Lista över Greklands statsöverhuvuden
| Greklands president | |
 (c) I, Zscout370, CC BY-SA 3.0 Presidentens standar | |
| Titel | Excellens |
|---|---|
| Säte | Aten |
| Utses av | Hellenska parlamentet |
| Mandatperiod | 5 år, ett omval möjligt |
| Förste innehavare | Michail Stasinopoulos |
| Inrättat | 1974 |
| Webbplats | www.presidency.gr |
Greklands president (formellt Hellenska republikens president; grekiska: Πρόεδρος της Ελληνικής Δημοκρατίας) är sedan 1975 landets statschef.
Presidenten väljs av det Hellenska parlamentet och dennes mandatperiod är 5 år lång, med ett möjligt omval. Presidentens roll är mestadels formell och symbolisk och det är Greklands premiärminister, som utnämns av presidenten beroende av mandatfördelning och koalitionsstöd i parlamentet, som är den verklige makthavaren.
Grekland blev en republik 1973/1974 efter att monarkin avskaffades i två folkomröstningar. Greklands nu gällande grundlag promulgerades den 11 juni 1975 och den fastställer att landet är en parlamentarisk republik.
Presidentämbetet från 1975
Greklands president är inte folkvald, utan väljs av det Hellenska parlamentet på en mandatperiod på fem år med möjlighet till ett omval. För att vara valbar måste en kandidat vara grekisk medborgare sedan minst 5 år, 40 år fyllda samt vara av grekisk härstamning på sin fars eller mors sida.[1]
Omröstningen för en ny president påbörjas minst en månad innan den nuvarande innehavarens mandatperiod tar slut. I den första omröstningen krävs det 2/3 av samtliga ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs med sådan kvalificerad majoritet upprepas samma omröstning fem dagar senare. I den tredje omröstningen krävs 3/5 av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den tredje omgången genomförs en fjärde röstomgång där det enbart krävs en majoritet av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den fjärde omgången kommer det att hållas en femte omgång mellan de två kandidater med flest röster. Om resultatet blir oavgjort så vinner den som fick flest röster i den första omröstningen.[1]
Presidenten utser Greklands premiärminister, undertecknar lagar, är högste befälhavare över Greklands väpnade styrkor samt är hög fördragsslutande part för Grekland i traktat.[2]
Lista över Greklands statsöverhuvuden sedan 1828
Republik (1828–1832)
- 1828–1831: Ioannis Kapodistrias (mördad)
- 1831–1832: Augustinos Kapodistrias
Monarki 1832–1923
Huset Wittelsbach (1832–1862)
| Namn | Regeringstid | Gemål | |||
|---|---|---|---|---|---|
 | Otto I (1815-1867) | 6 februari 1833 | 23 oktober 1862 | Amalia | |
Huset Oldenburg-Sönderborg-Glücksburg (1863–1924)
| Namn | Regeringstid | Gemål | |||
|---|---|---|---|---|---|
 | Georg I (1845-1913) | 30 mars 1863 | 18 mars 1913 (mördard) | Olga | |
 | Konstantin I (1868–1923) | 18 mars 1913 | 11 juni 1917 (abdikerade) | Sofia | |
 | Alexander I (1893–1920) | 11 juni 1917 | 25 oktober 1920 | Aspasia Manos | |
| Konstantin I (1868–1923) | 19 december 1920 | 27 september 1922 (abdikerade igen) | Sofia | |
 | Georg II (1890-1947) | 27 september 1922 | 25 mars 1924 (avsatt) | - | |
Republik 1924–1935
- 1924–1926: Pavlos Kountouriotis
- 1926: Theodoros Pangalos
- 1926–1929: Pavlos Kountouriotis
- 1929: Pavlos Kountouriotis
- 1929–1935: Alexandros Zaimis
Monarki 1935–1973
Huset Oldenburg-Sönderborg-Glücksburg 1935–1973
| Namn | Regeringstid | Gemål | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Georg II (1890-1947) | 3 november 1935 | 1 april 1947 (i exil 1941–1946) | - | |
 | Paul I (1901-1964) | 1 april 1947 | 6 mars 1964 | Frederika | |
 | Konstantin II (1940-2023) | 6 mars 1964 | 1 juni 1973 (i exil från 1967) | Anne-Marie | |
Riksföreståndare under militärjuntan 1967–1974
- 1967–1972: Georgios Zoitakis
- 1972–1973: Georgios Papadopoulos
- 1973–1974: Phaedon Gizikis
Den 1 juni 1973 kungjorde riksföreståndaren Georgios Papadopoulos att monarkin avskaffats och utropade sig själv som Republikens president. En riggad folkomröstning om monarkins avskaffande hölls den 29 juli 1973 som bekräftade bytet av statsskick och en ny grundlag infördes. Brigadgeneral Dimitrios Ioannidis genomförde en kupp och störtade Papadopoulos den 25 november 1973. Republiken och dess institutioner behölls, men var blott en fasad för juntan. Generallöjtnant Phaedon Gizikis utsågs till president, men makten kvarstod hos Dimitrios Ioannidis, som var den som verkligen styrde.
Lista över Greklands preidenter från 1974 och till dags dato
Den tredje grekiska republiken (grekiska: Γʹ Ελληνική Δημοκρατία) bildades 1974 efter att militärjuntan som styrt landet sedan 1967 föll.
Efter att juntan föll i augusti 1974 tog Konstantinos Karamanlis över styret så förklarades militärjuntans grundlagsändringar som ogiltiga och en ny folkomröstning om monarkin hölls den 8 december 1974, som även denna gång bekräftade samma resultat. Gizikis fortsatte som interrimspresident. Efter folkomröstningen efterträddes han av Michail Stasinopoulos som landets förste valde president.
| Namn | Ämbetstid | Parti | Not | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
.svg) | Michail Stasinopoulos (1903-2002) | 18 december 1974 | 19 juli 1975 | Ny demokrati | [3] | ||
 | Konstantinos Tsatsos (1899-1987) | 19 juli 1975 | 10 maj 1980 | Ny demokrati | [4] | ||
 | Konstantinos Karamanlis (1907-1998) | 10 maj 1980 | 10 mars 1985 | Ny demokrati | [5] | ||
 | Ioannis Alevras (1912-1995) Tillförordnad president Talman i Hellenska parlamentet | 10 mars 1985 | 30 mars 1985 | PASOK | |||
_cropped.jpg) | Christos Sartzetakis (1929-2022) | 30 mars 1985 | 4 maj 1990 | partilös | [6] | ||
| Konstantinos Karamanlis (1907-1998) | 5 maj 1990 | 10 mars 1995 | Ny demokrati | [5] | ||
 | Konstantinos Stefanopoulos (1926–2016) | 10 mars 1995 | 12 mars 2005 | partilös | [7] | ||
 | Karolos Papoulias (1929-2021) | 12 mars 2005 | 13 mars 2015 | PASOK | [8] | ||
 (c) Kremlin.ru, CC BY 4.0 | Prokopios Pavlopoulos (1950-) | 13 mars 2015 | 13 mars 2020 | Ny demokrati | [9] | ||
.jpg) | Katerina Sakellaropoulou (1956-) | 14 mars 2020 | sittande | partilös | [10] | ||
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of heads of state of Greece, tidigare version.
- Van der Kiste, John (1994). Kings of the Hellenes: The Greek Kings, 1863–1974. Dover, New Hampshire and Stroud, Gloucestershire: Sutton Publishing. ISBN 0-7509-0525-5
Noter
- ^ [a b] ”ELECTION OF THE PRESIDENT” (på engelska). presidency.gr. https://www.presidency.gr/en/president/election-of-the-president/. Läst 9 maj 2021.
- ^ ”POWERS OF THE PRESIDENT” (på engelska). presidency.gr. https://www.presidency.gr/en/president/powers-of-the-president/. Läst 9 maj 2021.
- ^ ”Michael Stasssinopoulos” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 10 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210510144741/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-michael-stassinopoulos/. Läst 9 maj 2021.
- ^ ”Konstantinos Tsatsos” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 10 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210510143401/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-konstantinos-tsatsos/. Läst 9 maj 2021.
- ^ [a b] ”Konstantinos Karamanlis” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 10 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210510142805/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-konstantinos-karamanlis/. Läst 9 maj 2021.
- ^ ”Christos Sartzetakis” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509200126/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-christos-sartzetakis/. Läst 9 maj 2021.
- ^ ”Konstantinos Stephanopoulos” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509200128/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-konstantinos-stephanopoulos/. Läst 9 maj 2020.
- ^ ”Karolos Papoulias” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509200127/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/bio-karolos-papoulias/. Läst 9 maj 2021.
- ^ ”Prokopios Pavlopoulos” (på engelska). presidency.gr. Arkiverad från originalet den 9 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210509200125/https://www.presidency.gr/en/president/former-presidents/prokopios-pavlopoulos/. Läst 9 maj 2021.
- ^ ”THE PRESIDENT KATERINA N. SAKELLAROPOULOU” (på engelska). presidency.gr. https://www.presidency.gr/en/president/. Läst 9 maj 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör lista över Greklands statsöverhuvuden.- Presidentämbetets webbsida
- Kungafamiljen i exils webbsida
Media som används på denna webbplats
George II of Greece
Författare/Upphovsman: ΠΑΣΟΚ, Licens: CC BY-SA 2.0
Karolos Papoulias, President of Greece
(c) I, Zscout370, CC BY-SA 3.0
Standard of the President of Greece
(c) Kremlin.ru, CC BY 4.0
Prezydent Grecji Prokopis Pavlopoulos podczas wizyty w Rosji
Politicians Katerina Sakellaropoulou and Michael D. Higgins in October 2022
Prinz Octavius of Bavaria, King of Greece; after Joseph Stieler (1781–1858)
Författare/Upphovsman:
- T.M._Constantine_&_Anne-Marie_of_Greece_Allan_Warren.jpg: Allan warren
- derivative work: Daffy123 (talk)
portrait of The former King Constantine & Queen Anne Marie of Greece.
Författare/Upphovsman: Άργος, Licens: CC BY-SA 4.0
View of the Presidential Mansion in Athens and its main entrance in 2012
Författare/Upphovsman: Theodoros Natsinas, Licens: CC BY-SA 3.0
Konstantinos Karamanlis
Författare/Upphovsman: Photo by Rob C. Croes; orig. uploader Jan Arkesteijn (crop: Puchatech K.), Licens: CC0
Staatsbezoek van de Griekse President Sartzetakis en zijn echtgenoot
- 17 april 1989
Författare/Upphovsman: Jannos Kassianou, Licens: CC BY-SA 3.0
The former President of the Hellenic Republic Kostis Stephanopolos
Coat of arms of Greece since 7 June 1975.
Paul I of Greece in 1939.
Presidential and Military variant of the Coat of Arms of Greece
Half length portrait of King George I of Greece wearing military uniform with Order Stars (x2) and sash. He faces 3/4 right.
Coat of arms of the Kingdom of Greece in 1936–1973
- Royal Coat of Arms of Greece under the Glücksburg dynasty, created after the restoration of King George II to the throne in 1935, to the exile of King Constantine II in 1967 and finally until the abolition of the monarchy in 1973.
- The Escutcheon features the white cross on a dark blue field of Greece. The Inescutcheon features the Arms of the Greek line of the House of Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg. The shield is then topped with a golden Royal Crown.
- It features an escutcheon divided by the red and white cross of the Order of the Danneborg, the first quarter features the arms of Denmark (three crowned blue lions and nine hearts in yellow field). The second of Schleswig (two blue lions passant in yellow field). The third divided into four; the chief features the three royal crowns in blue field of Sweden, the second half with a crowned stockfish on red field of Iceland and the last half divided between the ram of the Faroe Islands and a polar bear of Greenland, both on blue fields. The fourth quarter is divided between two halves, the chief depicts a yellow field with a blue lion passant over nine red hearts of the King of the Goths, the lower half depicts a crowned golden lindorm on a red field of the King of the Wends.
- Upon it is another inescutcheon in red, divided into four quarters: the first a a silver nettle leaf of Holstein, the second the a swan with a golden crown of Stormarn, the third a knight dressed in golden armor on a silver horse of Dithmarschen and the fourth of a golden horse's head of Lauenburg.
- Upon it is another inescutcheon divided the first features the red and yellow bars of Oldenburg, the second a golden cross on a blue field of Delmenhorst.
- The escutcheon rests on a golden pedestal and supported by two human figures representing the Greek mythological hero Herakles (Heracles), holding a wooden club and wearing the skin of the Nemean lion.
- The escutcheon is surrounded by the ribbon and cross of the Order of the Redeemer, the cross depicts Christ Pantocrator, surrounded by the order's motto:"Η ΔΕΞΙΑ ΣΟΥ ΧΕΙΡ, ΚΥΡΙΕ, ΔΕΔΟΞΑΣΤΑΙ ΕΝ ΙΣΧΥΙ" or "Thy right hand, O Lord, is become glorious in power" from Exodus, 15:6.
- The motto of the Coat of arms and of the dynasty, depicted on a golden ribbon below the pedestal reads: "Ἰσχύς μου ἡ ἀγάπη τοῦ λαοῦ" or "The people's love, my strength"
- The coat of arms is then surrounded by a dark blue mantle and topped with another royal crown.
Portrait photograph of King Alexander of Greece
.svg)
State and Royal Coat of Arms of the Kingdom of Greece as used during the House of Wittelsbach (1832–1862)
Författare/Upphovsman: Tilemahos Efthimiadis (Original) Wolfymoza (Commons upload), Licens: CC BY 2.0
From the "The Greek Parliament Building" permanent exhibition. Greek Parliament Building. Athens, Greece. --- Ιωάννης Αλευράς
Από τη Μόνιμη Έκθεση "Το Κτίριο της Βουλής των Ελλήνων". Βουλή των Ελλήνων, Αθήνα.The Official Portrait of King Constantine I of Greece
Författare/Upphovsman: Okänd, Licens: Attribution
Vizita lui Nicolae Ceauşescu în Grecia. Sosirea la Atena. (26-29 martie 1976).