Lista över öar i Kroatien
Detta är en ofullständig lista över Kroatiens öar.
Det finns över tusen öar, holmar och skär i Kroatien. Tillsammans täcker de en yta på 3 259,57 km2.[1] Kroatien är det land med flest landformer i Adriatiska havet och näst flest i Medelhavet efter Grekland[2], men det exakta antalet öar varierar beroende på definition.
Kroatiska hydrografiska institutet (Hrvatski hidrografski institut) definierar alla landformer som omges av vatten i den kroatiska delen av Adriatiska havet som öar (area på 1 km2 eller mer), holmar (area mindre än 1 km2 men större än 0,01 km2) eller skär (area mindre än 0,01 km2). Enligt institutets definitioner finns det 1 246 landformer i det kroatiska territorialvattnet varav 79 är öar, 525 holmar och 642 skär och rev.[1]
Kroatiska statistiska centralbyrån (Državni zavod za statistiku) har en annan definition. Enligt Centralbyrån har landet 718 öar, 389 holmar och 78 rev. Det totala antalet landformer uppgår till 1 185.[3]
Cres och Krk är Kroatiens till ytan största öar – båda med en area på 405,78 km2.[4]
Öar
Nedan följer en lista på öar som har en area på 1 km2 eller mer.*
| Nr | Ö | Area (km2) | Antal invånare | Län |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Cres | 405,78[4] | 3 079[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 2 | Krk | 405,78[4] | 19 383[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 3 | Brač | 394,57[4] | 13 956[4] | Split-Dalmatiens län |
| 4 | Hvar | 299,66[4] | 11 077[4] | Split-Dalmatiens län |
| 5 | Pag | 284,56[4] | 9 059[4] | Lika-Senjs län/Zadars län |
| 6 | Korčula | 276,03[4] | 15 522[4] | Dubrovnik-Neretvas län |
| 7 | Dugi otok | 114,44[4] | 1 655[4] | Zadars län |
| 8 | Mljet | 100,41[4] | 1 088[4] | Dubrovnik-Neretvas län |
| 9 | Rab | 90,84[4] | 9 328[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 10 | Vis | 90,26[4] | 3 445[4] | Split-Dalmatiens län |
| 11 | Lošinj | 74,68[4] | 7 587[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 12 | Pašman | 63,34[4] | 2 845[4] | Zadars län |
| 13 | Šolta | 58,98[4] | 1 700[4] | Split-Dalmatiens län |
| 14 | Ugljan | 50,21[4] | 6 049[4] | Zadars län |
| 15 | Lastovo | 46,87[4] | 792[4] | Dubrovnik-Neretvas län |
| 16 | Kornat | 32,30[4] | 19[4] | Šibenik-Knins län |
| 17 | Čiovo | 28,80[4] | 5 908[4] | Split-Damatiens län |
| 18 | Olib | 26,09[4] | 140[4] | Zadars län |
| 19 | Molat | 22,82[4] | 197[4] | Zadars län |
| 20 | Vir | 22,38[4] | 3 000[4] | Zadars län |
| 21 | Murter | 18,60[4] | 4 895[4] | Šibenik-Knins län |
| 22 | Iž | 17,59[4] | 615[4] | Zadars län |
| 23 | Unije | 16,92[4] | 88[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 24 | Šipan | 15,81[4] | 419[4] | Dubrovnik-Neretvas län |
| 25 | Žirje | 15,06[4] | 103[4] | Šibenik-Knins län |
| 26 | Sestrunj | 15,03[4] | 48[4] | Zadars län |
| 27 | Silba | 14,98[4] | 292[4] | Zadars län |
| 28 | Žut | 14,82[4] | 0[4] | Šibenik-Knins län |
| 29 | Prvić | 13,45[4] | 0[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 30 | Drvenik Veli | 12,07[4] | 150[4] | Split-Dalmatiens län |
| 31 | Ist | 9,73[5] | 182[4] | Zadars län |
| 32 | Premuda | 9,25[4] | 64[4] | Zadars län |
| 33 | Plavnik | 8,63[5] | 0[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 34 | Maun | 8,54[4] | 0[4] | Zadars län |
| 35 | Šćedro | 8,36[5] | 0[4] | Split-Dalmatiens län |
| 36 | Zlarin | 8,19[4] | 284[4] | Šibenik-Knins län |
| 37 | Kaprije | 6,97[4] | 189[4] | Šibenik-Knins län |
| 38 | Sveti Grgur | 6,37[5] | 0[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 39 | Biševo | 5,91[5] | 15[4] | Split-Dalmatiens län |
| 40 | Veliki Brijun | 5,72 | 0 | Istriens län |
| 41 | Ilovik | 5,50[5] | 85[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 42 | Sveti Klement | 5,28 | 0 | Split-Dalmatiens län |
| 43 | Dolin | 4,61 | 0 | Primorje-Gorski kotars län |
| 44 | Goli otok | 4,54 | 0 | Primorje-Gorski kotars län |
| 45 | Lopud | 4,37[5] | 249[4] | Dubrovnik-Neretvas län |
| 46 | Svetac | 4,19 | 0 | Split-Dalmatiens län |
| 47 | Zverinac | 4,17[5] | 43[4] | Zadars län |
| 48 | Sušac | 4,03 | 0 | Dubrovnik-Neretvas län |
| 49 | Škarda | 3,78 | 0 | Zadars län |
| 50 | Susak | 3,77[5] | 151[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 51 | Rava | 3,63[5] | 117[4] | Zadars län |
| 52 | Rivanj | 3,61[5] | 31[4] | Zadars län |
| 53 | Drvenik Mali | 3,42[5] | 87[4] | Split-Dalmatiens län |
| 54 | Kakan | 3,39 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 55 | Zmajan | 3,30 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 56 | Jakljan | 3,07 | 0 | Dubrovnik-Neretvas län |
| 57 | Prežba | 2,80 | 0 | Dubrovnik-Neretvas län |
| 58 | Tijat | 2,78 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 59 | Piškera | 2,67 | 0 | Zadars län |
| 60 | Zeča | 2,55 | 0 | Primorje-Gorski kotars län |
| 61 | Koločep | 2,43[5] | 163[4] | Dubrovnik-Neretvas län |
| 62 | Prvić | 2,40[5] | 403[4] | Šibenik-Knins län |
| 63 | Vrgada | 2,31[5] | 249[4] | Zadars län |
| 64 | Lavdara | 2,27 | 0 | Zadars län |
| 65 | Tun Veli | 2,21 | 0 | Zadars län |
| 66 | Škrda | 2,05 | 0 | Zadars län |
| 67 | Levrnaka | 1,84 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 68 | Lavsa | 1,78 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 69 | Sit | 1,77 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 70 | Kurba Vela | 1,74 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 71 | Mrčara | 1,45 | 0 | Dubrovnik-Neretvas län |
| 72 | Arta Velika | 1,28 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 73 | Vele Srakane | 1,18[5] | 3[4] | Primorje-Gorski kotars län |
| 74 | Katina | 1,13 | 0 | Šibenik-Knins län |
| 75 | Planik | 1,09 | 0 | Zadars län |
| 76 | Mali Brijun | 1,07 | 0 | Istriens län |
| 77 | Vele Orjule | 1,06 | 0 | Primorje-Gorski kotars län |
| 78 | Smokvica Vela | 1,05 | 0 | Šibenik-Knins län |
* Uppgifterna i listan kommer från det Kroatiska hydrografiska institutet om inte annat anges. Enligt det Kroatiska hydrografiska institutet finns det 79 öar som är 1 km2 eller större i de kroatiska territorialvattnen. Institutets definition av en ö är ett landområde som är helt omgivet av vatten. Då ön Lošinj är genomskuren av en kanal räknar institutet denna ö som två separata landformer då den nordliga och sydliga delen av ön de facto omges helt av vatten. Institutet har uppkallat de två delarna efter deras huvudorter, Veli Lošinj (52,57 km2) och Mali Lošinj (21,80 km2).[1] Andra källor uppger att Lošinj är en ö. I listan ovan är Lošinj listad som en ö varpå det totala antalet öar uppgår till 78.
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Tea Duplančić Leder, Tin Ujević, Mendi Čala, Geoadria, Vol.9 No.1 June 2004. (engelska)
- ^ ”Geografija.hr”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2012. https://www.webcitation.org/67sMgsxDR?url=http://www.geografija.hr/clanci/853/hrvatski-pseudo-otoci. Läst 20 januari 2013.
- ^ Kroatiska statistiska centralbyrån (kroatiska) (engelska)
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx by bz ca cb cc cd ce cf cg] Ostroški, Ljiljana: Statistical Yearbook of the Republic of Croatia 2015, Croatian Bureau of Statistics, 2015. Läst 7 maj 2017.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Duplancic_Cala_Ujevic_9_1-1.pdf”. Academa.si. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160804095537/http://www.academa.si/zff/Duplancic_Cala_Ujevic_9_1-1.pdf. Läst 7 maj 2017.
Källor
- Ostroški, Ljiljana (EIC) (2015), Statistical Yearbook of the Republic of Croatia 2015, Zagreb: Croatian Bureau of Statistics, s. 47, ISSN 1333-3305, OCLC 883994482, http://www.dzs.hr/Hrv_Eng/ljetopis/2015/sljh2015.pdf
| ||||||||