Lista över Sveriges konsultativa statsråd

Konsultativt statsråd har under lång tid varit titeln på de statsråd (ledamöter) i Sveriges regering (vars namn innan 1975 var Statsrådet) som inte var departementschefer.

Enligt 1809 års regeringsform i dess ursprungliga lydelse bestod Konungens Statsråd av två statsministrar, en för justitieärendena och en för utrikesärendena, en hovkansler, och sex statsråd (de sistnämnda motsvarande konsultativa statsråd).

Nuvarande lydelse av 7 kap i regeringsformen, vilket har rubriken "regeringsarbetet", likställer i stället alla statsråd utom statsministern (som genom ändring i 1809 års regeringsform infördes 1877 som en helt egen befattning[1]):

”1 § För att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen.„

[2]

Konsultativa statsråd 1809-1840

Konsultativa statsråd 1840-1905

Konsultativa statsråd 1905-1974

Regeringen Lundeberg

Regeringen Staaff I

Regeringen Lindman I

Regeringen Staaff II

Regeringen Hammarskjöld

Regeringen Swartz

Regeringen Edén

Regeringen Branting I

Regeringen De Geer d.y. och von Sydow

Regeringen Branting II

Regeringen Trygger

Regeringen Branting III och Sandler

Regeringen Ekman I

Regeringen Lindman II

Regeringen Ekman II och Hamrin

Regeringen Hansson I

Regeringen Pehrsson-Bramstorp

Regeringen Hansson II

Samlingsregeringen Hansson III

  • 1941 - 1945 Knut G Ewerlöf (1890-1973), (h)

Regeringarna Hansson IV, Erlander I-II-III, och Palme I

Statsråd utan departementschefsposter 1975–

Regeringen Palme I

Regeringarna Fälldin I-II-III och Ullsten

Regeringarna Palme II och Carlsson I-II

Regeringen Carl Bildt

  • 1991 - 1994 Ulf Dinkelspiel (1939-2017), (m), statsråd vid utrikesdepartementet
  • 1991 - 1994 Alf Svensson (född 1938), (kds), statsråd vid utrikesdepartementet
  • 1991 - 1994 Bo Könberg (född 1945), (fp), statsråd vid socialdepartementet
  • 1991 - 1994 Görel Thurdin (född 1942), (c), statsråd vid miljödepartementet
  • 1991 - 1994 Bo Lundgren (född 1947), (m), statsråd vid finansdepartementet
  • 1991 - 1994 Beatrice Ask (född 1956), (m), statsråd vid utbildningsdepartementet
  • 1991 - 1994 Reidunn Laurén (1931-2022), (opol), statsråd vid justitiedepartementet

Regeringarna Carlsson III och Persson

Regeringen Reinfeldt

Regeringarna Löfven I-II-III och Andersson

  • 2014 - 2019 Ibrahim Baylan (född 1972), (s), statsråd vid miljödepartementet (2014-2016) och statsråd i statsrådsberedningen (2016-2019)
  • 2014 - 2021 Per Bolund (född 1971), (mp), statsråd vid finansdepartementet
  • 2014 - 2016 Aida Hadžialić (född 1987), (s), statsråd vid utbildningsdepartementet
  • 2014 - 2019 Helene Hellmark Knutsson (född 1969), (s), statsråd vid utbildningsdepartementet
  • 2014 - 2017 Anna Johansson (född 1971), (s), statsråd vid näringsdepartementet
  • 2014 - 2016 Mehmet Kaplan (född 1971), (mp), statsråd vid näringsdepartementet
  • 2014 - 2019 Isabella Lövin (född 1963), (mp), statsråd vid utrikesdepartementet
  • 2014 - 2016 Kristina Persson (född 1945), (s), statsråd i statsrådsberedningen
  • 2014 - 2018 Åsa Regnér (född 1964), (s), statsråd vid socialdepartementet
  • 2014 - 2022 Ardalan Shekarabi (född 1978), (s), statsråd vid finansdepartementet (2014-2019) och statsråd vid socialdepartementet (sedan 2019)
  • 2014 - 2017 Gabriel Wikström (född 1985), (s), statsråd vid socialdepartementet
  • 2014 - 2017 Anders Ygeman (född 1970), (s), statsråd vid justitiedepartementet
  • 2015 - 2019 Sven-Erik Bucht (född 1954), (s), (mp), statsråd vid näringsdepartementet
  • 2016 - 2020 Peter Eriksson (född 1958), (mp), statsråd vid näringsdepartementet (2016-2019) och statsråd vid utrikesdepartementet (2019-2020)
  • 2016 - 2019 Ann Linde (född 1961), (s), statsråd vid utrikesdepartementet
  • 2016 - 2019 Anna Ekström (född 1959), (s), statsråd vid utbildningsdepartementet
  • 2017 - 2019 Heléne Fritzon (född 1960), (s), statsråd vid justitiedepartementet
  • 2017 - 2019 Tomas Eneroth (född 1966), (s), statsråd vid näringsdepartementet
  • 2018 - 2019 Lena Hallengren (född 1973), (s), statsråd vid socialdepartementet
  • 2019 - 2022 Hans Dahlgren (född 1948), (s), statsråd i statsrådsberedningen
  • 2019 - 2021 Mikael Damberg (född 1971), (s), statsråd vid justitiedepartementet
  • 2019 - 2019 Annika Strandhäll (född 1975), (s), statsråd vid socialdepartementet
  • 2019 - 2022 Matilda Ernkrans (född 1973), (s), statsråd vid utbildningsdepartementet (2019-2021) och statsråd vid utrikesdepartementet (sedan 2021)
  • 2019 - 2021 Jennie Nilsson (född 1972), (s), statsråd vid näringsdepartementet
  • 2019 - 2021 Åsa Lindhagen (född 1980), (mp), statsråd vid arbetsmarknadsdepartementet (2019-2021) och statsråd vid finansdepartementet (2021)
  • 2019 - 2022 Anders Ygeman (född 1970), (s), statsråd vid näringsdepartementet (2019), statsråd vid infrastrukturdepartementet (2019-2021) och statsråd vid justitiedepartementet (sedan 2021)
  • 2019 - 2022 Anna Hallberg (född 1963), (s), statsråd vid utrikesdepartementet
  • 2021 - 2021 Per Olsson Fridh (född 1981), (mp), statsråd vid utrikesdepartementet
  • 2021 - 2021 Märta Stenevi (född 1976), (mp), statsråd vid arbetsmarknadsdepartementet
  • 2021 - 2022 Lina Axelsson Kihlblom (född 1970), (s), statsråd vid utbildningsdepartementet
  • 2021 - 2022 Johan Danielsson (född 1982), (s), statsråd vid arbetsmarknadsdepartementet
  • 2021 - 2022 Max Elger (född 1973), (s), statsråd vid finansdepartementet
  • 2021 - 2022 Khashayar Farmanbar (född 1976), (s), statsråd vid infrastrukturdepartementet
  • 2021 - 2022 Ida Karkiainen (född 1988), (s), statsråd vid finansdepartementet
  • 2021 - 2022 Anna-Caren Sätherberg (född 1964), (s), statsråd vid näringsdepartementet

Regeringen Kristersson

Kommentarer

  1. ^ Departementet kallades fram till årsskiftet 2022/2023 för Infrastrukturdepartementet.
  2. ^ Pourmokhtari var departementschef på Miljödepartementet fram till att det avvecklades vid årsskiftet 2022/2023.

Referenser

  1. ^ ”Regeringsformen 1809 med ändringar 1809-1974”. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100831012655/http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=839. Läst 15 mars 2021. 
  2. ^ ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152/. Läst 3 februari 2024. 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”