsare efter Romanos III:s död[92] och gifte sig med Zoë[93]—
Mikael V "Kalaphates"
Grekiska: Mikhaēl		13 december 1041 – 21 april 1042[94]
(4 månader och 8 dagar)		Systerson till Mikael IV, adopterad av Zoë och utnämnd till tronarvinge ca. 1035. Utropad till kejsare av Zoë tre dagar efter Mikael IV:s död.[94]—
Theodora II[q] "Porfyrogenita"
Grekiska: Theodṓra

——tillsammans med——

Zoë "Porfyrogenita"
Grekiska: Zōē 		19 april – 12 juni 1042[95]
(1 månad och 23 dagar)		Dotter till Konstantin VIII, utropad till regerande kejsarinna av folket i Konstantinopel under ett uppror mot Mikael V.[95]—
21 april – 12 juni 1042[85]
(1 månad och 21 dagar)		Dotter till Konstantin VIII och änka till Romanos III och Mikael IV. Utropad till kejsarinna efter att Mikael V avsatts och regerade tillsammans med sin syster.[85]
Konstantin IX Monomachos
Grekiska: Kōnstantīnos Monomachos[r]		12 juni 1042 – 11 januari 1055[97]
(12 år, 6 månader och 30 dagar)		Gifte sig med Zoë 11 juni 1042 och krönt till kejsare dagen efter.[97] Konstantin regerade som senior monark men Zoë och Theodora var fortsatt medregenter.[49]Zoë (fru, 1042–1050)[49]
Theodora II (svägerska, 1042–1055)[49]
Theodora II "Porfyrogenita"
Grekiska: Theodṓra
(återinsatt)		11 januari 1055[97] – 31 augusti 1056[95]
(1 år, 7 månader och 20 dagar)		Åter regerande kejsarinna efter Konstantin IX:s död[95]—
Mikael VI Bringas "Stratiotikos"
Grekiska: Mikhaēl[r]		22 augusti 1056 – 30 augusti 1057[94]
(1 år och 8 dagar)		Tjänsteman, utnämnd till kejsare och arvinge av Theodora II på hennes dödsbädd[94]—
Isak I Komnenos
Grekiska: Isaakios Komnēnos		1 september 1057 – 21/22 november 1059[98]
(2 år, 2 månader och 20/21 dagar)		General, utropad till kejsare av generaler under ett uppror mot Mikael VI och krönt 1 september 1057[98]—

Högmedeltiden (1059–1204)

Dukas-ätten (1059–1081)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Konstantin X Dukas
Grekiska: Kōnstantīnos Doukas		21/22 november 1059[98] – 22/23 maj 1067[97]
(7 år, 6 månader och 1 dag)		Adelsman, kejsare efter att den döende Isak I abdikerat till hans förmån[97]Mikael VII Dukas (son, 1060–1067)[99]
Konstantios Dukas (son, 1060–1067)[99]
Eudokia Makrembolitissa
Grekiska: Evdokía Makremvolítissa		22/23 maj – 31 december 1067[100]
(7 månader och 8/9 dagar)		Änka till Konstantin X, regerade formellt för sina söner Mikael VII och Konstantios[100] men var tydligt den seniora monarken[s]Mikael VII Dukas (son, 1067)[100]
Konstantios Dukas (son, 1067)[100]
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 3.0
Romanos IV Diogenes
Grekiska: Rōmanos Diogenēs		1 januari 1068[91] – 26 augusti 1071[102]
(3 år, 7 månader och 25 dagar)		General, vald till make och kejsare av Eudokia[91]Mikael VII Dukas (svärson, 1068–1071)[49]
Konstantios Dukas (svärson, 1068–1071)[49]
Andronikos Dukas (svärson, 1068–1071)[101]
Leo Diogenes (son, 1069–1071)[103]
Nikeforos Diogenes (son, 1069–1071)[103]
Eudokia Makrembolitissa
Grekiska: Evdokía Makremvolítissa
(återinsatt)		26 augusti[102] – oktober 1071[100]
(2 månader)		Regerade igen efter att Romanos IV tillfångatagits av seldjukerna efter slaget vid Manzikert[101]Mikael VII Dukas (son, 1071)[100]
Konstantios Dukas (son, 1071)[100]
Andronikos Dukas (son, 1071)[101]
Leo Diogenes (son, 1071)[103]
Nikeforos Diogenes (son, 1071)[103]
Mikael VII Dukas "Parapinakes"
Grekiska: Mikhaēl Doukas		Oktober 1071[100] – 31 mars 1078[94]
(6 år och 5 månader)		Son till Konstantin X och Eudokia[94] och tidigare medkejsare sedan 1060.[99] Upphöjd till senior kejsare av sin farbror Johannes Doukas för att förhindra att Romanos IV återvände till tronen.[100]Konstantios Dukas (bror, 1071–1078)[99]
Andronikos Dukas (bror, 1071–1077)[104]
Konstantin Dukas (son, 1075–1078)[99]
Nikeforos III Botaniates
Grekiska: Nikēphóros Botaneiatēs		3 april 1078 – 4 april 1081[105]
(3 år och 1 dag)		General, utropad till kejsare i oktober 1077 i opposition till Mikael VII. Tog kontroll över Konstantinopel 3 april 1078, tre dagar efter att Mikael abdikerat. Gifte sig med Mikaels fru Maria ca. 1079.[105]—

Komnenos-ätten (1081–1185)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Alexios I Komnenos
Grekiska: Alexios Komnēnos		4 april 1081 – 15 augusti 1118[106]
(37 år, 4 månader och 11 dagar)		General, brorson till Isak I och ingift med Dukas-ätten.[107] Tog makten från Nikeforos III.[106]Konstantin Dukas (Mikael VII:s son, 1081–1087?)[99]
Johannes II Komnenos (son, 1092–1118)[99]
Johannes II Komnenos "den ädle"
Grekiska: Iōannēs Komnēnos		15 augusti 1118 – 8 april 1143[108]
(24 år, 7 månader och 24 dagar)		Son till Alexios I[108] och tidigare medkejsare sedan 1092[99]Alexios Komnenos (son, 1119–1142)[109]
Manuel I Komnenos "den store"
Grekiska: Manouēl Komnēnos		8 april 1143[108] – 24 september 1180[110]
(37 år, 5 månader och 16 dagar)		Son till Johannes II[110]Alexios II Komnenos (son, 1171–1180)[99]
Alexios II Komnenos
Grekiska: Alexios Komnēnos

——tillsammans med——

Maria av Antiochia (regent)
Grekiska: María Komnēnē		24 september 1180[110] – september 1183[111]
(3 år)		Son till Manuel I och tidigare medkejsare sedan 1171[111]—
24 september 1180[110] – 1183[111]
(3 år)		Änka till Manuel I och mor till Alexios II, regent under sin sons regeringstid[111]
Andronikos I Komnenos "Misophaes"
Grekiska: Andronikos Komnēnos		September 1183[112] – 12 september 1185[113]
(2 år)		Sonson till Alexios I. Tog över Alexios II:s regentskap i april 1182,[112] fick Alexios att döma sin mor Maria till döden,[111] och krönt till medkejsare, vartefter han mördade Alexios.[112]Johannes Komnenos (son, 1183–1185)[99]

Angelos-ätten (1185–1204)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Isak II Angelos
Grekiska: Isaakios Komnēnos Angelos[114]		12 september 1185 – 8 april 1195[113]
(9 år, 6 månader och 27 dagar)		Barnbarnsbarn till Alexios I.[115] Utropad till kejsare av folket i Konstantinopel.[113]—
Alexios III Angelos
Grekiska: Alexios Komnēnos[t]		8 april 1195[113] – 17/18 juli 1203[117]
(8 år, 3 månader och 10 dagar)		Äldre bror till Isak II. Störtade Isak i en kupp och tog makten.[117]—
Isak II Angelos
Grekiska: Isaakios Komnēnos Angelos
(återinsatt)
——tillsammans med——

Alexios IV Angelos
Grekiska: Alexios Angelos		17/18 juli 1203[117] – 28/29 januari 1204[113]
(6 månader och 8 dagar)		Återinsatt som kejsare efter att Alexios III flydde från Konstantinopel istället för att bekämpa det fjärde korståget[113]—
Augusti 1203 – 28/29 januari 1204[118]
(5 månader)		Son till Isak II. Krönt till kejsare på korsfararnas uppmaning och regerade tillsammans med sin far.[118]
Alexios V Dukas "Mourtzouphlos"
Grekiska: Alexios Doukas		29 januari – 12 april 1204[119]
(2 månader och 14 dagar)		Störtade Alexios IV efter Isak II:s död och tog makten i Konstantinopel. Försökte utan framgång att leda stadens försvar mot korsfararna.[119]—

Latinokratin (1204–1261)

Det fjärde korståget (1202–1204) kallades för att erövra Egypten men resulterade istället i att korsfararna intog Konstantinopel och störtade det bysantinska riket. I dess ställe upprättade korsfararna det latinska riket,[u] en feodalstat som gjorde anspråk på att vara den rättmätiga fortsättningen på det bysantinska riket,[121] med varierande internationellt erkännande.[122] Det latinska riket gjorde anspråk på alla bysantinska territorier och bevarade ett antal bysantinska titlar och traditioner. Dock användes en västerländsk administration och kejsarna följde den katolska (istället för ortodoxa) kyrkan.[121]

Den latinska regimen accepterades inte i de delar av Bysans som korsfararna inte lyckats erövra och anspråk på kejsarvärdigheten framfördes snabbt av bysantinska adelsmän i Nicaea och Trabzon, och efter två årtionden även i Thessaloniki.[121] I den bysantinska världen var kontroll över Konstantinopel den viktigaste faktorn som gjorde en kejsare rättmätig;[123] att kalla sig kejsare utan att besitta staden sågs i regel som "olagligt" eller "onaturligt".[124] Trots detta ser historiker i regel idag de grekiska kejsarna i Nicaea, istället för de västerländska i Konstantinopel, som de rättmätiga bysantinska monarkerna 1204–1261.[99][125]

Karta över det latinska riket och de olika bysantinska staterna (Nicaea, Trabzon och Thessaloniki) år 1230

Latinska kejsare i Konstantinopel

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Balduin I av Flandern
Latin: Balduinus
Grekiska: Balthouínos		9 maj 1204 – 14 april 1205[126]
(11 månader och 5 dagar)		Korsfarare. Vald till kejsare av ledarna av det fjärde korståget.[121]—
Henrik av Flandern
Latin: Henricus
Grekiska: Erríkos		20 augusti 1206 – 11 juni 1216[127]
(9 år, 9 månader och 22 dagar)		Korsfarare. Bror till Balduin I.[121]—
Peter av Cortenay
Latin: Petrus
Grekiska: Petros		9 april 1217 – 1217[128]
(några månader)		Svåger till Balduin I och Henrik (gift med Jolanda). Vald till kejsare efter Henriks död[121] men nådde aldrig Konstantinopel.[128]—
Jolanda av Flandern
Latin: Yolanda
Grekiska: Yiolánta		1217 – september 1219[129]
(2 år)		Syster till Balduin I och Henrik och maka till Peter. Regerade ensam efter att Peter tillfångatagits av Theodor Komnenos Doukas.[121]—
Robert av Cortenay
Latin: Robertus
Grekiska: Robértos		25 mars 1221 – tidigt 1228[130]
(7 år)		Son till Peter och Jolanda[121]—
Balduin II av Cortenay
Latin: Balduinus
Grekiska: Balthouínos		Tidigt 1228[130] – juli 1261[131]
(33 år)		Son till Peter och Jolanda[121]Johan av Brienne (svärfar, 1229–1237)[132]

Under juli 1261[131] återtogs Konstantinopel av kejsardömet Nicaea och det latinska riket störtades. Ättlingar till de latinska kejsarna fortsatte att från exil i Västeuropa framföra anspråk på Konstantinopel under stora delar av 1300-talet.[133]

Bysantinska pretendenter

Kejsare i Nicaea (1205–1261)

Kejsardömet Nicaea etablerades av Laskaris-ätten, en familj med band till Angelos-ätten via giftermål. Kejsardömet Nicaea hade en maktbas i västra Anatolien och hade från och med 1208 kontroll över Konstantinopels ekumeniska patriarkat i exil, återetablerat i Nicaea av Theodor I Laskaris.[134] Det var den niceanska staten som 1261 återtog Konstantinopel[133] men kejsarna innan dess ses endast retroaktivt som mer legitima än de i Trabzon och Thessaloniki.[125]

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Theodor I Laskaris
Grekiska: Theodōros Komnēnos Laskaris[135]		Sommaren 1205 – november 1221[134]
(16 år)		Svärson till Alexios III. Etablerade kejsardömet Nicaea efter att korsfararna intog Konstantinopel. Utropad till kejsare efter den Latinska förlusten vid Adrianopel (1205).[134]Nikolaos Laskaris (son, ca. 1208–1212?)[99]
Johannes III Vatatzes
Grekiska: Iōannēs Doukas Vatatzēs[99]		ca. 15 december 1221 – 3 november 1254[136]
(32 år, 10 månader och 19 dagar)		Svärson till Theodor I[136]Theodor II Laskaris (son, ca. 1234–1254)[99]
Theodor II Laskaris
Grekiska: Theodōros Doukas Laskaris[99]		3 november 1254 – 16 augusti 1258[137]
(3 år, 9 månader och 13 dagar)		Son till Johannes III[137] och tidigare medkejsare sedan ca. 1234[99]—
Johannes IV Laskaris
Grekiska: Iōannēs Doukas Laskaris[99]		16 augusti 1258[137] – 25 december 1261[138]
(3 år, 4 månader och 9 dagar)		Son till Theodor II[138]Mikael VIII Palaiologos (1259–1261)[131]

Kejsare i Trabzon (1204–1282)

Kejsardömet Trabzon etablerades av Komnenos-ätten, som härskat i Konstantinopel 1081–1185.[139] Kejsarna i Trabzon hade dåliga chanser att ta kontroll över den bysantinska världen redan från början på grund av sin avlägsna maktbas[140] och förluster till Nicaea och Rumsultanatet under det tidiga 1200-talet gjorde en Komnensk seger omöjlig.[141] Kejsarna i Trabzon upphörde 1282 att göra anspråk på att vara de rättmätiga bysantinska kejsarna[142] i och med ett giftermål med Palaiologos-ätten, som då härskade i Konstantinopel.[143] Trabzon överlevde som stat fram till 1461[144] men dess kejsare använde från och med 1282 titeln "kejsare av hela östern" istället för "Romarnas kejsare".[145]

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Alexios Komnenos
Grekiska: Alexios Komnēnos		April 1204 – 1 februari 1222[139]
(17 år och 10 månader)		Sonson till Andronikos I Komnenos (r. 1183–1185). Etablerade kejsardömet Trabzon med stöd från Tamar av Georgien.[139]—
Andronikos Gidos
Grekiska: Andronikos Komnēnos Gidos[145]		1 februari 1222 – 1235[146]
(13 år)		Svärson till Alexios[146]—
Johannes Axouchos
Grekiska: Iōannēs Komnēnos Axouchos[111]		1235 – 1237/1238[146]
(2–3 år)		Son till Alexios[146]—
Manuel Komnenos
Grekiska: Manouēl Komnēnos		1237/1238 – mars 1263[146]
(25–26 år)		Son till Alexios[146]—
Andronikos Komnenos
Grekiska: Andronikos Komnēnos		Mars 1263 – 1266[147]
(3 år)		Son till Manuel[146]—
Georg Komnenos
Grekiska: Geōrgios Megas Komnēnos[v]		1266 – juni 1280[148]
(14 år)		Son till Manuel[148]—
Johannes Komnenos
Grekiska: Iōannēs Megas Komnēnos		Juni 1280[143] – 1282[142]
(2 år)		Son till Manuel (fortsatt monark i Trabzon, utan anspråk på Konstantinopel, till 1297)[143]—

Kejsare i Thessaloniki (1224–1242)

Despotatet Epirus etablerades av Mikael Komnenos Doukas, en kusin till kejsarna Isak II Angelos (r. 1185–1195, 1203–1204) och Alexios III Angelos (r. 1195–1203).[69] Mikael använde ingen särskild titel men kallas i senare källor för en despot.[69] Han efterträddes efter sin död av sin halvbror, Theodor, som 1224 återtog staden Thessaloniki och där utropade sig till kejsare.[149] Thessaloniki erövrades av kejsardömet Nicaea år 1242, varvid kejsar-anspråken upphörde. Komnenos Doukas-familjen fortsatte att regera över staden som vasaller fram till 1246.[150]

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Theodor Komnenos Dukas
Grekiska: Theodōros Komnēnos Doukas		Hösten 1224[149] – 9 mars 1230[151]
(6 år)		Kusin till Isak II Angelos (r. 1185–1195, 1203–1204) och Alexios III Angelos (r. 1195–1203). Etablerade kejsardömet Thessaloniki.[152]—
Theodor besegrades och tillfångatogs av Ivan Asen II av Bulgarien efter slaget vid Klokotnitsa år 1230.[149] Han efterträddes i Thessaloniki av sin son, Manuel Komnenos Doukas (r. 1230–1237), som regerade som despot (inte kejsare).[153] Theodor släpptes fri cirka 1237 och reste till Thessaloniki,[149] där han utropade sin yngre son Johannes till kejsare.[150]
Johannes Komnenos Dukas
Grekiska: Iōannēs Komnēnos Doukas		c. 1237 – 1242[150]
(c. 5 år)		Son till Theodor[150]—

Senmedeltiden (1261–1453)

Palaiologos-ätten (1261–1453)

BildNamn[a]RegeringstidSuccession, detaljerMedkejsare[b]
Mikael VIII Palaiologos
Grekiska: Mikhaēl Doukas Angelos Komnēnos Palaiologos[154]		15 augusti 1261 – 11 december 1282[131]
(21 år, 3 månader och 26 dagar)		Ättling till tre kejsarätter. Utnämnd till medkejsare i Nicaea 1259. Krönt igen 15 augusti 1261 i Hagia Sofia efter Konstantinopels återerövring i juli 1261. Avsatte Johannes IV Laskaris i december samma år och därefter ensam kejsare.[131]Johannes IV Laskaris (1261)[131]
Andronikos II Palaiologos (son, 1272–1282)[112]
Mikael IX Palaiologos (sonson, 1281–1282)[131]
Andronikos II Palaiologos "den äldre"
Grekiska: Andronikos (Doukas Angelos Komnēnos) Palaiologos[155][w]

——tillsammans med——

Mikael IX Palaiologos
Grekiska: Mikhaēl Doukas Angelos Komnēnos Palaiologos[156]		11 december 1282[131] – 24 maj 1328[112]
(45 år, 5 månader och 13 dagar)		Son till Mikael VIII och tidigare medkejsare sedan 1272[112]Mikael IX Palaiologos (son, 1281–1294)[131]
Andronikos III Palaiologos (son till Mikael IX, 1308/1313–1328)[157]
21 maj 1294[158] – 12 oktober 1320[131]
(26 år, 4 månader och 21 dagar)		Son till Andronikos II och tidigare medkejsare sedan 1281.[131] Krönt som autokrator 1294.[158] Dog innan Andronikos II och därför aldrig ensam kejsare.[159]Andronikos III Palaiologos (son, 1308/1313–1320)[157]
Andronikos III Palaiologos "den yngre"
Grekiska: Andronikos Palaiologos		24 maj 1328 – 15 juni 1341[157]
(13 år och 22 dagar)		Son till Mikael IX och tidigare medkejsare sedan någon gång mellan 1308 och 1313. Gjorde uppror mot sin farfar Andronikos II 1321 och bedrev inbördeskrig i sju år fram till att han tog kontroll över Konstantinopel 24 maj 1328.[157]—
Johannes V Palaiologos
Grekiska: Iōannēs Palaiologos

——tillsammans med——

Anna av Savojen (regent)
Grekiska: Anna Palaiologina		15 juni 1341[157] – 8 februari 1347[160]
(5 år, 7 månader och 24 dagar)		Son till Andronikos III[160]—
Änka till Andronikos III och mor till Johannes V, regent för sin minderåriga son[160]
Johannes VI Kantakouzenos
Grekiska: Iōannēs Angelos Komnēnos Palaiologos Kantakouzēnos[161]		8 februari 1347 – 3 december 1354[160]
(7 år, 9 månader och 25 dagar)		Utropad till kejsare av armén, tog kontroll över Konstantinopel och Johannes V:s regentskap som senior medkejsare efter ett inbördeskrig. Gifte sin dotter Helena till Johannes V.[160]Johannes V Palaiologos (svärson, 1347–1354)[160]
Andronikos IV Palaiologos (son till Johannes V, 1352–1354)[99]
Mattias Kantakouzenos (son, 1353–1354)[162]
Johannes V Palaiologos
Grekiska: Iōannēs Palaiologos
(återinsatt)		3 december 1354[160] – 12 augusti 1376[163]
(21 år, 8 månader och 9 dagar)		Återtog makten som senior kejsare efter att ha tvingat Johannes VI att abdikera[160]Mattias Kantakouzenos (svåger, 1354–1357)[162]
Andronikos IV Palaiologos (son, 1354–1373)[164]
Manuel II Palaiologos (son, 1373–1376)[164]
Andronikos IV Palaiologos
Grekiska: Andronikos Komnēnos Palaiologos[165]		12 augusti 1376[163] – 1 juli 1379[166]
(2 år, 10 månader och 19 dagar)		Son till Johannes V[163] och medkejsare 1354–1373.[164] Tillfångatagen och delvis bländad efter ett gräl med sin far 1373. Lyckades avsätta Johannes och ta makten 1376.[163]Johannes VII Palaiologos (son, 1377–1379)[167]
Johannes V Palaiologos
Grekiska: Iōannēs Palaiologos
(återinsatt för 2:a gången)		1 juli 1379[166] – 14 april 1390[168]
(10 år, 9 månader och 13 dagar)		Återtog makten med stöd från Venedig och det Osmanska riket[166]Manuel II Palaiologos (son, 1379–1390)[169]
Andronikos IV Palaiologos (son, 1381–1385)[170]
Johannes VII Palaiologos (son till Andronikos IV, 1385–1390)[170]
Johannes VII Palaiologos
Grekiska: Iōannēs Palaiologos		14 april – 17 september 1390[168]
(5 månader och 3 dagar)		Son till Andronikos IV[171] och tidigare medkejsare 1377–1379[167] och 1385–1390.[170] Avsatte Johannes V och tog makten med stöd från Genua och det Osmanska riket.[171]—
Johannes V Palaiologos
Grekiska: Iōannēs Palaiologos
(återinsatt för 3:e gången)		17 september 1390[168] – 16 februari 1391[160]
(4 månader och 30 dagar)		Återtog makten med stöd från Johanniterorden och det Osmanska riket[168][172]Manuel II Palaiologos (son, 1390–1391)[169]
Johannes VII Palaiologos (son till Andronikos IV, 1390–1391)[173]
Manuel II Palaiologos
Grekiska: Manouēl Palaiologos		16 februari 1391[160] – 21 juli 1425[169]
(34 år, 4 månader och 5 dagar)		Son till Johannes V och tidigare medkejsare sedan 1373 (med några avbrott)[169]Johannes VII Palaiologos (kusin, 1391–1403; 1403–1408)[174]
Andronikos V Palaiologos (son till Johannes VII, 1403–1407)[175]
Johannes VIII Palaiologos (son, innan 1408–1421)[176]
Johannes VIII Palaiologos
Grekiska: Iōannēs Palaiologos		19 januari 1421 – 31 oktober 1448[176]
(27 år, 9 månader och 12 dagar)		Son till Manuel II. Medkejsare sedan innan 1408 och krönt som autokrator 1421.[176]—
Helena Dragaš (regent)
Grekiska: Helénē Dragasē		31 oktober 1448[176] – 12 mars 1449[177]
(4 månader och 12 dagar)		Änka till Manuel II och mor till Johannes VIII. Agerade regent i Konstantinopel efter sin sons död, fram till att hennes yngre son Konstantin XI nådde huvudstaden[178] den 12 mars.[177]—
Konstantin XI Palaiologos
Grekiska: Kōnstantīnos Dragasēs Palaiologos[179]		6 januari 1449[x] – 29 maj 1453[181]
(4 år, 4 månader och 23 dagar)		Son till Manuel II.[181] Ledde det bysantinska försvaret mot det Osmanska riket under Konstantinopels fall och dog under det slutgiltiga slaget.[181]—

Anmärkningar

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] De ursprungliga namnen på latin och sedan grekiska i listan reflekterar monarkernas officiella namn under sin regeringstid, och utelämnar därför exempelvis smeknamn och familjenamn när dessa inte var i officiellt bruk. Regentnummer utelämnas också från de ursprungliga namnen eftersom kejsarna aldrig själva använde sig av någon numrering (vilken istället kommer från moderna historiker).[7]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Den här kolumnen listar juniora medkejsare. En junior medkejsare som aldrig efterträdde som en senior kejsare representeras med kursiv text.
  3. ^ Constantius II:s numrering räknar den tidigare (väst)romerska kejsaren Constantius I Chlorus (r. 305–306).
  4. ^ Namnet Flavius användes som ett familjenamn inom den Konstantinska ätten. Efter 363 fortsatte Flavius att användas som en status-markör (snarare än ett namn) av kejsare och statsmän. För enkelhetens skull utelämnas namnet därför i listan från och med Jovianus.[11]
  5. ^ Medkejsare i väst sedan 375. Ensam västromersk kejsare efter Gratianus död 383–392.[13]
  6. ^ Sedan västromersk kejsare 395–423
  7. ^ Tiberios II:s numrering räknar den tidigare romerska kejsaren Tiberius (r. 14–37).
  8. ^ Grekiska började användas i en officiell kapacitet under Herakleios regeringstid.[3]
  9. ^ Denna kejsare numreras vanligtvis som Konstantin III, vilket räknar den tidigare (väst)romerska kejsaren Konstantin II (r. 337–340) men inte den västromerska Konstantin III (r. 407/409–411), som ibland ses som en usurpator snarare än en legitim kejsare.[44] Alternativ till Konstantin III inkluderar kejsarens hela namn, Herakleios Konstantin (utan någon numrering)[45][44] samt Konstantin II.[45]
  10. ^ "Heraklonas" är ett förminskande smeknamn. Denna kejsare regerade under namnet Herakleios.[46]
  11. ^ Konstans II:s numrering räknar den tidigare (väst)romerska kejsaren Constans (r. 337–350).
  12. ^ "Konstans" var egentligen ett smeknamn; Konstans II regerade officiellt som Konstantin. Han har därför ibland räknats som Konstantin III, en numrering som annars främst används för hans far.[44]
  13. ^ Namnet Leontios kommer från bysantinska källor. Kejsarens mynt samt samtida västerländska källor tyder på att han regerade under namnet Leo (Leon).[52]
  14. ^ Latin slutades användas på mynt under Leo III:s regeringstid.[2]
  15. ^ Theodora numreras som Theodora I av bl.a. Pac (2016).[75] Hon har också numrerats som Theodora II, då räknandes Theodora, fru till Justinianus I (r. 527–565), som Theodora I. Justinianus fru regerade aldrig som monark men var ovanligt politiskt aktiv och inflytelserik under sin makes regeringstid.[76]
  16. ^ Mikael III hade ingen egentlig auktoritet under sin mors tid som regent.[78] Mynt från Theodoras första år som regent visar Theodora ensam på framsidan med kejserlig titel, och hennes barn Mikael och Thekla på baksidan, utan titlar.[79] Det finns även sigill som titulerar alla tre som "Romarnas kejsare".[79]
  17. ^ Theodora numreras som Theodora II av bl.a. Pac (2016).[75] Hon har också numrerats som Theodora III, om den tidigare kejsarinnan med samma namn (r. 842–856) räknas som Theodora II.
  18. ^ [a b] Monarker började använda familjenamn officiellt från och med Konstantin IX Monomachos. Det enda undantaget efter Konstantin IX:s regeringstid är Mikael VI, vars familjenamn (Bringas) var betydligt mindre framstående än andra kejsarfamiljers och därför aldrig användes formellt.[96]
  19. ^ Eudokia tog egna beslut som monark och präglade egna mynt.[100] På vissa mynt avbildas hon tillsammans med sina söner[100] men på andra avbildas hon ensam.[101] Hon tiltuleras ibland med manlig kejsartitel (basileus, istället för den kvinnliga basilissa) och det finns ett relikskrin som ger henne titeln megalē basilissa (stor-kejsarinna), vilket tyder på högre status än Mikael och Konstantios.[101]
  20. ^ Alexios III använde likt sin bror innan sin regeringstid efternamnen Komnēnos Angelos men regerade enbart med efternamnet Komnēnos för att framhäva sina släktband med Komnenos-ätten.[116]
  21. ^ Namnet "latinska riket" började först användas av historiker på 1500-talet för att skilja mellan riket som etablerats av korsfararna och det bysantinska riket. Latinska kommer av att de katolska korsfararna använde latin som kyrkospråk, till skillnad från den ortodoxa befolkningen i Bysans (som använde grekiska).[120]
  22. ^ Kejsarna i Trabzon använde från och med Georg och framåt officiellt (det hade tidigare också varit ett smeknamn) namnet Megas Komnēnos ("stor-Komnenos") för att betona sin härstamning från Komnenos-ätten på svärdssidan.[148]
  23. ^ Andronikos II använde namnet Andronikos Doukas Angelos Komnēnos Palaiologos fram till 1314 men efter det bara Andronikos Palaiologos.[155]
  24. ^ Krönt till kejsare i Mystras den 6 januari.[180] Nådde Konstantinopel den 12 mars,[177] men kröntes aldrig officiellt i Hagia Sofia.[180]

Referenser

Noter

  1. ^ Lamers 2015, sid. 65.
  2. ^ [a b c d] Grierson 1973, sid. 177.
  3. ^ [a b] Kaegi 2003, sid. 194.
  4. ^ Tougher 2016, sid. 315.
  5. ^ Churchill 2024, Alexander: Idler or innovator?.
  6. ^ Spatharakis 1976, sid. 239.
  7. ^ Foss 2005, sid. 94.
  8. ^ [a b] ODB, sid. 498–499.
  9. ^ [a b] ODB, sid. 524.
  10. ^ [a b] ODB, sid. 1079.
  11. ^ Cameron 1988, sid. 26, 28, 33.
  12. ^ [a b] ODB, sid. 1076.
  13. ^ [a b c d] ODB, sid. 2150.
  14. ^ [a b c d e] ODB, sid. 2149.
  15. ^ [a b c d e] ODB, sid. 1731.
  16. ^ [a b] Adkins & Adkins 2004, sid. 35.
  17. ^ ODB, sid. 867.
  18. ^ [a b c] ODB, sid. 2050.
  19. ^ [a b c] ODB, sid. 173.
  20. ^ ODB, sid. 946.
  21. ^ [a b c d] ODB, sid. 2051.
  22. ^ [a b c] ODB, sid. 1296.
  23. ^ ODB, sid. 1757.
  24. ^ Holum 1982, sid. 208.
  25. ^ [a b c] ODB, sid. 1206.
  26. ^ [a b c] ODB, sid. 1207.
  27. ^ [a b c d] Adkins & Adkins 2004, sid. 38.
  28. ^ [a b c] ODB, sid. 267.
  29. ^ [a b c d] ODB, sid. 2223.
  30. ^ ODB, sid. 86.
  31. ^ ODB, sid. 166–167.
  32. ^ [a b] ODB, sid. 86–87.
  33. ^ [a b c d e f g] ODB, sid. 1082.
  34. ^ [a b c d] ODB, sid. 1083.
  35. ^ [a b] ODB, sid. 2083–2084.
  36. ^ [a b] Dagnall 2024.
  37. ^ [a b] Grierson 1982, sid. 48.
  38. ^ ODB, sid. 2083.
  39. ^ [a b] ODB, sid. 1318.
  40. ^ Grierson 1982, sid. 44.
  41. ^ [a b] ODB, sid. 1666.
  42. ^ [a b c] ODB, sid. 916.
  43. ^ [a b c d e f g] Kaldellis 2024, sid. 921.
  44. ^ [a b c] Foss 2005, sid. 93–94.
  45. ^ [a b c d e] ODB, sid. 917.
  46. ^ Grierson 1982, sid. 88.
  47. ^ [a b c] ODB, sid. 918.
  48. ^ [a b c d] ODB, sid. 496.
  49. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq] Kaldellis 2024, sid. 922.
  50. ^ [a b c] ODB, sid. 500.
  51. ^ [a b] ODB, sid. 1084.
  52. ^ [a b] ODB, sid. 1212.
  53. ^ ODB, sid. 1212–1213.
  54. ^ [a b c] ODB, sid. 2084.
  55. ^ [a b c] ODB, sid. 1654.
  56. ^ ODB, sid. 1085.
  57. ^ Grierson 1982, sid. 102.
  58. ^ [a b] ODB, sid. 87.
  59. ^ [a b c] ODB, sid. 2052.
  60. ^ [a b c d] ODB, sid. 1208.
  61. ^ [a b c d] ODB, sid. 192.
  62. ^ [a b c d] ODB, sid. 501.
  63. ^ [a b c d e f] ODB, sid. 1209.
  64. ^ [a b c d e f g] ODB, sid. 502.
  65. ^ ODB, sid. 501–502.
  66. ^ [a b c d] ODB, sid. 1008–1009.
  67. ^ [a b c] ODB, sid. 1476.
  68. ^ [a b] ODB, sid. 1945.
  69. ^ [a b c d e] ODB, sid. 1362.
  70. ^ ODB, sid. 1946.
  71. ^ PBW, Theophylaktos 9.
  72. ^ PBW, Staurakios 12.
  73. ^ [a b c] ODB, sid. 1363.
  74. ^ [a b c d] ODB, sid. 2066.
  75. ^ [a b] Pac 2016, sid. 23.
  76. ^ Karagianni 2013.
  77. ^ [a b c] ODB, sid. 2037.
  78. ^ [a b c] ODB, sid. 1364.
  79. ^ [a b] Garland 1999, sid. 102.
  80. ^ Herrin 2013, sid. 327.
  81. ^ [a b c] ODB, sid. 260.
  82. ^ [a b] ODB, sid. 1210.
  83. ^ [a b c] ODB, sid. 56.
  84. ^ [a b c d e f g h i] ODB, sid. 1806.
  85. ^ [a b c d e] ODB, sid. 2228.
  86. ^ [a b c d] ODB, sid. 1478.
  87. ^ [a b c d] ODB, sid. 261.
  88. ^ [a b] ODB, sid. 2064.
  89. ^ [a b c] ODB, sid. 1045.
  90. ^ [a b c] ODB, sid. 503.
  91. ^ [a b c d] ODB, sid. 1807.
  92. ^ [a b] ODB, sid. 1365.
  93. ^ Kaldellis 2024, sid. 588.
  94. ^ [a b c d e f] ODB, sid. 1366.
  95. ^ [a b c d] ODB, sid. 2038.
  96. ^ Grierson 1973, sid. 180.
  97. ^ [a b c d e] ODB, sid. 504.
  98. ^ [a b c] ODB, sid. 1011–1012.
  99. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Kaldellis 2024, sid. 923.
  100. ^ [a b c d e f g h i j k] ODB, sid. 739.
  101. ^ [a b c d e] Garland 1999, Eudokia Makrembolitissa.
  102. ^ [a b] Grierson 1973, sid. 780.
  103. ^ [a b c d] Komnena 2009 (1148), sid. 273–275.
  104. ^ Polemis 1968, sid. 52.
  105. ^ [a b] ODB, sid. 1479.
  106. ^ [a b] ODB, sid. 63.
  107. ^ Kaldellis 2024, sid. 633.
  108. ^ [a b c] ODB, sid. 1046.
  109. ^ Hendy 1999, sid. 244.
  110. ^ [a b c d] ODB, sid. 1289–1290.
  111. ^ [a b c d e f] ODB, sid. 64.
  112. ^ [a b c d e f] ODB, sid. 94.
  113. ^ [a b c d e f] ODB, sid. 1012.
  114. ^ Macrides 1999, VI: sid. 75, X: sid. 514, XII: sid. 195.
  115. ^ Treadgold 1997, sid. 660.
  116. ^ Cotsonis 2022, sid. 260–261.
  117. ^ [a b c] ODB, sid. 65.
  118. ^ [a b] ODB, sid. 65–66.
  119. ^ [a b] ODB, sid. 66.
  120. ^ Jacobi 1999, sid. 525–542.
  121. ^ [a b c d e f g h i] ODB, sid. 1184.
  122. ^ Van Tricht 2011, sid. 429.
  123. ^ Van Tricht 2011, sid. 79–80.
  124. ^ Nicol 1967, sid. 316.
  125. ^ [a b] Treadgold 1997, sid. 718, 734.
  126. ^ ODB, sid. 247–248.
  127. ^ ODB, sid. 914.
  128. ^ [a b] ODB, sid. 1640.
  129. ^ ODB, sid. 2215.
  130. ^ [a b] Nicol 1993, sid. 13.
  131. ^ [a b c d e f g h i j k] ODB, sid. 1367.
  132. ^ ODB, sid. 1062–1063.
  133. ^ [a b] ODB, sid. 1185.
  134. ^ [a b c] ODB, sid. 2039–2040.
  135. ^ Korobeinikov 2014, sid. 146.
  136. ^ [a b] ODB, sid. 1047–1048.
  137. ^ [a b c] ODB, sid. 2040–2041.
  138. ^ [a b] ODB, sid. 1048.
  139. ^ [a b c] Jackson Williams 2007, sid. 173.
  140. ^ Treadgold 1997, sid. 710.
  141. ^ Treadgold 1997, sid. 718.
  142. ^ [a b] Grierson 1982, sid. 274.
  143. ^ [a b c] Jackson Williams 2007, sid. 176.
  144. ^ Jackson Williams 2007, sid. 171.
  145. ^ [a b] Grierson 1982, sid. 275.
  146. ^ [a b c d e f g] Jackson Williams 2007, sid. 174.
  147. ^ Jackson Williams 2007, sid. 174–175.
  148. ^ [a b c] Jackson Williams 2007, sid. 175.
  149. ^ [a b c d] ODB, sid. 2042.
  150. ^ [a b c d] Fundić 2022, Catastrophe and the Revival of Epirus.
  151. ^ ODB, sid. 1134.
  152. ^ ODB, sid. 1362, 2042.
  153. ^ ODB, sid. 1292.
  154. ^ Polemis 1968, sid. 157.
  155. ^ [a b] Polemis 1968, sid. 158.
  156. ^ Polemis 1968, sid. 159.
  157. ^ [a b c d e] ODB, sid. 95.
  158. ^ [a b] Talbot 2016, Empress Theodora Palaiologina, Wife of Michael VIII.
  159. ^ ODB, sid. 1368.
  160. ^ [a b c d e f g h i j] ODB, sid. 1050.
  161. ^ McLaughlin 2017, sid. 14.
  162. ^ [a b] ODB, sid. 1316.
  163. ^ [a b c d] Kaldellis 2024, sid. 881.
  164. ^ [a b c] Kaldellis 2024, sid. 881, 923.
  165. ^ PLP, sid. 3893 (#21438).
  166. ^ [a b c] Nicol 1993, sid. 281.
  167. ^ [a b] Mladenov 2003, sid. 190.
  168. ^ [a b c d] Oikonomides 1977, sid. 331.
  169. ^ [a b c d] ODB, sid. 1291.
  170. ^ [a b c] Leonte 2012, sid. 46.
  171. ^ [a b] ODB, sid. 1052.
  172. ^ Leonte 2012, sid. 47.
  173. ^ Gregory 2010, sid. 372.
  174. ^ Leonte 2012, sid. 49, 51.
  175. ^ Leonte 2012, sid. 51.
  176. ^ [a b c d] ODB, sid. 1053.
  177. ^ [a b c] Nicol 1992, sid. 40.
  178. ^ Nicol 1992, sid. 35–36.
  179. ^ Harris 2011, East or West?.
  180. ^ [a b] Nicol 1992, sid. 37–38.
  181. ^ [a b c] ODB, sid. 505.

Källor

  • Adkins, Lesley; Adkins, Roy A. (2004). Handbook to Life in Ancient Rome. Facts on File. ISBN 0-8160-5026-0 
  • Cameron, Alan (1988). ”Flavius: a Nicety of Protocol”. Latomus 1 (47): sid. 26–33. https://www.jstor.org/stable/41540754. 
  • Churchill, Neil (2024). Power and Representation in Byzantium: The Forging of the Macedonian Dynasty. Routledge. ISBN 978-1-032-18592-7 
  • Cotsonis, John A. (2020). The Religious Figural Imagery of Byzantine Lead Seals I. Routledge. ISBN 978-0-3673-4696-6 
  • Dagnall, Lewis (2024). ”The Empress Sophia and East Roman Foreign Policy”. Empress-in-Waiting: Female Power and Performance at the Late Roman Court. Liverpool University Press. ISBN 978-1-80207-593-9 
  • Foss, Clive (2005). ”Emperors named Constantine”. Revue numismatique 161 (6): sid. 93–102. doi:10.3406/numi.2005.2594. https://www.persee.fr/doc/numi_0484-8942_2005_num_6_161_2594. 
  • Fundić, Leonela (2022). Art, Power, and Patronage in the Principality of Epirus, 1204–1318. Taylor & Francis. ISBN 9781000590357 
  • Garland, Lynda (1999). Byzantine Empresses: Women and Power in Byzantium AD 527–1204. Routledge. ISBN 0-415-14688-7 
  • Gregory, Timothy E. (2010). A History of Byzantium (2:a upplagan). Wiley-Blackwell. ISBN 978-1405184717 
  • Grierson, Philip (1973). Catalogue of Byzantine Coins, vol. 3: Leo III to Nicephorus III, 717-1081. Dumbarton Oaks. ISBN 0-8840-2012-6 
  • Grierson, Philip (1982). Byzantine Coins. Methuen. ISBN 0416713602 
  • Harris, Jonathan (2011). The End of Byzantium. Yale University Press. ISBN 9780300169669 
  • Hendy, Michael F. (1999). Catalogue of the Byzantine Coins in the Dumbarton Oaks Collection, Vol. 4. Dumbarton Oaks. ISBN 9780884022336 
  • Herrin, Judith (2013). Unrivalled Influence: Women and Empire in Byzantium. Princeton University Press. ISBN 978-0691153216 
  • Holum, Kenneth G. (1982). Theodosian Empresses: Women and Imperial Dominion in Late Antiquity. University of California Press 
  • Jackson Williams, Kelsey (2007). ”A Genealogy of the Grand Komnenoi of Trebizond”. Foundations: The Journal of the Foundation for Mediaeval Genealogy 2 (3): sid. 171–189. ISSN 1479-5078. https://research-repository.st-andrews.ac.uk/handle/10023/8570. 
  • Jacobi, David (1999). ”The Latin empire of Constantinople and the Frankish states in Greece”. The New Cambridge Medieval History, Vol. V: c. 1198–c. 1300. Cambridge University Press. ISBN 0-521-36289-X 
  • Kaegi, Walter E. (2003). Heraclius, Emperor of Byzantium. Cambridge University Press. ISBN 0-5218-1459-6 
  • Kaldellis, Anthony (2024). The New Roman Empire: A History of Byzantium. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-754932-2 
  • Karagianni, Alexandra (2013). ”Female Monarchs in the Medieval Byzantine Court: Prejudice, Disbelief, and Calumnies”. Queenship in the Mediterranean: Negotiating the Role of the Queen in the Medieval and Early Modern Eras. Palgrave Macmillan. ISBN 978-1-137-36282-7 
  • Kazhdan, Alexander (redaktör) (1991). Oxford Dictionary of Byzantium. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-504652-6 
  • Komnena, Anna (2009 (1148)). The Alexiad. Penguin UK. ISBN 9780141904542 
  • Korobeinikov, Dimitri (2014). Byzantium and the Turks in the Thirteenth Century. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-870826-1 
  • Lamers, Han (2015). Greece Reinvented: Transformations of Byzantine Hellenism in Renaissance Italy. BRILL. ISBN 978-90-04-29755-5 
  • Leonte, Florin (2012). Rhetoric in Purple: the Renewal of Imperial Ideology in the Texts of Emperor Manuel II Palaiologos. Central European University. http://www.etd.ceu.edu/2012/leonte_florin.pdf 
  • Macrides, Ruth (1999). Kinship and Justice in Byzantium, 11th–15th Centuries. Ashgate. ISBN 978-0-8607-8799-0 
  • Martindale, John Robert (2001). Prosopography of the Byzantine World. ISBN 978-1897747322 
  • McLaughlin, Brian Steven (2017). An Annotated Translation of John Kantakouzenos’ Histories, Book III, Chapters 1-30. University of London. https://pure.royalholloway.ac.uk/ws/portalfiles/portal/29187058/2017mclaughlinbsphd.pdf 
  • Mladenov, Momchil (2003). ”The Emperor John VII Palaiologos and the Bulgarian Lands in 1390”. Journal Epohi 11 (1): sid. 189–196. http://journals.uni-vt.bg/epohi/eng/vol11/iss1/19. 
  • Nicol, Donald M. (1967). ”The Byzantine View of Western Europe”. Greek, Roman and Byzantine Studies 8 (4): sid. 315–339. https://www.proquest.com/openview/7bea5844cd4b6c248d45b1bab79f461b/1.pdf?pq-origsite=gscholar&cbl=1819401. 
  • Nicol, Donald M. (1992). The Immortal Emperor: The Life and Legend of Constantine Palaiologos, Last Emperor of the Romans. Cambridge University Press. ISBN 978-0-511-58369-8 
  • Nicol, Donald M. (1993). The Last Centuries of Byzantium, 1261–1453 (2:a upplagan). Cambridge University Press. ISBN 9780521439916 
  • Oikonomides, Nicolas (1977). ”John VII Palaeologus and the Ivory Pyxis at Dumbarton Oaks”. Dumbarton Oaks Papers 31: sid. 329–337. doi:10.2307/1291411. https://www.jstor.org/stable/1291411. 
  • Pac, Grzegorz (2016). ”The Attire of the Virgin Mary and Female Rulers in Iconographical Sources of the Ninth to Eleventh Centuries: Analogues, Interpretations, Misinterpretations”. Medieval Clothing and Textiles 12. The Boydell Press. ISBN 978-1-78327-089-7 
  • Polemis, Demetrios I. (1968). The Doukai: A Contribution to Byzantine Prosopography. The Athlone Press. OCLC 299868377 
  • Spatharakis, Ioannis (1976). The Portrait in Byzantine Illuminated Manuscripts. BRILL 
  • Talbot, Alice-Mary (2016). Women and Religious Life in Byzantium. Routledge. ISBN 978-0-86078-873-7 
  • Tougher, Shaun (2016). ”Imperial Families: The Case of the Macedonians (867–1056)”. Approaches to the Byzantine Family. Routledge. ISBN 9781409411581 
  • Trapp, Erich (redaktör) (2001). Prosopographisches Lexikon der Palaiologenzeit. ÖAW. ISBN 978-3-7001-1462-8 
  • Treadgold, Warren (1997). A History of the Byzantine State and Society. Stanford University Press. ISBN 0-8047-2630-2 
  • Van Tricht, Filip (2011). The Latin Renovatio of Byzantium: The Empire of Constantinople (1204–1228). BRILL. ISBN 9789004203235 

Media som används på denna webbplats

Vexilloid of the Roman Empire.svg
Författare/Upphovsman: Ssolbergj, Licens: CC BY 3.0
Vexillum of the Roman Empire.
147 - Alexios V Doukas (Mutinensis - color).png
The 147th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Alexios V Doukas
Romanos II solidus (cropped).png
959-963, Constantinople. Gold, 4.38g, 21mm.
Michael IV the Paphlagonian (cropped).jpg
Michael IV the Paphlagonian (Scylitzes chronicle. Folio 217.v)
George of Trebizond.png
Bronze coin of Emperor George of Trebizond
149 - John III Doukas Vatatzes (Mutinensis - color).png
The 149th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting John III Doukas Vatatzes
Follis of Justin II & Sophia (obverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Justin II, with Sophia. 565-578. Æ Follis (28mm, 11.45 g, 7h). Nicomedia mint, 2nd officina. Dated RY 10 (AD 574/5). Justin, holding globus cruciger, and Sophia, holding cruciform scepter, seated facing on double throne / Large M; cross above, A/N/N/O X (date) across fields; B//NIKO. DOC 100d; MIBE 46a; SB 369. Good VF, green patina, minor smoothing.
Solidus of Nikephoros I & Staurakios (obverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Nicephorus I, with Stauracius. 802-811. AV Solidus (18mm, 4.46 g, 6h). Constantinople mint. Struck late 803-811. Crowned and draped bust of Nicephorus facing, holding cross potent and akakia / Crowned and draped bust of Stauracius facing, holding globus cruciger and akakia; • at beginning of legend, X at end. DOC 2c.1; Füeg 2.B.3; SB 1604. EF.
Constantine VIII in the Exultet roll (3).jpg
Författare/Upphovsman: unknown 12th century artist, Licens: CC BY-SA 4.0
Constantine VIII in a Bari Exultet roll.
John II head.png
This is an image of the Byzantine emperor John II Komnenos (reigned 1118-1143). It is a photograph of a mosaic in Hagia Sophia (Istanbul), the image has been digitally altered to restore the facial features lost to damage on the original (to the best of my abilities). This is a cropped version of an existing image I created, with a small amount of reworking.
Roman Emperor Basil I (cropped 4to3 enhanced).jpg
Författare/Upphovsman: Homily of Saint Gregory the Theologian (Paris Gregory, MS Gr. 510 fol. Bv), Licens: CC0
Homily of Saint Gregory the Theologian (Paris Gregory, MS Gr. 510 fol. Bv) For an analysis, see: Brubaker, Leslie (1999) "Basil I and visual panegyric" in Vision and Meaning in Ninth-Century Byzantium: Image as Exegesis in the Homilies of Gregory of Nazianzus, Cambridge University Press, pp. 147−193 ISBN: 9780521621533. From p. 6: "... the underdrawing now visible beneath the badly flaked f. Bv [...] The underdrawing anticipates the final composition on f. Cv, and most scholars have assumed that it is a preliminary sketch for that page, a portrait of Basil flanked by Gabriel and Elijah."
Arcadius Istanbul Museum (cropped).JPG
Författare/Upphovsman: Gryffindor, Licens: CC BY-SA 4.0
Portrait of Emperor Arcadius (?). Marble, from the foundation trench excavation at the Faculty of Letters, Beyazit. Late 4th century. Inv. 5028 T.
143 - Andronikos I Komnenos (Mutinensis - color).png
The 143rd imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Andronikos I Komnenos
Heraclius as job (cropped).jpg
Drawing of the Roman emperor heraclius as job, from the Biblioteca Vittorio Emanuele III, MS I B 1
Solidus of Marcian.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Marcian. Constantinople mint, 7th officina. Struck AD 450-457. D N MARCIA NVS P F AVC, pearl-diademed, helmeted, and cuirassed bust facing slightly right, holding spear over shoulder with right hand, on left arm a shield decorated with horseman spearing an enemy below.
Solidus of Nikephoros I & Staurakios (reverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Nicephorus I, with Stauracius. 802-811. AV Solidus (18mm, 4.46 g, 6h). Constantinople mint. Struck late 803-811. Crowned and draped bust of Nicephorus facing, holding cross potent and akakia / Crowned and draped bust of Stauracius facing, holding globus cruciger and akakia; • at beginning of legend, X at end. DOC 2c.1; Füeg 2.B.3; SB 1604. EF.
Mosaic of Justinianus I (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Petar Milošević, Licens: CC BY-SA 4.0
San Vitale (Ravenna) - Mosaic of Iustinianus I
146 - Alexios IV Angelos (Mutinensis - color).png
The 146th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Alexios IV Angelos
Coin of Manuel I of Trebizond.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Coin of Manuel I of Trebizond
Michael I, Madrid Skylitzes folio 11r (cropped 4to3).jpg
Författare/Upphovsman: Madrid Skylitzes, Licens: CC BY-SA 4.0
Second portrait of Michael I in the Madrid Skylitzes. The upper text reads, somewhat erased, is meant to read "Μιχαὴλ... o Ῥαγγαβέ" (Michael Rangabe).
Restored mosaic of John V Palaiologos (head cropped).jpg
Restored −and digitally enhanced− mosaic of emperor John V Palaiologos (r. 1341–1391) in the Eastern Arch of Hagia Sophia, probably the last one made in the Empire's history.
Michael II in the Madrid Skylitzes (cropped).jpg
Emperor Michael II (820-829) in the Madrid Skylitzes
Zoe mosaic Hagia Sophia (cropped).jpg
Zoe, detail of The Empress Zoe mosaics (11th-century) in Hagia Sophia (Istanbul, Turkey).
Siliqua of Heraclius with Constantine and Martina (reverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Heraclius, with Martina and Heraclius Constantine. 610-641. AR Half Siliqua (12mm, 0.71 g, 2h). Carthage mint. Struck 617-641. Crowned and cuirassed bust of Heraclius facing / Crowned and draped busts of Heraclius Constantine and Martina facing; cross above. DOC 233.1–3; MIB 149; SB 871. Toned, irregular flan. Good VF.
Gratian Trier enhanced.jpg
Författare/Upphovsman: SJuergen, Licens: CC BY-SA 3.0
Marble bust of the Roman Emperor Gratianus (367-383), Rheinisches Landesmuseum Trier
Tetarteron of Michael VI (reverse) (cropped).png
Half-length representation of the emperor Michael VI, wearing a crown with a cross and pendilia and a loros and holding a labarum in his right hand. His hair at his temples curls outwards. Circular inscription. Border of dots.
Miniature of Andronikos II (cropped).png
Författare/Upphovsman: George Pachymeres, Licens: CC BY-SA 4.0
Miniature of emperor Andronikos II Palaiologos
Solidus of Basiliscus.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Emperor Basiliscus. Constantinople mint, 3rd officina. Pearl-diademed, helmeted, and cuirassed facing bust, holding spear and shield.
Tiberius III solidus-2 (cropped).png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
698-705. AV Solidus (20mm, 4.29 g, 6h). Constantinople mint, 3rd officina. Crowned and cuirassed bust facing, holding spear and shield decorated with soldier on horseback motif / Cross potent set upon three steps; Γ//CONOB. DOC 1 (unlisted officina); MIB 1; SB 1360. EF, scrape on the obverse.
Theodora Porphyrogenita crown.jpg
Contemporary portrait of Theodora Porphyrogenita in the Monomachus Crown
148 - Theodore I Laskaris (Mutinensis - color).png
The 148th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Theodore I Laskaris
Emperor Leo VI detail (head).jpg
Författare/Upphovsman: Own work, Licens: CC BY 4.0
Emperor Leo VI (r. 886–912) in Hagia Sophia
Alexios I Komnenos (cropped).jpg
Portrait of the Byzantine Emperor Alexios I Komnenos (r. 1081-1118)
John VI Kantakouzenos (cropped).jpg
Byzantine Emperor John VI Kantakouzenos presiding over a synod
Miniature of Michael VIII (cropped).png
Författare/Upphovsman: George Pachymeres, Licens: CC BY-SA 4.0
Miniature of emperor Michael VIII Palaiologos
Constantine VII Porphyrogenitus (cropped).jpg
A piece of carved ivory from the Pushkin Museum representing Emperor Constantine VII
Anna of Savoy crop.png
Anna of Savoy, wife of emperor Andronikos III Palaiologos. 14th-c. miniature. Stuttgart, Württembergische Landesbibliothek.
Flavius Anastasius Probus 01c (Anastasius I) (cropped).JPG
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0

Diptyque de Flavius Anastasius Probus

Diptyque, feuillet gauche, détail. Consul en 517, Constantinople, Ivoire d'éléphant, Ancien trésor de Saint-Etienne de Bourges.
154 - Michael IX Palaiologos (Mutinensis - color).png
The 154th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Michael IX Palaiologos
Leo V in Madrid Skylitzes.jpg
Only descent image of Leo V in the Madrid Skylitzes, digitally enhanced. The red text at the top reads "the ex-Armeni" (ἐξ αρμενί)
Solidus of Artabasdos.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Rare Solidus of Artabasdos, from his accession year. Constantinople mint. Struck 741/2. 6 APτAЧA-SDOS MЧLτ, crowned facing bust, holding patriarchal cross.
Irene solidus sb 1599 (obverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Irene. 797-802. AV Solidus (18.5mm, 4.38 g, 6h). Constantinople mint. Struck 797-802. ЄIPIҺH ЬASILISSH, crowned facing bust of Irene, wearing loros, holding globus cruciger in right hand and cruciform scepter in left / • ЄIPIҺH ЬASILISSH, crowned facing bust of Irene, wearing loros, holding globus cruciger in right hand and cruciform scepter in left; X at end of legend. DOC 1c; Füeg 2.A; SB 1599. Underlying luster, area of minor roughness and a few light scratches on obverse. EF.
Alexios II Komnenos (Vat.gr.1851 folio 2v) (cropped).jpg
Manuel I Komnenos receiving Agnes of France, wife of his son Alexios II.
For an analysis of the manuscript, see: Spatharakis, Ioannis (1976) The Portrait in Byzantine Illuminated Manuscripts, Brill, pp. 210−230
Pulcheria coin.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Pulcheria, sister of Theodosius II and wife of Marcian
John I of Trebizond.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Coin of John I Axuchos, Emperor of Trebizond
Solidus of Justin II (obverse).jpg
Probably his best preserved coin. AV Solidus, Ravenna mint. The inscription reads DNI-VSTI-NVS PP AVG / VICTORI-A AVGGG Z.
Leo I Louvre Ma1012 n2 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY 2.5
Bust of Byzantine Empreror Leo I (reigned 457–474 AD). Alabaster (antique head) and marble (modern restoration), ca. 470 AD.
Gold Solidus of Valens, Antioch.jpg
Författare/Upphovsman: ANS, Licens: CC BY-SA 4.0
D N VALENTINI-ANVS P F AVG
Solidus of Jovian2 (obverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Jovian. AD 363-364. AV Solidus
Baldwin2 Namur.jpg
Sceaux de Baudouin II de Courtenay
Heraclius solidus sb 764 (obverse).png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Heraclius, with Heraclius Constantine and Heraclonas. 610-641. AV Solidus (20mm, 4.44 g, 6h). Constantinople mint, 1st officina. Dated IY 11 (AD 637/8). Crowned figures of Heraclonas, Heraclius, and Heraclius Constantine standing facing, each holding globus cruciger / VICTORIA AVςЧ, cross potent set on three steps; monogram to left, IA monogram (date) to right; A//CONOB. DOC 39a; MIB 45; SB 764. Good VF.
Ritratto femminile, forse ariadne, 490-510 dc ca. (louvre) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Sailko, Licens: CC BY 3.0
Santa Maria Antiqua (Rome) - Interior
Bust of Theodosius I (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: www.livius.org, Licens: CC BY-SA 4.0
Bust of Theodisus I. Founded in Aphrodisias. (Aydın, Turkey)
161 - John VIII Palaiologos (Mutinensis - color).png
The 161st imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting John VIII Palaiologos
Constant head.jpg
Författare/Upphovsman: Ladislav Luppa, Licens: CC BY-SA 4.0
L'empereur Constant, Empereur de 337 - 350 après J.-C. Deuxième tiers du IVe siècle, Ce portrait apparaît comme une création de type occidental, avec les traits du portrait impérial tel qu'il s'est défini au cours du IIIe siècle après J.-C. Cependant le "cubisme" des formes y apparaît comme une constante issue de l'effigie des Tétrarques et qui se maintient pendant la presque totalité du IVe siècle
Baldwin9 Flanders.jpg
Seal of Baldwin 09 of Flanders
Emperor Constantine IX (cropped).jpg
Mosaic of Emperor Constantine IX in the Hagia Sophia,Istanbul.
Андроник III Палеолог (cropped).jpg
Andronikos III Palaiologos, Byzantine Emperor. 14th-c. miniature. Stuttgart, Württembergische Landesbibliothek.
Coin of Procopius.jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Procopius. Usurper, AD 365-366. AV Solidus (22mm, 4.43 g, 6h). Constantinople mint. Struck September–end of AD 365. D N PROCO PIVS P F AVG, pearl-diademed, draped, and cuirassed bust right / REPARATI O FEL TEMP, Procopius, in military dress, standing facing, head right, holding spear in right hand, resting left hand on shield set on ground; CONS. RIC IX 2a.1; Depeyrot 14/4; Biaggi 2271 (same dies); DOC –; Hunterian –; Jameson –; Kent & Hirmer 699; Mazzini dopo 5; PCR –. EF, lustrous, a couple of minor marks. Very rare.

Procopius was the last member of the house of Constantine to don the diadem. A maternal cousin of Julian II, Procopius had a successful career as a civil servant and was made a comes, or count, after Julian won the throne in AD 361. When Julian prepared his invasion of Persia a year later, he placed Procopius in command of a 30,000-man force intended to hook up with the allied Armenian army and join Julian’s legions in Mesopotamia. Procopius later claimed that his cousin also gave him a purple cloak, along with instructions to take over as emperor should Julian be killed in battle. At any event, Procopius failed miserably in his role, contributing to the defeat of Julian’s main force and his death in battle on June 27, AD 363. When the army chose Jovian as emperor, Procopius made no protest and took Julian’s body back to Tarsus for burial. But when Jovian abruptly died a few months later and the brothers Valentinian I and Valens took over, Procopius decided to make a try for the throne. While Valens was away from the capital, Procopius re-emerged at Constantinople on September 28, AD 365, wrapped in Julian’s purple cloak. The garrison proclaimed him emperor, and Procopius quickly established control of western Asia Minor. But he showed little strategic sense and soon some of his best officers and soldiers began defecting back to Valens. Meanwhile, Valens built his own forces and maneuvered Procopius into a decisive battle at Nicolea, Phrygia in May of 366. Procopius suffered a crushing defeat and was summarily executed in the aftermath, ending his eight-month usurpation. �

�The gold coinage of Procopius carries on the Constantinian tradition of fine portraiture and crisp execution. The exceptional portrait on this issue shows him wearing a close beard, probably a symbol of sympathy and mourning for his kinsman Julian II. His beard and the lack of any Christian symbolism on the reverse also hint at possible Pagan sympathies. The solidi of Procopius are particularly rare, with only 14 examples sold at auction since 1996.
Constantine IV mosaic (cropped) (2).png
Författare/Upphovsman: Own work, Licens: CC BY-SA 4.0
Mosaic of Constantine IV in the Basilica of Sant'Apollinare in Classe (edited with Photoshop to alter perspective)
Zeno Solidus CNG (obverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Zeno. Second reign, AD 476-491. AV Solidus (20mm, 4.41 g, 6h). Constantinople mint, 10th officina. Struck AD 477-491. Pearl-diademed, helmeted, and cuirassed bust facing slightly right, holding spear over shoulder and shield / Victory standing left, holding long, jeweled cross; star to right; I//CONOB. RIC X 911; Depeyrot 108/1. Toned, hint of die rust, underlying luster. Near EF.
Possible coin of Andronicus I Gidus.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Byzantine aspron trachy. Identified by the CNG as Andronikos I Komnenos, but the emperor responsible for minting this coin type is disputed. Per Grierson (1982) its attribution to Andronikos I Gidos is more likely, and recent numismatic articles seem to consider its attribution to Andronikos I Komnenos a mistake.
159 - John VII Palaiologos (Mutinensis - color).png
The 159th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting John VII Palaiologos
151 - John IV Laskaris (Mutinensis - color) (cropped).png
The 151st imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting John IV Laskaris
Theodosius II Louvre Ma1036.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY 2.5
Bust of Byzantine Empreror Theodosius II (reigned 408–450 AD). Marble, 5th century AD.
INC-3015-a Солид. Валент II. Ок. 364 г. (аверс).png
Författare/Upphovsman: АНО "Международный нумизматический клуб", Licens: CC BY-SA 4.0
Солид. Валент II. Ок. 364 г. (аверс). Погрудный портрет Валента II в плаще и панцире, вправо; на голове жемчужная диадема.
Eudokia Makrembolitissa portrait.png
Portrait of Eudokia Makrembolitissa in Barb. gr. 372, created c. 1060 and later restored. Confidently identified as Eudokia by Spatharakis (1976). The Portrait in Byzantine Illuminated Manuscripts. Leiden: E. J. Brill. p. 34.
Robertus -Courtenay.jpg
Robert of Courtenay, emperor of the Latin Empire, or of Constantinople, was a younger son of the emperor Peter II of Courtenay.
Solidus Constans II (transparent).png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Constans II. AV Solidus (19mm, 4.39 g, 6h). Constantinople mint, 3rd officina. Crowned and draped facing bust, holding globus cruciger.
Solidus of Justin I (obverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Justin I. 518-527. AV Solidus (21mm, 4.47 g, 6h). Constantinople mint, 2nd officina. Struck 522-527. D N IVISTI NVS P P AVG, helmeted and cuirassed bust facing slightly right, holding spear over shoulder in right hand, shield decorated with horseman motif on left shoulder / VICTOR I A AVGGG, angel standing facing, holding long cross in right hand and globus cruciger in left; star in right field; B//CONOB. DOC 2b; MIBE 3; SB 56. Lustrous, slight bend in flan, a few die breaks on reverse, minor mark on reverse. EF.
Solidus of Justinian II, 2nd reign (reverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Justinian II. Second reign, 705-711. AV Solidus (20mm, 4.37 g, 6h). Constantinople mint. ∂N IҺS CҺS RЄX RЄGNANTIЧM, facing bust of Christ Pantokrator; cross behind / ∂N IЧS TINIA NЧS MЧLTЧS A, crowned facing bust of Justinian, wearing beard and loros, holding globus cruciger inscribed PAX and cross potent set upon three steps. DOC 1 var. (rev. legend); MIB 1; SB 1413. Choice EF.
Basil II in the Exultet roll.jpg
Emperors Basil II (left) Constantine VIII (right) in the Bari Exultet roll. Its role as actual portraits have been question by Ladner (1942), but has been accepted by Spatharákīs (1976) and, most notably, the Oxford Dictionary of Byzantium.
Petrus II.jpg
Peter II of Courtenay was emperor of the Latin Empire of Constantinople from 1216-1217.
Juliancng8851obverse.jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Julian II. AD 360-363. AV Solidus (22mm, 4.46 g, 5h). Antioch mint, 2nd officina. Struck AD 361-363. FL CL IVLIA NVS P F AVG, pearl-diademed, draped, and cuirassed bust right / VIRTVS EXERCI TVS ROMANORVM, soldier advancing right, head left, holding trophy and dragging bound captive; ANTB. RIC VIII 199; Depeyrot 15/2; Biaggi 2221 var. (officina); Mazzini 79 var. (same). Underlying luster, some graffiti on reverse. Good VF.
Phocas (cropped3to4).jpg
Författare/Upphovsman: British Museum, Licens: CC BY 4.0
Steelyard weight; bronze, filled with lead; in the form of the bust of a bearded emperor (Phocas?) with long hair, wearing a diadem, and a chlamys fastened on the right shoulder by a circular fibula with three pendants; on the tunic covering the upper right arm is a circular ornament marked with a cross.
Constantine-cameo.jpg

Sardonyx cameo depicting constantine the great crowned by Constantinople, 4th century AD

18.5 x 12.2cm [1]
Theophilos (cropped2).jpg
Författare/Upphovsman: John Skylitzes, Licens: CC BY-SA 4.0
Emperor Theophilos
Solidus of Constantine VI.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Emperor Constantine VI. Constantinople mint. COҺSτAҺ-τIҺOS ЬAS’, crowned facing bust of Constantine, wearing chlamys, holding globus cruciger in right hand and akakia in left.
Solidus of Leo IV and Constantine VI.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Leo IV (left) and Constantine VI (right). Constantinople mint. Struck 776-circa 778. Crowned and draped facing busts of Leo IV and Constantine VI; cross between.
Solidus of Philippicus.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Emperor Philippicus. Constantinople mint, 2nd officina. Crowned facing bust, wearing loros, holding globus cruciger and eagle-tipped scepter surmounted by cross / Cross potent set on three steps; B//CONOB. DOC 1b; MIB 1; SB 1447. EF, lustrous, a couple light marks on reverse.
Solidus of Leo II.png
Solidus of Emperor Leo II. Constantinople mint. D N LEO ET Z-ENO P P AVG, pearl-diademed, helmeted, and cuirassed bust facing slightly right, holding spear and shield / SALVS REI PVBLICAE, Leo and Zeno seated facing on double throne, each holding mappa; star and cross above; CONOB. RIC X 803; Depeyrot 98/1. Choice EF, lustrous, faint graffiti in field on obverse. Rare.
Solidus Heraclius Constantine Obverse.jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 3.0
Heraclius, with Heraclius Constantine. 610-641. AV Solidus (20mm, 4.50 g, 6h). Constantinople mint, 10th officina. Crowned and draped facing busts of Heraclius, wearing long beard, and Heraclius Constantine, wearing short beard; cross above.
Anastasius II sb1464 (obverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Anastasius II Artemius. 713-715. AV Nomisma (19mm, 4.16 g, 6h). Constantinople mint, 9th officina. ∂ N APTЄMIЧS A NASTASIЧS MЧL, crowned and draped facing bust, holding globus cruciger and akakia / VICTORIA AVςЧ, cross potent set on three steps; ӨӨ//CONOB. DOC 3; MIB 3; Füeg 2.T.1; SB 1464. Superb EF, lustrous.
Solidus of Maurice (transitional issue).png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Emperor Maurice. Rare transitional issue (Maurice is recorded under his more seldomly used second name Tiberius). Constantinople mint, 3rd officina. Struck 5-31 August 582. D [N Nb] TIbЄ RI P P AVG, cuirassed bust facing, wearing crown with cross and pendilia, holding globus cruciger and shield with horseman motif.
145 - Alexios III Angelos (Mutinensis - color).png
The 145th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Alexios III Angelos
Theodora in the Madrid Skylitzes.jpg
Theodora, wife of Theophilos, in the Madrid Skylitzes.
160 - Manuel II Palaiologos (Mutinensis - color).png
The 160th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Manuel II Palaiologos
Aspron trachy of John Komnenos-Doukas.png
1237-1242, Thessalonica. Copper, 1.86g, 27mm.
Tetarteron of Romanos III (cropped).png
1028-1034, Constantinople. Gold, 4.09g, 20mm.
John I in Madrid Skylitzes2.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, 11th or 12th century, Licens: CC0
Emperor John I
158 - Andronikos IV Palaiologos (Mutinensis - color).png
The 158th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Andronikos IV Palaiologos
Seal of Romanos I Lekapenos (detail).jpg
Depiction of Romanos I Lekapenos in his seal, cirka 931–944
Constantine X portrait.jpg
Författare/Upphovsman: Unknown, 11th century, Licens: CC0
Contemporary portrait of Constantine X Doukas (1059–1067), previously identified as Alexios I Komnenos.
Henry Flandry.jpg
Seal of Henry of Flanders
Coin of Theodosius III.png
Solidus of Emperor Theodosius III. Constantinople mint, 8th officina. ∂ N τҺЄO∂O SIЧS MЧL A, crowned facing bust, wearing short beard and loros, and holding akakia and globus surmounted by patriarchal cross / VICTORIA AVςЧ, cross potent set on three steps; H//CONOB. DOC 1; MIB 1; Füeg 1.B.8; SB 1487. Superb EF, lustrous.
John II of Trebizond.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Coin of Emperor John II of Trebizond
144 - Isaac II Angelos (Mutinensis - color).png
The 144th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Isaac II Angelos
162 - Constantine XI Palaiologos (Mutinensis - color).png
The 162nd imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Constantine XI Palaiologos
Tiberios II (obverse).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Emperor Tiberius II (r. 578–582)
Nikephoros Phokas (cropped 1).jpg
Miniature of Emperor Nikephoros II (r. 963–969); from an illustrated manuscript in the Biblioteca Marciana. The illustration is clearly legit, but the exact source is not known.
Byzantium1230-sv.svg
Författare/Upphovsman: Commenenian, Licens: CC BY-SA 3.0
Karta över Latinska riket och Bysantinska stater år 1230
Solidus of Constantine VII with Zoe (reverse) (cropped1).jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Constantine VII Porphyrogenitus, with Zoe. 913-959. AV Solidus (22mm, 4.42 g, 6h). Constantinople mint. Struck 6 February 914. + IhS XPS RЄX RЄGNANTIЧM *, Christ Pantokrator seated facing on throne with curved back / COhSτAnτ´C Є ZωH Єh X•ω Ь´ R´, crowned half-length facing busts of Constantine VII, wearing chlamys, and Zoe, wearing loros, holding patriarchal cross between them; Zoe's crown with pendilia; pellet at base of cross. DOC 2; Füeg 2; SB 1740; Triton X, lot 856. EF, several small scuffs and a light scrape. Extremely rare.
Solidus of Leontius.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Emperor Leontius. Constantinople mint, 10th officina. Crowned bust facing, wearing loros, holding mappa and globus cruciger.
Michael V in Madrid Skylitzes.jpg
Emperor Michael V (1042)
Constantine's head at capitoline - Flickr - cking (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Camille King from Toronto, Canada, Licens: CC BY-SA 2.0
constantine's head at capitoline
Emperor Alexander head.jpg
Mosaic of Emperor Alexander (912–913)
Solidus of Constantine V (transparent background).png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Constantine V Copronymus, with Leo III. 741-775. AV Solidus (20mm, 4.47 g, 6h). Constantinople mint. Struck 745-750. 6 LЄ ON PA MЧL, crowned and draped facing bust of Leo, holding cross potent in right hand and akakia in left / A C ON SτANτINЧ (NC), crowned and draped facing bust of Constantine, holding cross potent in right hand and akakia in left. DOC –; Füeg 3.A.1; SB 1550. Near EF, underlying luster.
Solidus of Leo III sb1504.png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 2.5
Solidus of Emperor Leo III
Romanus IV coin crop (cropped).png
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 3.0
Romanus IV Diogenes. 1068-1071. AR 1/3 Miliaresion (13mm, 0.44 g, 6h). Constantinople mint. Half-length bust of the Theotokos facing and orans; barred M/ӨK-Ө/RӨ across field / Half-length bust of Romanus facing, wearing crown and loros, holding patriarchal cross and globus cruciger; PωM’ to right.
Maria of Antioch 01.jpg
Мария Антиохийская, супруга византийского императора Мануила I Комнина
133 - Isaac I Komnenos (Mutinensis - color).png
The 133rd imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Isaac I Komnenos
150 - Theodore II Laskaris (Mutinensis - color).png
The 150th imperial portrait in Mutinensis gr. 122, depicting Theodore II Laskaris