Lista över Irlands regenter

Lista över Irlands regenter omfattar de personer, som har varit ledare (statschef) för ön och sedermera staten Irland. Enligt tidigmedeltida legender har det funnits storkonungar (iriska: Ard Rí, engelska: High King), som har styrt över landet sedan 1500-talet f.Kr. eller kanske till och med så tidigt som 1900-talet f.Kr. Numera avskrivs dessa av forskarna dock som legender och det är först från och med 400-talet e.Kr. som det möjligtvis ligger något verklighetsbaserat bakom de legendariska namnen. Dessutom är det först från och med 800-talet, som storkonungarna är säkerställt historiska. De personer, som sägs ha innehaft posten innan dess anses numera vara en blandning av fakta, legender, sagor och propaganda, i ett försök av senare tiders regenter och krönikeskrivare att sträcka den politiska enigheten på ön så långt tillbaka som möjligt. Dessutom omnämns inte titeln i tidig irländsk lag, så före 800-talet är det anakronistiskt att tala om storkonungar. Listan över historiska storkonungar inleds därför med Máel Sechnaill mac Máele Ruanaids tillträde 846.

I annalerna beskrivs senare storkonungar ofta som rígh Érenn co fressabra ("Kungar av Irland med opposition"), vilket syftar på den instabilitet, som drabbade storkonungaskapet efter Máel Sechnaill mac Domnaills död 1022. Han hade blivit avsatt av Brian Boru 1002, men återinsatt 1014 efter Brians död. Sådana avsättningar blev dock mycket vanliga under återstoden av 1000-talet och 1100-talet och titeln storkonung avskaffades i slutet av 1100-talet, efter den normandiska invasionen av Irland från England 1171. Den siste, som utnämndes till storkonung av Irland var Ruaidrí Ua Conchobair 1166. Han fick dock titeln kung av Irland i ett försök att verkligen skapa ett enat irländskt kungadöme på ön, vilket dock misslyckades på grund av den engelska invasionen.

Den dåvarande engelske kungen Henrik II lät inrätta Herredömet Irland (engelska: Lordship of Ireland) och därmed också skapa titeln Herre över Irland (engelska: Lord of Ireland) och gav den till sin son Johan 1177. När Johans äldre bror Rikard Lejonhjärta dog 1199 fann sig Johan vara kung av England och därigenom kom de engelska regenterna att inneha titeln fram till 1500-talet. Genom den irländska kronakten (1542) avskaffades titeln av det irländska parlamentet och den dåvarande engelske kungen Henrik VIII blev istället kung av Irland (engelska: King of Ireland). Därmed avskaffades också herredömet och Kungariket Irland (engelska: Kingdom of Ireland) bildades. De engelska regenterna fortsatte som Irlands regenter, så även när England och Skottland förenades i personalunion under Jakob I 1603.

1707 gick England och Skottland även i realunion och bildade Kungariket Storbritannien (engelska: Kingdom of Great Britain). Kungariket Irland skulle dock komma att kvarstå som ett eget rike i personalunion med Storbritannien i ytterligare ett århundrade. Genom unionsakterna (1800) sammanslogs kungarikena Storbritannien och Irland och bildade Förenade kungariket Storbritannien och Irland (engelska: United Kingdom of Great Britain and Ireland) varvid det irländska kungariket alltså upphörde att existera. Den nya staten existerade i denna form fram till början av 1900-talet, då, efter uppror från irländarnas sida, större delen av ön Irland den 6 december 1922 bröt sig loss från kungariket och bildade den Irländska fristaten (iriska: Saorstát Éireann, engelska: Irish Free State). Den brittiske monarken kvarstod dock formellt som Irlands statschef fram till 28 april 1949, då republiken Irland utropades och landet blev helt självständigt från Storbritannien. Redan ett årtionde tidigare (1938) hade dessutom Douglas Hyde blivit Irlands förste president.

Historiska storkonungar (846–1198)

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Máel Sechnaill mac Máele Ruanaid		Okänt födelsedatum	Storkonung 846	27 november 862
Áed Findliath		Okänt födelsedatum son till Niall Caille och Gormflaith ingen Donnchada	Storkonung vintern 862 efter Máel Sechnaill mac Máele Ruanaids död	879
Flann Sinna		847 eller 848 son till Máel Sechnaill mac Máele Ruanaid och Land ingen Dúngaile	Storkonung 879 efter Áed Findliaths död	25 maj 916
Niall Glúndub		Okänt födelsedatum son till Áed Findliath och Máel Muire[1]	Storkonung våren 916 efter Flann Sinnas död	14 september 919 stupad i ett slag mot vikingar vid Dublin
Donnchad Donn[2]		Okänt födelsedatum son till Flann Sinna och Gormlaith ingen Flann mac Conaing	Storkonung hösten 919 efter Niall Glúndubs död	944
Congalach Cnogba		Okänt födelsedatum	Storkonung 944 efter Donnchad Donns död	956
Domnall ua Néill		Okänt födelsedatum son till Muirchertach mac Néill[3]	Storkonung 956 efter Congalach Cnogbas död	980
Máel Sechnaill mac Domnaill		Okänt födelsedatum	Storkonung 980 efter Domnall ua Néills död	1002 avsatt av Brian Boru
Brian Boru		Omkring 941 son till Cennétig mac Lorcáin och Bé Binn inion Urchadh	Storkonung 1002 vid Máel Sechnaill mac Domnaills avsättning	23 april 1014 stupad i slaget vid Clontarf på långfredagen
Máel Sechnaill mac Domnaill			Storkonung 1014 efter Brian Borus död	2 september 1022
Donnchad mac Briain		Okänt födelsedatum son till Brian Boru och Gormflaith ingen Murchada	Storkonung med opposition hösten 1022 efter Máel Sechnaill mac Domnaills död	1064 i Rom
Diarmait mac Maíl na mBó		Okänt födelsedatum son till Donnchad Máel na mBó och Aife	Storkonung med opposition 1064 efter Donnchad mac Briains död	7 februari 1072 i Odba
Toirdelbach Ua Briain		1009 son till Tadc mac Briain[4] och Mór	Storkonung med opposition våren 1072 efter Diarmait mac Maíl na mBós död	14 juli 1086 av sjukdom
Domnall Ua Lochlainn		1048 son till Artgar	Storkonung med opposition sommaren 1086 efter Toirdelbach Ua Briains död	10 februari 1121 i Derry
Muirchertach Ua Briain		Omkring 1050 son till Toirdelbach Ua Briain	Utropad till storkonung i opposition mot Domnall Ua Lochlainn 1101	10 mars 1119
Tairrdelbach Ua Conchobair		1088 son till Ruaidrí na Saide Buide och Mór	Storkonung våren 1121 efter Domnall Ua Lochlainns död	1156
Muirchertach Mac Lochlainn		Okänt födelsedatum	Storkonung 1156 efter Tairrdelbach Ua Conchobairs död	1166
Ruaidrí Ua Conchobair		Okänt födelsedatum (första gången omnämnd 1136) son till Tairrdelbach Ua Conchobair och Derbforgaill Ní Lochlainn	Kung 1166 efter Muirchertach Mac Lochlainns död	Antingen avsatt av sin son 1186 eller fortsatt kung till sin död	1198
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Senare omstridda pretendenter

I och med den normandiska invasionen av Irland 1171 avskaffades titeln "Storkonung" (Ruaidrí Ua Conchobair behöll titeln "Kung av Irland" till sin död) och de engelska regenterna tog över som "herrar av Irland". Under 1200- och 1300-talen framträdde dock två pretendenter, som försökte återupprätta titeln Storkonung. De fick dock inte stöd av Irlands menighet och blev därför kortvariga i sina anspråk.

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Brian Ua Néill		Okänt födelsedatum	Utropad till storkonung 1258	1260 stupad i slaget vid Druim-dearg
Edubard a Briuis		Omkring 1280 son till Robert de Brus[5] och Marjorie av Carrick	Utropad till storkonung i början av juni 1315	14 oktober 1318 stupad i slaget vid Faughart
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Herrar över Irland (1177–1542)

Sedan den engelske kungen Henrik II hade invaderat Irland utropade han det till herredöme (engelska: Lordship) och gjorde sin andre son Johan till den förste innehavaren av titeln Herre över Irland (engelska: Lord of Ireland). Johan var inte arvinge till den engelska tronen – hans äldre bror Rikard blev kung av England efter fadern Henriks död 1189. Tio år senare (1199) dog emellertid Rikard utan arvingar, varför brodern Johan även blev kung av England. Titeln herre över Irland kom från och med då att bli en av de titlar kungen av England bar, till dess att den avskaffades 1542.

Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Johan utan land (John Lackland · Jean sans terre)		24 december 1166 på slottet Beaumont Palace son till Henrik II och Eleonora av Akvitanien	Herre över Irland i maj 1177	19 oktober 1216 i Newark-on-Trent antagligen av att ha förätit sig på persikor och druckit för mycket vin		[6]
Henrik III (Henry of Winchester)		1 oktober 1207 på slottet Winchester Castle son till Johan utan land och Isabella av Angoulême	Herre över Irland 28 oktober 1216 efter Johan utan lands död	16 november 1272 i Westminsterpalatset		[7]
Edvard I (Edward [the] Longshanks)		17 juni 1239 i Westminsterpalatset son till Henrik III och Eleonora av Provence	Herre över Irland 20 november 1272 efter Henrik III:s död	7 juli 1307 i Burgh by Sands		[8]
Edvard II (Edward II)		25 april 1284 på slottet Caernarfon Castle i Wales son till Edvard I och Eleonora av Kastilien	Herre över Irland 7 juli 1307 vid Edvard I:s död	25 januari 1327 avsatt av parlamentet	21 september 1327 mördad genom tortyr på slottet Berkeley Castle	[9][10]
Edvard III (Edward III)		13 november 1312 på slottet Windsor Castle son till Edvard II och Isabella av Frankrike	Herre över Irland 25 januari 1327 vid Edvard II:s avsättning	21 juni 1377 på slottet Sheen Palace		[11]
Rikard II (Richard II)		6 januari 1367 i Bordeaux son till Edvard III:s son Edvard och Johanna av Kent	Herre över Irland 21 juni 1377 vid Edvard III:s död	29 september 1399 avsatt av Henrik Bolingbroke	14 februari 1400 på slottet Pontefract Castle troligtvis av svält	[12]
Henrik IV (Henry [of] Bolingbroke)		3 april 1366 eller 1367 på slottet Bolingbroke Castle son till Johan av Gent och Blanche av Lancaster	Herre över Irland 29 september 1399 vid Rikard II:s avsättning	20 mars 1413 i kyrkan Westminster Abbey av sjukdom		[13][14]
Henrik V (Henry V)		16 september 1386 eller 9 augusti 1387 på slottet Monmouth Castle son till Henrik IV och Mary de Bohun	Herre över Irland 20 mars 1413 vid Henrik IV:s död	31 augusti 1322 på slottet i Vincennes utanför Paris i Frankrike av dysenteri		[13][15]
Henrik VI (Henry VI)		6 december 1421 på slottet Windsor Castle son till Henrik V och Katarina av Valois	Herre över Irland 31 augusti 1422 vid Henrik V:s död	4 mars 1461 avsatt av Edvard IV		[16]
Edvard IV (Edward IV)		28 april 1442 i Rouen son till hertig Rikard av York och Cecily Neville	Herre över Irland 4 mars 1461 vid Henrik VI:s avsättning	2 oktober 1470 avsatt av Henrik VI		[17]
Henrik VI (Henry VI)			Herre över Irland 30 oktober 1470 efter Edvard IV:s avsättning	11 april 1471 åter avsatt av Edvard IV	21 maj 1471 mördad i Towern i London troligen på Edvard IV:s order	[16]
Edvard IV (Edward IV)			Herre över Irland 11 april 1471 vid Henrik VI:s avsättning	9 april 1483 på slottet Westminster Palace		[17]
Edvard V (Edward V)		2 november 1470 i Westminster son till Edvard IV och Elisabet Woodville	Herre över Irland 9 april 1483 vid Edvard IV:s död	25 juni 1483 avsatt av Rikard III	6 juli eller oktober 1483 troligen mördad av Rikard III i Towern	[18]
Rikard III (Richard III)		2 oktober 1452 på slottet Fotheringhay Castle son till hertig Rikard av York och Cecily Neville	Herre över Irland 25 juni 1483 vid Edvard V:s avsättning	22 augusti 1485 stupad i slaget vid Bosworth Field		[19]
Henrik VII (Henry VII)		28 januari 1457 på slottet Pembroke Castle son till Edmund Tudor och Margaret Beaufort	Herre över Irland 22 augusti 1485 vid Rikard III:s död	21 april 1509 på slottet Richmond Palace		[20]
Henrik VIII (Henry VIII)		28 juni 1491 på slottet Greenwich Palace son till Henrik VII och Elizabeth av York	Herre över Irland 21 april 1509 vid Henrik VII:s död	23 januari 1542 titeln avskaffad och Henrik istället utnämnd till kung av Irland		[21]
Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Kungar och regerande drottningar av Irland (1542–1801)

1541 utfärdade Irlands parlament den irländska kronakten (som trädde i kraft 1542), varigenom Herredömet Irland och titeln Herre över Irland avskaffades och ersattes av Kungariket Irland och Kung av Irland. Anledningen var, att Henrik VIII under 1530-talet hade brutit med påven och inlett reformationen. Många irländare kände nämligen, att påven var deras sanna överhuvud och "herren över Irland" bara var hans ställföreträdare, eftersom Henrik II på 1100-talet hade fått Irland som län av påven. Genom den nya titeln etablerades det dock, att den engelske regenten var Irlands överhuvud.

1603 fick England och Skottland samme kung (Jakob I) och han fortsatte också traditionen att de engelska regenterna skulle vara Irlands regenter. När de engelska och skotska kungadömena avskaffades under Oliver Cromwells tid skedde detsamma med Irland, som 1653–1660 utgjorde ett lordprotektorat, som ingick i det engelska samväldet. 1660 återupprättades monarkin i både England, Skottland och Irland och Karl II blev kung över alla tre länderna.

När England och Skottland förenades än starkare 1707 och bildade Kungariket Storbritannien gällde detta dock inte Irland, som fortsatte som ett eget kungarike i personalunion med Storbritannien fram till 1801.

Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Henrik VIII (Henry VIII)			Kung 23 januari 1542 efter att denna titel har ersatt Herre över Irland	28 januari 1547 på slottet Whitehall Palace		[21]
Edvard VI (Edward VI)		12 oktober 1537 på slottet Hampton Court Palace son till Henrik VIII och Jane Seymour	Kung 28 januari 1547 vid Henrik VIII:s död	6 juli 1553 på slottet Greenwich Palace av sjukdom		[22]
Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Omstridd pretendent

Edvard VI utnämnde Lady Jane Grey till sin tronföljare. Fyra dagar efter hans död den 6 juli 1553 utropades Jane till regerande drottning. Nio dagar efter utnämningen, den 19 juli, bytte det kungliga rådet (engelska the Privy Council) sida och utropade Edvard VI:s katolska halvsyster Maria till drottning istället. Jane avrättades 1554, vid 16 års ålder. Få historiker anser henne ha varit legitim som monark.

Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Jane Grey "Niodagarsdrottningen" (Lady Jane Grey, the Nine Days Queen)		Oktober 1537 på slottet i Bradgate Park dotter till hertig Henry Grey av Suffolk och Frances Brandon	Utropad till regerande drottning 10 juli 1553 efter Edvard VI:s död	19 juli 1553 avsatt av kungliga rådet	12 februari 1554 avrättad genom halshuggning i Towern	[23]
Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Maria I (den blodiga) (Mary I / Bloody Mary)		18 februari 1516 på slottet Greenwich Palace dotter till Henrik VIII och Katarina av Aragonien	Utropad till regerande drottning 19 juli 1553 vid Jane Greys avsättning	17 november 1558 på slottet St. James's Palace möjligen av en äggstockscysta eller livmodercancer		[22]
Filip (Philip)		21 maj 1527 i Valladolid i Spanien son till tysk-romerske kejsaren Karl V och Isabella av Portugal	"Kung" 25 juli 1554	17 november 1558 vid Maria I:s död	13 september 1598 i Escorial i Spanien	[24]
Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Enligt villkoren för äktenskapet mellan Filip I av Neapel (Filip II av Spanien från och med 15 januari 1556) och drottning Maria I, skulle Marias titlar och privilegier även tillfalla Filip så länge äktenskapet varade. Alla officiella dokument, inklusive lagar stiftade av parlamentet, skulle dateras med bådas namn och parlamentet skulle sammankallas under det gemensamma parets auktoritet. En parlamentslag gav honom titeln kung och sade att han "skall bistå hennes höghet ... i den lyckliga administrationen av hennes nåds land och områden" (engelska "shall aid her Highness ... in the happy administration of her Grace’s realms and dominions")^[25] (även om lagen på andra ställen angav, att Maria skulle vara "ensam drottning"). Oavsett skulle Filip samregera med sin gemål.^[26] Eftersom Englands nye kung inte kunde läsa engelska, beordrades det att en not över alla statsärenden skulle upprättas på latin eller spanska.^[26][27][28] Mynt präglades med både Marias och Filips ansikte och Englands riksvapen (se bild till höger) sammansattes med Filips för att visa på deras samregering.^[29][30] Lagar, som gjorde det till högförräderi att förneka Filips kungliga auktoritet instiftades i England^[31] och Irland.^[32] 1555 utfärdade påven Paulus IV en bulla där Filip och Maria erkändes som rättmätig kung respektive drottning av Irland.

Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Elisabet I "Jungfrudrottningen" (Elizabeth I, the Virgin Queen)		7 september 1533 på slottet Greenwich Palace dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn	Regerande drottning 17 november 1558 vid Maria I:s död	24 mars 1603 på slottet Richmond Palace		[22]
Jakob I "Fredsmakarkungen" (James I, the Peacemaker King)		19 juni 1566 på slottet Edinburgh Castle son till Henry och Maria Stuart	Kung 24 mars 1603 vid Elisabet I:s död	27 mars 1625 på slottet Theobalds House		[33]
Karl I (Charles I)		19 november 1600 på slottet Dunfermline Palace son till Jakob I och Anne av Danmark	Kung 27 mars 1625 vid Jakob I:s död	30 januari 1649 avrättad genom halshuggning på slottet Whitehall Palace		[34]
Oliver Cromwell (Oliver Cromwell, Old Ironsides)		25 april 1599 i Huntingdon son till sir Robert Cromwell och Elizabeth Steward	Lordprotektor 16 december 1653	3 september 1658 i Whitehall		[35][36]
Richard Cromwell (Richard Cromwell, Tumbledown Dick)		4 oktober 1626 i Huntingdon son till Oliver Cromwell och Elizabeth Bourchie	Lordprotektor 3 september 1658 vid Oliver Cromwells död	25 maj 1659 abdikerad efter påtryckningar från parlamentet	12 juli 1712 i Cheshunt	[37][38]
Karl II (Charles II, the Merrie Monarch)		29 maj 1630 på slottet St. James's Palace son till Karl I och Henrietta Maria av Frankrike	Erkänd som kung av rojalister 30 januari 1649 vid Karl I:s avrättning Kung 29 maj 1660 vid den engelska restaurationen	6 februari 1685 på slottet Whitehall Palace		[39][40]
Jakob II (James II)		14 oktober 1633 på slottet St. James's Palace son till Karl I och Henrietta Maria av Frankrike	Kung 6 februari 1685 vid Karl II:s död	23 december 1688 avsatt under den ärorika revolutionen	16 september 1701 på slottet i Saint-Germain-en-Laye	[41]
Maria II (Mary II)		30 april 1662 på slottet St. James's Palace dotter till Jakob II och Anne Hyde	Regerande drottning och samregent med sin make Vilhelm III 13 februari 1689 efter Jakob II:s avsättning	28 december 1694 på slottet Kensington Palace		[41]
Vilhelm III Vilhelm av Oranien (William III / William of Orange)		4 november 1650 i Haag i Nederländerna son till ståthållaren Vilhelm II av Oranien och prinsessan Maria av Oranien	Kung och samregent med sin maka Maria II 13 februari 1689 efter Jakob II:s avsättning	8 mars 1702 på slottet Kensington Palace		[42][43]
Anna (Anne)		6 februari 1665 på slottet St. James's Palace dotter till Jakob II och Anne Hyde	Regerande drottning 8 mars 1702 vid Vilhelm III:s död	1 augusti 1714 på slottet Kensington Palace		[44][45]
Georg I (George I)		28 maj 1660 på slottet Leineschloss i Hannover son till kurfurst Ernst August av Hannover och Sofia av Pfalz	Kung 1 augusti 1714 vid Annas död	11 juni 1727 i Osnabrück		[46][47]
Georg II (George II)		30 oktober 1683 på slottet i Herrenhausen i Hannover son till Georg I och Sofia Dorotea av Celle	Kung 11 juni 1727 vid Georg I:s död	25 oktober 1760 på slottet Kensington Palace		[48][49]
Georg III (George III)		4 juni 1738 i kungliga residenset Norfolk House son till Georg II:s son Fredrik och Augusta av Sachsen-Gotha	Kung 25 oktober 1760 vid Georg II:s död	1 januari 1801 då kungariket Irland avskaffas och landet blir en del av Förenade kungariket Storbritannien och Irland		[50][51]
Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Kungar och regerande drottning av det förenade kungariket (1801–1922)

Genom unionsakterna (utfärdade 1800) förenades Kungariket Irland från och med 1 januari 1801 med Kungariket Storbritannien och de båda länderna bildade därmed Förenade kungariket Storbritannien och Irland. Därmed var kung (eller regerande drottning) av detta land den enda titel monarkerna hade från och med 1801. På Irland grodde dock missnöjet och uppror förekom vid flera tillfällen, varav det mest kända torde vara Påskupproret 1916. Den 6 december 1922 utropades Irland till en självständig stat, den så kallade Irländska fristaten. Den brittiske monarken skulle dock formellt komma kvarstå som Irlands statschef till 1949.

Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Georg III (George III)			Kung 1 januari 1801 då Förenade kungariket Storbritannien och Irland bildas	29 januari 1820 på slottet Windsor Castle		[50][51]
Georg IV (George IV)		12 augusti 1762 på slottet St. James's Palace son till Georg III och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz	Regent 5 februari 1811 då Georg III omyndigförklarades på grund av galenskap Kung 29 januari 1820 vid Georg III:s död	26 juni 1830 i Windsor i Berkshire		[52][53]
Vilhelm IV (William IV)		21 augusti 1765 på slottet Buckingham Palace son till Georg III och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz	Kung 26 juni 1830 vid Georg IV:s död	20 juni 1837 på slottet Windsor Castle		[54][55]
Viktoria (Victoria)		24 maj 1819 på slottet Kensington Palace dotter till Georg III:s son Edvard och Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld	Regerande drottning 20 juni 1837 vid Vilhelm IV:s död	22 januari 1901 på kungliga residenset Osborne House på Isle of Wight		[56][57]
Edvard VII (Edward VII)		9 november 1841 på slottet Buckingham Palace son till drottning Viktoria och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha	Kung 22 januari 1901 vid Viktorias död	6 maj 1910 på slottet Buckingham Palace		[58][59]
Georg V (George V)		3 juni 1865 på residenset Marlborough House son till Edvard VII och Alexandra av Danmark	Kung 6 maj 1910 vid Edvard VII:s död	6 december 1922 då den Irländska fristaten utropas		[60][61]
Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Kungar av Irland (1922–1949)

Eftersom Irland lösgjordes från det förenade kungadömet den 6 december 1922 förlorade den brittiske monarken överhögheten över Irland i egenskap av Storbritanniens regent. Dock var Irland fortfarande monarki och den brittiske monarken innehade fortfarande posten som Irlands kung. Efter att sedan 1801 ha varit en del av Storbritannien var Irland nu emellertid återigen ett eget kungarike i personalunion med Storbritannien. Eftersom inte hela Irland hade lösgjorts (de sex nordligaste grevskapen var fortfarande en del av Storbritannien) ändrades namnet den 12 april 1927 till Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland. Genom statuterna i Westminster (1931) bestämdes det, i det brittiska parlamentet, att det enbart var kungen av Irland, som hade makt över fristaten, och inte kungen av Storbritannien (även om de båda titlarna råkade innehas av samma person). Denna ordning kvarstod fram till 28 april 1949, då republiken Irland utropades och alla former av union mellan Storbritannien och Irland avskaffades. Därefter har Irlands president varit landets statschef.

Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Georg V (George V)			Kung 6 december 1922 då den Irländska fristaten utropas	20 januari 1936 på residenset Sandringham House		[60][61]
Edvard VIII (Edward VIII)		23 juni 1894 på residenset White Lodge son till Georg V och Mary av Teck	Kung 20 januari 1936 vid Georg V:s död	11 december 1936 abdikerad för att kunna gifta sig med Wallis Simpson	28 maj 1972 i Bois de Boulogne i Paris	[62][63]
Georg VI (George VIII)		14 december 1895 på residenset Sandringham House son till Georg V och Mary av Teck	Kung 11 december 1936 vid Edvard VIII:s abdikation	28 april 1949 då Irland utropas till en helt självständig republik	6 februari 1952 på residenset Sandringham House	[64][65]
Namn Svenska · Engelska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Irlands presidenter (1938–)

När den irländska fristaten hade bildats 1922 utnämndes en irländsk generalguvernör, som skulle vara monarkens ställföreträdare. Denna post ersattes 1938 av en president, som fram till 1949 alltså var ställföreträdare för monarken, men sedan dess har varit Irlands statschef.

Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Källor
	Douglas Hyde		17 januari 1860 i Castlerea	25 juni 1938	24 juni 1945	12 juli 1949 i Dublin	Opolitisk
	Seán T. O'Kelly		25 augusti 1882 i Dublin	25 juni 1945	24 juni 1959	23 november 1966 i Dublin	Fianna Fáil
	Éamon de Valera		14 oktober 1882 i New York i USA	25 juni 1959	24 juni 1973	29 augusti 1975 i Dublin
	Erskine Hamilton Childers		11 december 1905 i London i Storbritannien	25 juni 1973	17 november 1974 i Dublin
	Cearbhall Ó Dálaigh		12 februari 1911 i Bray	19 december 1974	22 oktober 1976	21 mars 1978 i Dublin	Opolitisk
	Patrick Hillery		22 maj 1923 i Spanish Point	3 december 1976	2 december 1990	12 april 2008 i Dublin	Fianna Fáil
	Mary Robinson		21 maj 1944 i Ballina	3 december 1990	12 september 1997		Labour Party
	Mary McAleese		27 juni 1951 i Belfast	11 november 1997	11 november 2011		Oberoende Fianna Fáil
	Michael D. Higgins		18 april 1941 i Limerick	11 november 2011			Labour Party
Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Källor

Se även

• Irlands president, för en beskrivning av ämbetet
• Irlands regeringschef
• Lista över Englands regenter, för engelska regenter före kung Johan
• Lista över Skottlands regenter, för skotska regenter före kung Jakob I
• Lista över Storbritanniens regenter, för brittiska regenter efter Georg VI

Källor