Lista över Sveriges regenter

Sveriges historia
Sveriges stora riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidsaxel
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.)
Äldre medeltiden (1050–1250)
Folkungatiden (1250–1389)
Kalmarunionen (1389–1520)
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
1900-talets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
Depressionen (1929–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945–1967)
Slutet av kalla kriget (1968–1991)
Nutiden (1991–)
Ämnen
Regenter • Statsministrar
Krig • Freder
Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria

Följande lista över Sveriges regenter redogör för de personer som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet. Landet har varit en monarki i över tusen år.[1][2] Monarkins innehåll och makt, liksom Sveriges omfattning och sammansättning har varierat över tiden.[1]

Det har därför med all sannolikhet funnits kungar i Sverige före den här listans början. Det finns också osäkra och motsägande uppgifter om sådana kungar. Dessa gestalter kallas därför sagokungar, även om vissa historiker vill se en del av dem som historiska[3] (se svenska sagokungar). Även för de regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under den tiden än de vars namn överlevt till idag (se svenska tronpretendenter). Dessutom överlappar många regenters regeringsår, och ofta erkändes de som kungar bara i vissa delar av riket.

Ordningstal på kungar är kända i Sverige sedan Erik XIV 1560. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,[4][5] som framställde en fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,[2][4] och kom fram till att Erik var nummer XIV med sitt namn. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn,[2] men den sjunde enligt Johannes Magnus kungalängd. Den förste historiskt belagde kungen från vilken en vedertagen kungalängd har kunnat upprättas är Erik Segersäll.[2][4]

Den nuvarande kungen, Carl XVI Gustaf, tillhör den Bernadotteska ätten, som har regerat Sverige sedan 1818.

Erik Segersälls ätt

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Erik SegersällErik Segersäll. Illustration från Den Skandinaviska Nordens Historia, volym 1 av Gustaf Henrik Mellin (1850).Cirka 945
enligt vissa källor son till Björn Eriksson		Cirka 970
(då "småkung" av Svealand),
enade möjligen Sverige på 990-talet		Cirka 995 sotdöd (sjukdom) på kungsgården i Gamla Uppsala[6]
Olof SkötkonungSilvermynt präglat av Olof med kungens stiliserade bild på.Cirka 980
son till Erik Segersäll		Cirka 995
enade möjligen Sverige		Cirka 1022 i Husaby i Västergötland[7]
Anund Jakob
även känd under namnet Emund Kolbränna		Mynt präglat av Anund med kungens stiliserade bild på.Cirka 1008
son till Olof Skötkonung och Estrid av Obotriterna		Cirka 1022
vid Olof Skötkonungs död		Cirka 1050 sotdöd[8]
Emund den gamle
även känd under namnet Emund Slemme		Cirka 1000
son till Olof Skötkonung och frillan Edla av Venden		Cirka 1050
vid Anund Jakobs död		Cirka 1060 sotdöd[9]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Stenkilska ätten och tronstrider

      Stenkilska ätten
      Estridska ätten

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
StenkilCirka 1030
son till Ragnvald den gamle och möjligen till Astrid Nialsdotter		Cirka 1060
vid Emund den gamles död		Cirka 1066 sotdöd (i "hetsig feber")[10]
Efter Stenkils död utbryter strider om kungamakten. Olika källor har olika kungalängder, och situationen är på det hela taget oklar 1066–1088.
Erik och ErikCirka 1066
vid Stenkils död, stred med varandra om makten		Cirka 1067 stupade i strid med varandra[11]
HalstenMöjligen kring 1050
son till Stenkil och Emund den gamles dotter		Cirka 1070
efter Erikarnas död, möjligen regent senare igen tillsammans med Inge d.ä.		Cirka 1070 avsatt och fördrivenOkänt dödsår[12]
AnundOkänt födelseårKung i Svealand cirka 1070
vid Halstens fördrivning		Cirka 1070 avsatt och fördrivenOkänt dödsår[13]
Håkan RödeRunstenen som omnämner kung HåkanOkänt födelseår1070-talet1079 eller 1080[14]
Inge den äldreGravsten från 1500-talet, beställd av Johan III, med en påhittad bild av kung IngeOkänt födelseår
son till Stenkil och Emund den gamles dotter		Cirka 1080
Möjligen tidigare samregent med Halsten eller Håkan		Enligt en isländsk uppgift skall han vid mitten av 1080-talet fördrivits från Mälardalen, men återvänt efter cirka tre år. Sedan kung till sin död.Cirka 1100[15]
Blot-SvenOkänt födelseår; enligt sägnen bror till Inge den äldres hustru.Kung i Svealand vid mitten av 1080-talet vid Inge den äldres fördrivningEfter cirka tre år som kung[16]
FilipInges och förmodligen också Filips gravstenOkänt födelseår
son till Halsten		Cirka 1100 vid Inge den äldres död1118[17]
Inge den yngreOkänt födelseår
son till Halsten		1118Cirka 1125[18]
Vid Inge den yngres död utbryter på nytt tronstrider, och källorna är återigen motsägelsefulla 1125–1130.
Ragnvald KnaphövdeOkänt födelseår1120-talet
Vald till kung i Svealand vid Inge den yngres död		Dödad efter kort tid på tronen[19]
Magnus Nilsson
även känd under namnet Magnus den starke
(omtvistad status som kung)		Magnus gravsten1106 eller 1107
son till Nils av Danmark och kung Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla		1125
Vald till kung i Västergötland vid Inge den yngres död		1130
Avsatt och fördriven från Sverige		4 juni 1134
stupad i slaget vid Fotevik i Skåne		[20]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Sverkerska ätten och Erikska ätten

      Sverkerska ätten
      Erikska ätten
      Estridska ätten

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Sverker den äldreRelief i Heda kyrka i Ödeshög, som traditionellt anses föreställa kung SverkerOkänt födelseårKung cirka 113025 december cirka 1156, möjligen mördad på väg till julottan[21]
Erik den heligeKung Erik som han avbildades på Stockholms stads sigill, känt från 1376Okänt födelseårKung cirka 1156 vid Sverker den äldres dödCirka 1160 (enligt en sentida legend den 18 maj) mördad av Magnus Henriksson i Östra Aros[22]
Magnus HenrikssonKung Erik dödas av Magnus, såsom Peringskiöld föreställde sig mordet1130 i Danmark
son till Henrik Skadelår och kung Inge den äldres barnbarn Ingrid.		Cirka 1160 vid Erik den heliges död1161 dödad av Karl Sverkersson vid Örebro[23]
Karl SverkerssonKarl Sverkerssons sigill1130-talet
son till Sverker den äldre och Ulvhild Håkansdotter		Kung 1161 vid Magnus Henrikssons död12 april 1167 mördad på Visingsö av Knut Eriksson[24]
KolOkänt födelseårKung i Östergötland 1167
samregent med brodern Burislev		1173 stupad vid Bjälbo i Östergötland i strid med Knut Eriksson[25]
BurislevOkänt födelseårKung i Östergötland 1167
samregent med brodern Kol		1169 stupad i strid med Knut Eriksson
Knut ErikssonVäggmålning i Dädesjö kyrka av en man med krona och namnet "Canutus" (Knut på latin).Före 1150
son till Erik den helige och Kristina Björnsdotter		Kung 1167 efter Karl Sverkerssons död
Kung även i Östergötland 1173 vid Kol Sverkerssons död		1195 eller 1196 på Eriksbergs kungsgård i Västergötland[26]
Sverker den yngre KarlssonSverkers mynt.1164
son till Karl Sverkersson och Kristina Stigsdotter Hvide		Kung 1195 eller 1196 vid Knut Erikssons död31 januari 1208 avsatt efter slaget vid Lena17 eller 18 juli 1210 stupad i slaget vid Gestilren[27]
Erik KnutssonPorträtt av kung Erik från graven i Varnhems kyrka (1500-talet).1180
son till Knut Eriksson		Kung 31 januari 1208 vid Sverker den yngres avsättning10 april 1216 i "hetsig feber" eller tvinsot på Visingsö[28]
Johan SverkerssonMynt slaget av Johan.1201
son till Sverker den yngre Karlsson och Ingegärd Birgersdotter		Kung 1216 vid Erik Knutssons död10 mars 1222 i sjukdom på Visingsö[29]
Erik ErikssonErik Erikssons sigill1216
son till Erik Knutsson och Rikissa av Danmark		Vald till kung någon gång mellan 1 augusti 1222 och 31 juli 1223 efter Johan Sverkerssons död28 eller 29 november 1229
avsatt efter slaget vid Olustra		[30]
Knut LångeMynt slaget av kung KnutOkänt födelseår
son till Holmger och släkt med den erikska ätten		Kung 1229 vid Erik Erikssons avsättning1234 död i samband med Erik Erikssons återkomst[31]
Erik ErikssonErik Erikssons sigillÅterinsatt som kung 1234
i samband med Knut Långes död		2 februari 1250 på okänd plats[32]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Bjälboätten

      Bjälboätten

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Birger jarlBirger Jarls samtida bildstod i Varnhems kyrka.1200 eller 1210
son till Magnus Minnisköld och Ingrid Ylva		Regerande riksjarl i mars 124821 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland[33]
Valdemar BirgerssonSkulptur av kung Valdemar i Skara domkyrka.1238 eller 1239
son till Birger jarl och kung Erik Erikssons syster Ingeborg		Vald till kung 1250 efter Erik Erikssons död
Övertog styrelsen vid Birger jarls död 1266		22 juli 1275 avsatt av Magnus Ladulås26 december 1302 som fånge på Nyköpingshus[34]
Magnus Ladulås1400-talsporträtt av kung Magnus på en vindsvägg i Riddarholmskyrkan i Stockholm.1240
son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter		Kung 22 juli 1275 vid kung Valdemars avsättning18 december 1290 på Näs slott på Visingsö[35]
Birger Magnusson1280
son till Magnus Ladulås och Helvig av Holstein		Tronföljare 1284
Kung 18 december 1290 vid Magnus Ladulås död		Mars eller april 1318 avsatt och fördriven av anhängare till sina bröder31 maj 1321 i Danmark[36]
Ingeborg Håkansdotter, svensk regent i eget namn fram till sonens trontillträde (1318 – 8 juli 1319)[37]
Magnus ErikssonKung Magnus på titelsidan av Magnus Erikssons landslag.Våren 1316
son till hertig Erik Magnusson och Ingeborg Håkansdotter		Vald till kung 8 juli 1319 på Mora ängFebruari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval1 december 1374 drunknad vid skeppsbrott vid Bergen i Norge[38]
Erik MagnussonBörjan av 1339
son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur		Tronföljare 6 december 1344
Utropad till kung i opposition mot Magnus Eriksson 17 oktober 1356
Erkänd som kung över stora delar av landet 28 april 1357		20 juni 1359 i pest[39]
Håkan MagnussonKung Håkans sigill.Augusti 1340
son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur		Vald till kung i opposition mot Magnus Eriksson 15 februari 1362
Senare under året försonad och samregent med honom		Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungavalAugusti eller 10 eller 11 september 1380 i Oslo i Norge[40]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Mecklenburgska ätten

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Albrekt av MecklenburgAlbrekts gravmonument1338 eller 1340
son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och kung Magnus Erikssons syster Eufemia Eriksdotter		Kung 15 februari 136424 februari 1389 besegrad i slaget vid Åsle och avsatt av Margareta31 mars eller 1 april 1412 i Mecklenburg[41]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Kalmarunionens monarker och riksföreståndare

      Estridska ätten
      Huset Wittelsbach
      Huset Oldenburg

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
MargaretaMargaretas bild på gravenVåren 1353
dotter till kung Valdemar Atterdag av Danmark och Helvig av Slesvig. Håkan Magnussons änka, samt ättling till den svenske kungen Erik Knutsson		Regerande drottning 24 februari 1389
23 juli 1396 samregent med Erik av Pommern		28 oktober 1412 pestdöd i Flensburg[42]
Erik av PommernErik av Pommern, Gripsholmslott. Okänd konstnär och datum.1382
son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg, ättling till den svenske kungen Magnus Ladulås		Kung 23 juli 1396 (samregent med Margareta)
Ensam regent 28 oktober 1412 vid hennes död		16 augusti 1434 uppsagd tro och lydnad[43]
Erik av PommernErik av Pommern, Gripsholmslott. Okänd konstnär och datum.Återtagen som kung 14 oktober 143511 januari 1436 åter uppsagd tro och lydnad[44]
Karl Knutsson (Bonde)Staty av Karl Knutsson.Möjligen 1 oktober 1408 eller 1409
son till riddar Knut Tordsson (Bonde) och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)		Februari 1436 samregerande rikshövitsman med Engelbrekt Engelbrektsson (ensam i ämbetet vid Engelbrekts död 4 maj)1 september 1436, då Erik av Pommern återinsattes som kung (Karl Knutsson fortfarande rikshövitsman till 6 mars 1438)[45]
Erik av PommernErik av Pommern, Gripsholmslott. Okänd konstnär och datum.Återtagen som kung 1 september 143629 september eller 1 oktober 1439 avsatt vid ett möte i Tälje3 maj 1459 i Pommern[46]
Karl Knutsson (Bonde)Staty av Karl Knutsson.Riksföreståndare 17 oktober 143813 september 1440, då Kristofer av Bayern valdes till kung[47]
Kristofer av Bayern26 februari 1416 eller 1418
son till hertig Johan av Pfalz och Erik av Pommerns syster Katarina av Pommern		Vald till kung villkorligt i oktober 1440
Hyllad som kung 13 september 1441		6 januari 1448 i Helsingborg[48]
Bengt Jönsson (Oxenstierna)Omkring 1395
son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)		Riksföreståndare i januari 1448 vid kung Kristofers död20 juni 1448, då Karl Knutsson valdes till kung1449 eller 1450[49]
Nils Jönsson (Oxenstierna)Omkring 1390
son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten)		Tidigast i oktober 1450
Karl Knutsson (Bonde)Staty av Karl KnutssonKung 20 juni 144824 februari 1457 avsatt och flydd till Danzig[50]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna)Jöns Bengtssons sigill1417
son till Bengt Jönsson (Oxenstierna) och Kristina Kristiernsdotter (Vasa)		Riksföreståndare i mars 1457 efter kung Karls avsättning23 juni 1457 då Kristian I valdes till kung[51]
Erik Axelsson (Tott)1417
son till Axel Pedersson (Tott) och Ingeborg Ivarsdotter
Kristian IPorträtt av Kristian IFebruari 1426
son till greve Didrik av Oldenburg och Hedvig av Holstein, ättling till den svenske kungen Magnus Ladulås		Kung 23 juni 145723 juni 1464 avsatt och flydd till Danmark21 maj 1481 i Köpenhamn[52]
Karl Knutsson (Bonde)Staty av Karl KnutssonKung 9 augusti 146430 januari 1465 åter avsatt[53]
Kettil Karlsson (Vasa)1433 eller 1434
son till Karl Kristiernsson (Vasa) och Ebba Eriksdotter Krummedige		Riksföreståndare 26 december 146411 augusti 1465 pestdöd på slottet Tre Kronor i Stockholm[54]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna)Jöns Bengtssons sigillRiksföreståndare 11 augusti 1465 vid Kettil Karlssons död18 oktober 1466 avsatt15 december 1467 på Öland[55]
Erik Axelsson (Tott)Riksföreståndare 18 oktober 1466 vid Jöns Bengtssons avsättning12 november 1467 då Karl Knutsson valdes till kungFebruari eller mars 1481 i Viborg i Finland[56]
Karl Knutsson (Bonde)Staty av Karl KnutssonKung 12 november 146715 maj 1470 på slottet Tre Kronor i Stockholm[12]
Sten Sture den äldreS:t Göran i Storkyrkan anses föreställa Sten.1440
son till Gustav Anundsson Sture och Birgitta Stensdotter (Bielke)		Själv utropad till riksföreståndare 16 maj 1470
Erkänd på posten 1 juni 1470		6 oktober 1497
vid Hans kungaval		14 december 1503 i Jönköping[57]
Hans
även känd som Johan II		Staty av kung Hans1 eller 2 februari 1455
son till Kristian I och Dorotea av Brandenburg		Erkänd som kung 6 oktober 1497
Vald till kung 18 oktober 1497		1 augusti 1501 avsatt20 februari 1513 i danska Ålborg[58]
Sten Sture den äldreS:t Göran i Storkyrkan anses föreställa Sten.Riksföreståndare 12 november 1501 efter kung Hans avsättning14 december 1503 i Jönköping[12]
Svante Nilsson (Sture)Svante Nilssons sigill1460
son till Nils Sture (Natt och Dag) och Birgitta Karlsdotter (Bonde)		Riksföreståndare 21 januari 150431 december 1511 eller 2 januari 1512 i Västerås[59]
Erik Trolle1460
son till Arvid Birgersson (Trolle) och Kristina Jonsdotter (Gädda) eller Beata Ivarsdotter (Tott)		Riksföreståndare i mitten av januari 151223 juli 1512 avsatt vid Sten Sture den yngres riksföreståndarval1530[60]
Sten Sture den yngreSentida bild av Sten Sture den yngre1492, 1493 eller 1494
son till Svante Nilsson (Sture) och Iliana Erengisledotter (Gädda)		Riksföreståndare 23 juli 15123 februari 1520 på Mälarens is[61]
Kristian II1 juli 1481 i danska Nyborg
son till kung Hans och Kristina av Sachsen		Erkänd som svensk kung av riksrådet 6 mars 1520
Vald till kung 1 november 1520		23 augusti 1521 avsatt vid Gustav Vasas riksföreståndarval25 januari 1559 i fängelse på Kalundborg på Själland[62]
Gustav Vasa12 maj 1496 på Rydboholm eller Lindholmen i Uppland

son till Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Eka)

Riksföreståndare 23 augusti 1521Själv vald till kung 6 juni 1523[63]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Vasaätten

      Vasaätten

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Gustav VasaKung 6 juni 152329 september 1560 på slottet Tre Kronor i Stockholm[12]
Erik XIV13 december 1533 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg		Tronföljare 1544 vid införandet av Västerås arvförening
Kung 29 september 1560 vid faderns död		29 september 1568 tillfångatagen och avsatt av sina bröder Johan och Karl
26 januari 1569 formellt avsatt av ständerna		26 februari 1577 på Örbyhus slott i Uppland[64]
Johan III20 december 1537 på Stegeborgs slott i Östergötland
son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)		Utropad till kung 30 september 1568 efter brodern Eriks avsättning
Erkänd som kung av ständerna 26 januari 1569		17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm[65]
Sigismund20 juni 1566 på Gripsholms slott
son till Johan III och Katarina Jagellonica		Kung 17 november 1592 vid faderns död24 juli 1599 avsatt av ständerna19 april 1632 i Warszawa[66]
Karl IX4 oktober 1550 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)		Bekräftad av ständerna som riksföreståndare 24 juli 1599 vid Sigismunds avsättning
Kung 22 mars 1604		30 oktober 1611
på Nyköpingshus i Södermanland		[67]
Gustav II Adolf
även känd under namnet Gustav Adolf den store		9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp		Tronföljare 22 mars 1604 vid faderns trontillträde
Omyndig kung 30 oktober 1611 vid faderns död
Myndigförklarad 26 december samma år		6 november 1632 stupad i slaget vid Lützen[68]
Kristina7 december 1626 på slottet Tre Kronor i Stockholm
dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg		Tronföljare från födseln
Omyndig drottning 6 november 1632 vid faderns död
Myndigförklarad 8 december 1644		6 juni 1654 abdikerad till förmån för Karl X Gustav9 april 1689 i Rom[69]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Pfalziska ätten

      Huset Wittelsbach

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Karl X Gustav8 november 1622 på Nyköpingshus i Nyköping
son till greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Karl IX:s dotter Katarina		Kung 6 juni 1654 vid Kristinas abdikation13 februari 1660 i lunginflammation i Kungshuset i Göteborg[70]
Karl XI24 november 1655 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp		Omyndig kung 13 februari 1660 vid faderns död
Myndig 18 december 1672		5 april 1697 i magcancer på slottet Tre Kronor i Stockholm[71]
Karl XII17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark		Omyndig kung 5 april 1697 vid faderns död
Myndigförklarad 8 november samma år		30 november 1718 dödsskjuten vid belägringen av Fredrikstens fästning i Norge[72]
Ulrika Eleonora23 januari 1688 på slottet Tre Kronor i Stockholm
dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark		Utropad till drottning 5 december 1718 vid budet om Karl XII:s död
Vald av riksdagen 23 januari 1719		29 februari 1720 abdikerad till förmån för Fredrik I24 november 1741 i Kungshuset i Stockholm[73]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Hessiska ätten

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Fredrik I18 april 1676 i Kassel i tyska Hessen
son till lantgreve Karl I av Hessen-Kassel och Maria Amalia av Kurland		Vald till kung av riksdagen 24 mars 1720 efter Ulrika Eleonoras abdikation25 mars 1751 av kallbrand i Kungshuset i Stockholm[74]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Holstein-Gottorpska ätten

      Huset Oldenburg

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Adolf Fredrik4 maj 1710 på tyska Gottorp
son till Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach		Vald till tronföljare av riksdagen 23 juni 1743
Kung 25 mars 1751 vid föregångarens död		12 februari 1771 av slaganfall på Stockholms slott[75]
Gustav III13 januari 1746 i Kungshuset i Stockholm
son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen		Kronprins 25 mars 1751 vid faderns trontillträde
Kung 12 februari 1771 vid faderns död		29 mars 1792 av blodförgiftning och lunginflammation på Stockholms slott. Detta till följd av att han under en maskeradbal två veckor tidigare hade skjutits med ett skott i ryggen av Jacob Johan Anckarström.[76]
Gustav IV Adolf1 november 1778 på Stockholms slott
son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark		Kronprins från födseln
Omyndig kung 29 mars 1792 vid faderns död
Myndig 1 november 1796		Arresterad på Stockholms slott 13 mars 1809
Abdikerad 29 mars 1809
Formellt avsatt av riksdagen 10 maj samma år och därefter landsförvisad		7 februari 1837 på värdshuset Vita hästen i schweiziska Sankt Gallen[77]
Karl XIII26 september 1748 i Kungshuset i Stockholm
son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen		Riksföreståndare 13 mars 1809 vid Gustav IV Adolfs arrestering
6 juni 1809 självutropad till kung		5 februari 1818 på Stockholms slott[78]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor


Bernadotteska ätten

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Karl XIV Johan
(före 1810 Jean Baptiste Jules Bernadotte)		26 januari 1763 i franska Pau
son till advokaten Henri Bernadotte och Jeanne de Saint-Jean		Vald till tronföljare av riksdagen i Örebro 21 augusti 1810
Kung 5 februari 1818 vid föregångarens död		8 mars 1844 av kallbrand efter ett slaganfall på Stockholms slott[79]
Oscar I
(född som Joseph François Oscar Bernadotte)		4 juli 1799 i Frankrikes huvudstad Paris
son till Jean Baptiste Bernadotte och Désirée Clary		Arvfurste 21 augusti 1810 vid faderns tronföljarval
Kronprins 5 februari 1818 vid faderns trontillträde
Kung 8 mars 1844 vid faderns död		8 juli 1859 av hjärntumör på Stockholms slott[80]
Karl XV3 maj 1826 på Stockholms slott
son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg		Arvprins från födseln
Kronprins 8 mars 1844 vid faderns trontillträde

Regent 25 september 1857 vid faderns sjukdom
Kung 8 juli 1859 vid faderns död

18 september 1872 i tarmtuberkulos i Malmö[81]
Oscar II21 januari 1829 på Stockholms slott
son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg		Tronföljare 8 juli 1859 vid föregångarens trontillträde
Kung 18 september 1872 vid föregångarens död		8 december 1907 på Stockholms slott[82]
Gustaf V16 juni 1858 på Drottningholms slott
son till Oscar II och Sofia av Nassau		Kronprins 18 september 1872 vid faderns trontillträde
Kung 8 december 1907 vid faderns död		29 oktober 1950 på Drottningholms slott[83]
Gustaf VI Adolf11 november 1882 på Stockholms slott
son till Gustaf V och Victoria av Baden		Arvprins från födseln
Kronprins 8 december 1907 vid faderns trontillträde
Kung 29 oktober 1950 vid faderns död		15 september 1973 på Helsingborgs lasarett[84]
Carl XVI Gustaf30 april 1946 på Haga slott utanför Stockholm
son till Gustaf VI Adolfs son arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla		Arvprins från födseln
Kronprins 29 oktober 1950 vid farfaderns trontillträde
Kung 15 september 1973 vid Gustaf VI Adolfs död		[85]
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter

Carl XVI GustafCarl XVI GustafGustaf VI AdolfGustaf VOscar IIOscar IIKarl XVOscar IKarl XIV JohanKarl XIIIKarl XIIIGustav IV AdolfGustav IV AdolfGustav IIIAdolf FredrikFredrik IUlrika EleonoraKarl XIIKarl XIIKarl XIIKarl XIKarl X GustavKarl X GustavDrottning KristinaGustav II AdolfKarl IXKarl IXKarl IXGustav VasaKarl IXKarl IXSigismundJohan IIIErik XIVGustav VasaKristian IISten Sture den yngreSten Sture den yngreErik Arvidsson TrolleSvante Nilsson (Sture)Sten Sture den äldreSten Sture den äldreSten Sture den äldreHans (unionskonung)Jöns Bengtsson (Oxenstierna)Karl Knutsson (Bonde)Karl Knutsson (Bonde)Erik av PommernErik av PommernHans (unionskonung)Sten Sture den äldreKarl Knutsson (Bonde)Karl Knutsson (Bonde)Karl Knutsson (Bonde)Erik Axelsson (Tott)Kettil Karlsson (Vasa)Kettil Karlsson (Vasa)Kristian IErik Axelsson (Tott)Jöns Bengtsson (Oxenstierna)Karl Knutsson (Bonde)Nils Jönsson (Oxenstierna)Bengt Jönsson (Oxenstierna)Kristofer av BayernKristofer av BayernKarl Knutsson (Bonde)Erik av PommernErik av PommernEngelbrekt EngelbrektssonDrottning MargaretaErik av PommernErik av PommernDrottning MargaretaAlbrekt av MecklenburgHåkan MagnussonErik Magnusson av SverigeErik Magnusson av SverigeMagnus ErikssonMats KettilmundssonBirger MagnussonBirger MagnussonMagnus LadulåsValdemar BirgerssonErik Eriksson (kung)Erik Eriksson (kung)Knut LångeKnut LångeErik Eriksson (kung)Erik Eriksson (kung)Erik Eriksson (kung)Johan SverkerssonJohan SverkerssonErik KnutssonSverker den yngre KarlssonSverker den yngreKnut ErikssonMagnus HenrikssonMagnus Nilsson av DanmarkMagnus Nilsson av DanmarkInge den yngreSverker den yngreSverker den yngreKol SverkerssonBurislev SverkerssonKol SverkerssonKarl SverkerssonKarl SverkerssonErik den heligeErik den heligeSverker den äldreRagnvald KnaphövdeFilip av SverigeInge den äldreInge den äldreInge den äldreHåkan RödeBlot-SvenInge den äldreInge den äldreHalstenAnund GårdskeAnund GårdskeHalstenHalstenErik HedningenErik StenkilssonStenkilEmund den gamleAnund JakobOlof SkötkonungErik SegersällOlof SkötkonungOlof SkötkonungOlof (II) BjörnssonOlof (II) Björnsson

Statistik

En tavla över regenterna i Sverige från 1521–1907 (några kungar var först riksföreståndare).

Flera av Sveriges regenter var minderåriga vid tillrädet. Yngst var Magnus Eriksson (3 år och omkring 3 månader). I modern tid var Karl XI yngst (4 år, 2 månader och 20 dagar), följd av Kristina (5 år, 10 månader och 29 dagar), medan den äldste var Gustaf VI Adolf (67 år, 11 månader och 18 dagar). Den svenske regent som regerat längst är Carl XVI Gustaf (51 år och 26 dagar), följd av Magnus Eriksson (44 år, 7 månader och 7 dagar), Gustaf V (42 år, 10 månader och 21 dagar), Gustav Vasa (39 år, 1 månad och 6 dagar) och Erik av Pommern (38 år och 24 dagar). Av dem man känner till ålder på när de dog var den äldste Gustaf V (92 år, 4 månader och 13 dagar), följd av Gustaf VI Adolf (90 år, 10 månader och 4 dagar), medan de yngsta var Erik Magnusson (omkring 20 år) och Johan Sverkersson (20 eller 21 år).

Statistisk tabell över Sveriges regenter från Gustav Vasa och framåt

NamnLevnadRegering
FöddDödÅlderTillträdeÅlder vid tillträdetFrånträdeRegeringstid
Carl XVI Gustaf30 april 1946Ännu levande78 år och 167 dagar15 september 197327 år och 138 dagarÄnnu regerande51 år och 29 dagar
Gustaf VI Adolf11 november 188215 september 197390 år och 308 dagar29 oktober 195067 år och 352 dagar15 september 197322 år och 321 dagar
Gustaf V16 juni 185829 oktober 195092 år och 135 dagar8 december 190749 år och 175 dagar29 oktober 195042 år och 325 dagar
Oscar II21 januari 18298 december 190778 år och 321 dagar18 september 187243 år och 241 dagar8 december 190735 år och 81 dagar
Karl XV3 maj 182618 september 187246 år och 138 dagar8 juli 185933 år och 66 dagar18 september 187213 år och 72 dagar
Oscar I4 juli 17998 juli 185960 år och 4 dagar8 mars 184444 år och 248 dagar8 juli 185915 år och 122 dagar
Karl XIV Johan26 januari 17638 mars 184481 år och 42 dagar5 februari 181855 år och 10 dagar8 mars 184426 år och 32 dagar
Karl XIII26 september 17485 februari 181869 år och 132 dagar13 mars 180960 år och 168 dagar5 februari 18188 år och 329 dagar
Gustav IV Adolf1 november 17787 februari 183758 år och 98 dagar29 mars 179213 år och 149 dagar29 mars 180917 år och 0 dagar
Gustav III13 januari 174629 mars 179246 år och 76 dagar12 februari 177125 år och 30 dagar29 mars 179221 år och 46 dagar
Adolf Fredrik4 maj 171012 februari 177160 år och 284 dagar25 mars 175140 år och 325 dagar12 februari 177119 år och 324 dagar
Fredrik I18 april 167625 mars 175174 år och 341 dagar24 mars 172043 år och 341 dagar25 mars 175131 år och 1 dag
Ulrika Eleonora23 januari 168824 november 174153 år och 305 dagar5 december 171830 år och 316 dagar29 februari 17201 år och 86 dagar
Karl XII17 juni 168230 november 171836 år och 166 dagar5 april 169715 år och 72 dagar30 november 171821 år och 239 dagar
Karl XI24 november 16555 april 169741 år och 132 dagar13 februari 16604 år och 81 dagar5 april 169737 år och 51 dagar
Karl X Gustav8 november 162213 februari 166037 år och 97 dagar6 juni 165431 år och 210 dagar13 februari 16605 år och 252 dagar
Kristina7 december 16269 april 168962 år och 123 dagar6 november 16325 år och 335 dagar6 juni 165421 år och 212 dagar
Gustav II Adolf9 december 15946 november 163237 år och 333 dagar30 oktober 161116 år och 325 dagar6 november 163221 år och 7 dagar
Karl IX4 oktober 155030 oktober 161161 år och 26 dagar24 juli 159948 år och 293 dagar30 oktober 161112 år och 98 dagar
Sigismund20 juni 156619 april 163265 år och 304 dagar17 november 159226 år och 150 dagar24 juli 15996 år och 249 dagar
Johan III20 december 153717 november 159254 år och 333 dagar30 september 156830 år och 285 dagar17 november 159224 år och 48 dagar
Erik XIV13 december 153326 februari 157743 år och 75 dagar29 september 156026 år och 291 dagar29 september 15688 år och 0 dagar
Gustav Vasa12 maj 149629 september 156064 år och 140 dagar23 augusti 152125 år och 103 dagar29 september 156039 år och 37 dagar

Se även

Wikimedia Commons har media relaterad till Lista över Sveriges regenter.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Lagerqvist (1996), s. 9
  2. ^ [a b c d] Ohlmarks, s. 8
  3. ^ Lagerqvist (1996), s. 13-24
  4. ^ [a b c] Lagerqvist & Åberg, s. 5
  5. ^ Ohlmarks, s. 7-8
  6. ^ Lagerqvist (1976), s. 23; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 10; Harrison (2009), s. 456
  7. ^ Lagerqvist (1976), s. 25; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 12; Harrison (2009), s. 456
  8. ^ Lagerqvist (1976), s. 26; Lagerqvist & Åberg, s. 9-10; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 14; Harrison (2009), s. 456
  9. ^ Lagerqvist (1976), s. 27; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 16; Ohlmarks, s. 16; Harrison (2009), s. 456
  10. ^ Lagerqvist (1976), s. 41; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 18; Harrison (2009), s. 456
  11. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 10; Ohlmarks, s. 20; Andersson & Amurén, s. 19
  12. ^ [a b c d] Lagerqvist (1976), s. 43; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 22; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  13. ^ Ohlmarks, s. 24; Harrison (2009), s. 456
  14. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 11; Ohlmarks, s. 26; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  15. ^ Lagerqvist (1976), s. 44; Lagerqvist & Åberg, s. 11; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 28; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19-20
  16. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  17. ^ Lagerqvist (1976), s. 45; Lagerqvist & Åberg, s. 12; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 34; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  18. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  19. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 12; Ohlmarks, s. 38; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  20. ^ Lagerqvist (1976), s. 49; Lagerqvist & Åberg, s. 13; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 40; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  21. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  22. ^ Harrison, s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  23. ^ Lagerqvist (1976), s. 53; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 46; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  24. ^ Lagerqvist (1976), s. 54; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 48; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  25. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 14; Ohlmarks, s. 50
  26. ^ Lagerqvist (1976), s. 58; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 52
  27. ^ Harrison (2002:a), s. 175; Lagerqvist (1976), s. 59; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 54
  28. ^ Lagerqvist (1976), s. 60; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 56
  29. ^ Lagerqvist (1976), s. 62; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 58
  30. ^ Dahl, s. 139; Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60; Sundberg (1999), s. 61
  31. ^ Lagerqvist (1976), s. 65; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 62
  32. ^ Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60
  33. ^ Lagerqvist (1976), s. 71; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 64
  34. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 73; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 30; Ohlmarks, s. 66
  35. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 75; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 68
  36. ^ Lagerqvist (1976), s. 79; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 70; Sundberg (1997), s. 32; Sundberg (1999), s. 50
  37. ^ Tingdal, Birgitta (2 mars 2020). ”Ingeborg Håkansdotter”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. https://www.skbl.se/sv/artikel/IngeborgHakansdotter0. Läst 16 februari 2021. 
  38. ^ Lagerqvist (1976), s. 83; Lagerqvist (1996), s. 92; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 72
  39. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 74
  40. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 76
  41. ^ Lagerqvist (1976), s. 90; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 78; Sundberg (1997), s. 74
  42. ^ Lagerqvist (1976), s. 103 & 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 80
  43. ^ Carlsson & Rosén, s. 77; Lagerqvist (1976), s. 103; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 194; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 200 & 250
  44. ^ Carlsson & Rosén, s. 82 & 83; Larsson (2003), s. 212 & 216; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 254 & 255
  45. ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Larsson (2003), s. 218; Ohlmarks, s. 90; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 256
  46. ^ Carlsson & Rosén, s. 84 & 87; Lagerqvist (1976), s. 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21-22; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 233; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86 & 87; Sundberg (1999), s. 201
  47. ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
  48. ^ Lagerqvist (1976), s. 110; Lagerqvist & Åberg, s. 22; Larsson (1994), s. 25; Ohlmarks, s. 88
  49. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 22-23
  50. ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 90
  51. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
  52. ^ Harrison (2002:b), s. 349; Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 92; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
  53. ^ Larsson (1994), s. 23; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
  54. ^ Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 94
  55. ^ Harrison (2002:b), s. 378; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
  56. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
  57. ^ Lagerqvist (1976), s. 118; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 96
  58. ^ Lagerqvist (1976), s. 119; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 98
  59. ^ Lagerqvist (1976), s. 121; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 100; Sundberg (1997), s. 166; Sundberg (1999), s. 279
  60. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 27
  61. ^ Lagerqvist (1976), s. 122; Lagerqvist & Åberg, s. 27; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 102
  62. ^ Lagerqvist (1976), s. 126; Lagerqvist & Åberg, s. 28; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 104
  63. ^ Lagerqvist (1976), s. 140; Lagerqvist & Åberg, s. 29-30; Larsson (1994), s. 40 & 42; Ohlmarks, s. 106
  64. ^ Lagerqvist (1976), s. 150; Lagerqvist & Åberg, s. 30; Larsson (1994), s. 39; Ohlmarks, s. 108
  65. ^ Lagerqvist (1976), s. 154; Lagerqvist & Åberg, s. 30-31; Larsson (1994), s. 43-44; Ohlmarks, s. 110
  66. ^ Lagerqvist (1976), s. 157; Lagerqvist & Åberg, s. 31-32; Larsson (1994), s. 50 & 53; Ohlmarks, s. 112
  67. ^ Palme, Sven Ulric (1973-1975). ”Karl IX”. Band 20. Riksarkivet. sid. 630. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12354. Läst 16 februari 2021. 
  68. ^ Lagerqvist (1976), s. 164; Lagerqvist & Åberg, s. 33; Larsson (1994), s. 64-66; Ohlmarks, s. 116
  69. ^ Lagerqvist (1976), s. 173; Lagerqvist & Åberg, s. 33-34; Larsson (1994), s. 77-78; Ohlmarks, s. 118
  70. ^ Lagerqvist (1976), s. 179; Lagerqvist & Åberg, s. 34; Larsson (1994), s. 74-76; Ohlmarks, s. 120
  71. ^ Lagerqvist (1976), s. 185; Lagerqvist & Åberg, s. 35; Larsson (1994), s. 76; Ohlmarks, s. 122
  72. ^ Lagerqvist (1976), s. 190; Lagerqvist & Åberg, s. 35-36; Larsson (1994), s. 76-77; Ohlmarks, s. 124
  73. ^ Lagerqvist (1976), s. 203; Lagerqvist & Åberg, s. 36; Larsson (1994), s. 135 & 137; Ohlmarks, s. 126
  74. ^ Lagerqvist (1976), s. 207; Lagerqvist & Åberg, s. 36-37; Larsson (1994), s. 110-111; Ohlmarks, s. 128
  75. ^ Lagerqvist (1976), s. 215; Lagerqvist & Åberg, s. 37; Larsson (1994), s. 99-101; Ohlmarks, s. 130
  76. ^ Lagerqvist (1976), s. 222; Lagerqvist & Åberg, s. 37-38; Larsson (1994), s. 113-114; Ohlmarks, s. 132
  77. ^ Lagerqvist (1976), s. 239; Lagerqvist & Åberg, s. 38-39; Larsson (1994), s. 114; Ohlmarks, s. 134
  78. ^ Lagerqvist (1976), s. 256; Lagerqvist & Åberg, s. 39; Larsson (1994), s. 166-167; Ohlmarks, s. 136
  79. ^ Lagerqvist (1976), s. 267; Lagerqvist & Åberg, s. 39-40; Larsson (1994), s. 167-169; Ohlmarks, s. 138
  80. ^ Lagerqvist (1976), s. 271; Lagerqvist & Åberg, s. 40-41; Larsson (1994), s. 180-181; Ohlmarks, s. 140
  81. ^ Lagerqvist (1976), s. 277; Lagerqvist & Åberg, s. 41-42; Larsson (1994), s. 169; Ohlmarks, s. 142
  82. ^ Lagerqvist (1976), s. 282; Lagerqvist & Åberg, s. 42-43; Larsson (1994), s. 181; Ohlmarks, s. 144
  83. ^ Lagerqvist (1976), s. 295; Lagerqvist & Åberg, s. 43; Ohlmarks, s. 146
  84. ^ Lagerqvist (1976), s. 361; Lagerqvist & Åberg, s. 43-44; Ohlmarks, s. 148
  85. ^ Lagerqvist (1976), s. 365; Lagerqvist & Åberg, s. 44-45; Ohlmarks, s. 150

Källor

  • Andersson, Lars M. & Amurén, Lena, Sveriges historia i årtal, Historiska media, Lund 2003. ISBN 91-89442-71-7
  • Authén Blom, Grethe; Etting, Vivian; Linton, Michael & Åberg, Alf, Kung Olofs minne, Christer Bökwall, Falsterbo 1987. Libris 694017.
  • Carlsson, Sten & Rosén, Jerker, Den svenska historien 3 – Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden, Bonnier Lexikon AB, Stockholm 1992. ISBN 91-632-0005-8
  • Dahl, Per (red.), Svensk militärhistorisk atlas, Hjalmarson & Högberg, Lund 2000. ISBN 9189080-49-1
  • Gustafsson, Lars, Sigismund: ur en polsk barockfurstes minnen, Norstedt, Stockholm 1976. ISBN 91-1-761062-1
  • Harrison, Dick, Jarlens sekel – en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront förlag, Stockholm 2002:a. ISBN 91-7324-898-3
  • Harrison, Dick, Karl Knutsson – en biografi, Historiska Media, Lund 2002:b. ISBN 91-89442-58-X
  • Harrison, Dick, Sveriges historia: 600–1350, Norstedts, Stockholm 2009. ISBN 978-91-1-302377-9
  • Hedvig Elisabet Charlotta & af Klercker, Cecilia, Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 9, 1812-1817, Norstedt, Stockholm 1942. Libris 8207717
  • Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3
  • Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996 (2:a upplagan). ISBN 91-1-963882-5
  • Lagerqvist, Lars O.; Åberg, Nils & Andersson, Kenneth, Svenska kungliga valspråk, Vincent Förlag, Stockholm 1996. ISBN 91-87064-13-8
  • Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004 (5:e rev. upplagan). ISBN 91-87064-43-X
  • Larsson, Lars-Olof, Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?, Prisma, Stockholm 2002. ISBN 91-518-3904-0
  • Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2003 (2:a upplagan). ISBN 91-518-4217-3
  • Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, Stockholm 1994 (2:a upplagan). ISBN 91-518-2647-X
  • Liljegren, Bengt, Regenter i Sverige, Historiska Media, Lund 2004. ISBN 91-85057-34-7
  • Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979 (2:a upplagan). ISBN 91-20-04203-5
  • Petersson, Erik, Den skoningslöse – en biografi över Karl IX, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2008. ISBN 978-91-27-02687-2
  • Sundberg, Ulf, Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Arete – Hjalmar & Jörgen Bokförlag HB, Hargshamn 1997 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-01-7
  • Sundberg, Ulf, Medeltidens svenska krig, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 1999 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-26-2
  • Östergren, Stefan, Sigismund: en biografi över den svensk-polske monarken, Fredestad, Ängelholm 2005. ISBN 91-86428-24-1

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Hovgarden runsten 2008a.JPG
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
11th century rune stone mentioning King Hacon Red (Håkan Röde) of Sweden. Swedish: Hovgården på Adelsön, runsten nr U11, "Håkanstenen", kung Håkan röde nämns
Birger jarl (Forssén).jpg
Konsolhuvud i Varnhem, identifierad som Birger jarl.
Birger of Sweden (1280) c 1322.jpg
King Birger of Sweden. Limestone painting ca. 1320 from the church of Ringsted, Denmark
Karl XI i kröningsdräkt.jpg
Charles XI of Sweden in his coronation outfit.
Sweartgar I of Sweden relief 2009 Heda Ödeshög (crop).jpg
King Sweartgar I of Sweden (?) according to longstanding local tradition
Place: Heda Church, Ödeshög, Sweden
Anwynd James of Sweden coin c 1040.jpg
King Anwynd James (Anund Jakob) of Sweden as depicted on one of his coins
Karl-sverkersson.gif
Kung Karl Sverkerssons sigill
U 861, Norsta.jpg
(c) I, Berig, CC BY 2.5
a runestone
Waldemar of Sweden (1240s) bust 2009 Skara (2).jpg
Contemporary stone bust of King Waldemar of Sweden as identified by Prof. Jan Svanberg
Place: Skara Cathedral, Sweden
IngiYoungerSwedenGrave.jpg
Gravestone of King Ingi the Younger of Sweden (from 16th century) - it is misplaced in a different part of the church than where the royal graves have been located, and it incorrectly mentions a Queen Helen as his wife, though it has been assumed that another Helen (a later Swedish princess who was Queen of Denmark from 1156) is intended as buried here.
Place: Vreta Church, Linköping, Sweden
Carl II of Sweden, Carl I of Norway.jpg
King Carl II (VIII[sic] Knutsson Bonde) of Sweden, Carl I of Norway, as sculpted in the 1480’s by Bernt Notke
Place: Gripsholm Castle, Sweden
Stockholms stads tredje sigill.png
Stockholms stads tredje sigill som visar Erik den helige. Känd från 1376
Gustaf VI Adolf of Sweden 1962.jpg
Författare/Upphovsman: Okänd fotograf for Anefo, Licens: CC0
Koning Gustav Adolf 80 jaar op 11 november
Gustav Vasa.jpg
Gustav Vasa
Magnus III Barnlock of Sweden c 1440.jpg
King Magnus III of Sweden (†1290) a.k.a. Magnus Ladulås
Canute I of Sweden c 1290.jpg
King Canute I of Sweden (†1196)
Swedish queen Drottning Kristina portrait by Sébastien Bourdon stor.jpg
Christina, the new Queen of Sweden from 1632 to 1654, daughter of Gustav Adolf
Ingold the Younger of Sweden & Philip of Sweden (1110s) grave detail 2009.jpg
Erroneous 16th century gravestone on the false tomb of 12th century King Ingi the Younger and his [sic] Queen Helen (he is actually buried in a different part of the church, she was probably a somewhat later Swedish princess who married King Canute V of Denmark and from there retired to Vreta)
Place: Vreta Church, Linköping, Sweden
Albert of Sweden effigy 2010.jpg
Portrait detail of the contemporary grave monument of King Albert of Sweden in Doberan Minster, as released by image creator Ristesson;
Place: Bad Doberan, Germany
COA-sv-Kettil Karlsson (Vasa).png
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för Kettil Karlsson (Vasa) från "Sveriges Historia från äldsta tid till våra dagar", 1877
Eric the Survivor of Sweden grave detail 2009.jpg
Sculpted image (16th century) of King Eric (X) the Survivor of Sweden on his grave at Varnhem Church
Place: Axvall, Sweden
King Oscar I of Sweden.jpg
Oscar I by Arvid Julius Gottfried Virgin (Copy of original by Carl Theodor Staaff)
Crafoord Prize D81 9141 (42282165922) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Bengt Nyman from Vaxholm, Sweden, Licens: CC BY 2.0
Crafoord Prize 2018, Geosciences, Kungliga Vetenskapsakademien, Syukuro Manabe and Susan Solomon
Magnus Eriksson (cropped).jpg
King Magnus Eriksson IV of Sweden, VII of Norway, on the title page of his Swedish national law (Magnus Erikssons landslag)
John II of Sweden sculpture c 1530 (photo 2009).jpg
Sculpture of King John II Hans of Sweden, also King of Denmark and Norway, by Claus Berg about 1530
Place: Church of St. Canute’s, Odense, Denmark
Hacon VI of Norway seal c 1363.jpg
King Hacon VI of Norway, also King of Sweden, as depicted on his royal seal
BirgerSweden.jpg
King Birger of Sweden. Limestone painting ca. 1320 from the church of Ringsted, Denmark
Kings & Queens Regnant of Sweden 1523-1907.jpg
The royal rulers (Kings and Queens Regnant) of Sweden 1523-1907 as labeled
Karl XV 1865 fotograferad av Mathias Hansen.jpg
Karl XV fotograferad av Mathias Hansen omkring 1865
COA-family-da-sv-Trolle.png
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för svenska adelsätten Trolle
Stein Sture II Regent of Sweden relief 2009 West Aros (crop).jpg
Swedish regent Sten Sture the Younger depicted in a contemporary altar sculpture at West Aros (Västerås) Cathedral, as released by image creator Ristesson
Place: West Aros, Sweden
Margaret of Denmark, Norway & Sweden (1389) effigy 2010 (2).jpg
Portrait detail of tomb of Queen Margaret the Great of Denmark, Norway and Sweden in Roskilde Cathedral, as released by image creator Ristesson;
Place: Roskilde, Denmark
Erik-eriksson-laspe.gif
Kung Erik Eriksson läspe och haltes rikssigil
BengtJönssonOxenstierna.JPG
Valvmålning i Tensta kyrka av Johannes Rosenrod, föreställande kyrkans patronus som förmodligen bekostade valvmålnigen Bengt Jönsson Oxenstierna.
Magnus I of Sweden cenotaph 2009 Vreta Linköping (2).jpg
Misplaced 16th century gravestone on the false tomb of King Magnus I
Place: Vreta Church, Linköping, Sweden
John Benson (Oxenstierna) Regent of Sweden seal 1879.jpg
Great seal of Swedish regent Archbishop Jöns Bengsston Oxenstierna (died 1467), as released by image scanner Ristesson
Svante Nilsson Regent of Sweden seal 1879.jpg
Great seal of Swedish regent Svante Nilsson Sture (1460-1512), as released by image scanner Ristesson
Eric of Sweden (1282) seal 1905.jpg
Regnal seal of King Eric "XII" (the Rebel, Magnusson 1339-1359) of Sweden
COA family sv Oxenstierna.png
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för svenska adelsätten Oxenstierna
Olaf Scotking of Sweden coin c 1030.jpg
King Olaf Scotking of Sweden (Olov Skötkonung), as depicted on a coin of his
Canute II of Sweden coin 1905.jpg
King Canute II of Sweden on one of his coins
Ingold the Elder of Sweden cenotaph 2009 Varnhem Axvall (2).jpg
False gravestone of King Ingi the Elder (16th century fantasy financed by King John III)
Place: Varnhem Church, Axvall, Sweden
Coin of Sweartgar II of Sweden c. 1200.jpg
Coin of King Sweartgar II of Sweden (Sverker den yngre, Sverker Karlsson)
Stein Gustavson (Sture).jpg
Författare/Upphovsman: Richard Mortel from Riyadh, Saudi Arabia, Licens: CC BY 2.0
St. George and the Dragon, 1489, Storkyrkan, Stockholm (1)
The face of St. George in this sculpture is generally agreed to be a youth portrait of Swedish nationalist dictator Stein Gustavson (Sture)[1]
Karl XIV Johan, king of Sweden and Norway, painted by Fredric Westin (cropped).jpg
Karl XIV Johan, king of Sweden and Norway (1763-1844)
, as crown prince, entering Leipzig 1813.
COA family sv Tott.svg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0