Lista över toner
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| I denna artikel |
| används tonnamnen |
| Bess (B♭) och B.
|
| Se olika skrivsätt. |
Detta är en lista över toner i musik.
Information
Toner som inkluderas
Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används ofta beteckningen B♭ för den ton som traditionellt har betecknats B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas "Bess" (traditionellt "Be"). Tonen B kallas ibland (men inte här) fortfarande H, och tonen Biss skrivs då Hiss.
Frekvenser
 |
En sinusvåg vid 440 Hz: Ettstruket a (5 sekunder). |
Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz. Frekvensen för A i respektive oktav är därmed de enda frekvenserna som är exakta, dvs heltal. Övriga frekvenser är avrundade decimaltal, även om decimaldelen innehåller enbart 0 eller 00, som t.ex. G1: 49,00 Hz. Frekvenserna för A är utmärkta med fetstil i tabellen.
Femstrukna oktaven
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | |
|---|---|---|---|---|---|
| b5 | 7902,1 Hz | ||||
| aiss/bess5 | 7458,6 Hz | ||||
| a5 | 7040,0 Hz | ||||
| giss/ass5 | 6644,9 Hz | ||||
| g5 | 6271,9 Hz | ||||
| fiss/gess5 | 5919,9 Hz | ||||
| f5 | 5587,7 Hz | ||||
| e5 | 5274,0 Hz | ||||
| diss/ess5 | 4978,0 Hz | ||||
| d5 | 4698,6 Hz | Ungefärlig högsta flageolett på en violin. | |||
| ciss/dess5 | 4434,9 Hz | ||||
| 88 | c5 | 4186,0 Hz | Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. Ungefärligen högsta ton för piccolaflöjt |
Fyrstrukna oktaven
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | |
|---|---|---|---|---|---|
| 87 | b4 | 3951,1 Hz | |||
| aiss/bess4 | 3729,3 Hz | ||||
| a4 | 3520,0 Hz | ||||
| giss/ass4 | 3322,4 Hz | ||||
| g4 | 3136,0 Hz | ||||
| fiss/gess4 | 2960,0 Hz | ||||
| f4 | 2793,8 Hz | ||||
| e4 | 2637,0 Hz | ||||
| diss/ess4 | 2489,0 Hz | ||||
| d4 | 2349,3 Hz | ||||
| ciss/dess4 | 2217,5 Hz | ||||
| c4 | 2093,0 Hz | Kallas även "double high C". Kan spelas av många leadtrumpetare i storband. |
Trestrukna oktaven
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | |
|---|---|---|---|---|---|
| b3 | 1975,5 Hz | ||||
| aiss/bess3 | 1864,7 Hz | ||||
| a3 | 1760,0 Hz | ||||
| giss/ass3 | 1661,2 Hz | ||||
| g3 | 1568,0 Hz | ||||
| fiss/gess3 | 1480,0 Hz | ||||
| f3 | 1396,9 Hz | Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten | |||
| e3 | 1318,5 Hz | ||||
| diss/ess3 | 1244,5 Hz | ||||
| d3 | 1174,7 Hz | ||||
| ciss/dess3 | 1108,7 Hz | ||||
| c3 | 1046,5 Hz | Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2. |
Tvåstrukna oktaven
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | |
|---|---|---|---|---|---|
| b2 | 987,8 Hz | ||||
| aiss/bess2 | 932,3 Hz | ||||
| a2 | 880,0 Hz | ||||
| giss/ass2 | 830,6 Hz | ||||
| g2 | 784,0 Hz | Ungefärlig högsta ton för en kontraalt. | |||
| fiss/gess2 | 740,0 Hz | ||||
| f2 | 698,5 Hz | ||||
| e2 | 659,3 Hz | ||||
| diss/ess2 | 622,3 Hz | ||||
| d2 | 587,3 Hz | Lägsta tonen på piccolaflöjt | |||
| ciss/dess2 | 554,4 Hz | ||||
| c2 | 523,3 Hz | Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3). |
Ettstrukna oktaven
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | |
|---|---|---|---|---|---|
| b1 | cess, aississ | 493,9 Hz | Högsta tonen i Kalafs aria "Nessun Dorma" ur "Turandot". | ||
| aiss/bess1 | cessess | 466,2 Hz | |||
| a1 | gississ, b𝄫 | 440,0 Hz | Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Tredje strängen på en violin. | ||
| giss/ass1 | 415,3 Hz | Fantomens högsta ton i arian "the music of the night" ur Fantomen på operan | |||
| g1 | fississ, assess | 392,0 Hz | Tonen som en normal diskantklav/G-klav markerar. | ||
| fiss/gess1 | eississ | 370,0 Hz | |||
| f1 | eiss, gessess | 349,2 Hz | Lägsta tonen på en altblockflöjt. | ||
| e1 | fess, dississ | 329,6 Hz | Högsta/första strängen på en gitarr. | ||
| diss/ess1 | 311,1 Hz | ||||
| d1 | essess, cississ | 293,7 Hz | Andra strängen på en violin | ||
| ciss/dess1 | 277,2 Hz | ||||
| c1 | hiss, dessess | 261,6 Hz | Kallas "nyckelhåls-C" på ett piano.[1] Den ton som en Altklav/C-klav markerar. Lägsta tonen för en tvärflöjt. |
Lilla oktaven (Ostrukna oktaven)
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| b | 246,9 Hz | Andra strängen på en gitarr. | ||||
| aiss/bess | 233,1 Hz | Lägsta tonen på en oboe | ||||
| a | 220,0 Hz | Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello. | ||||
| giss/ass | 207,7 Hz | Lägsta tonen på en sopransaxofon. | ||||
| g | 196,0 Hz | Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr. | ||||
| fiss/gess | 185,0 Hz | |||||
| f | 174,6 Hz | Den ton som en vanlig basklav/F-klav markerar. | ||||
| e | 164,8 Hz | Lägsta tonen på en vanlig trumpet som inte är en pedalton. | ||||
| diss/ess | 155,6 Hz | |||||
| d | 146,8 Hz | Lägsta tonen för en vanlig klarinett. Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello. | ||||
| ciss/dess | 138,6 Hz | Lägsta tonen på en altsaxofon. | ||||
| c | 130,8 Hz | Lägsta strängen på en viola. Högsta strängen på en sexsträngad elbas. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar. |
Stora oktaven
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | |
|---|---|---|---|---|---|
| B | 123,5 Hz | ||||
| A# / B♭ | 116,5 Hz | ||||
| A | 110,0 Hz | Femte strängen på en gitarr. | |||
| G# / A♭ | 103,8 Hz | Lägsta tonen på en tenorsaxofon. (ca 100 Hz är den frekvens som lysrör "brummar") | |||
| G | 98,00 Hz | Näst lägsta strängen på en cello. Högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas. | |||
| F# / G♭ | 92,50 Hz | ||||
| F | 87,31 Hz | ||||
| E | 82,41 Hz | Lägsta tonen på en vanlig tenortrombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr. | |||
| D# / E♭ | 77,78 Hz | ||||
| D | 73,42 Hz | Näst högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas. | |||
| C# / D♭ | 69,30 Hz | ||||
| C | 65,41 Hz | Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello. |
Kontraoktaven
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | |
|---|---|---|---|---|---|
| B1 | 61,74 Hz | Lägsta strängen på en sjusträngad gitarr. | |||
| Aiss/Bess1 | 58,27 Hz | ||||
| A1 | 55,00 Hz | Näst lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas. | |||
| Giss/Ass1 | 51,91 Hz | ||||
| G1 | 49,00 Hz | ||||
| Fiss/Gess1 | 46,25 Hz | Lägsta strängen på en åttasträngad gitarr. | |||
| F1 | 43,65 Hz | Lägsta bassträngen på en 12-strängad modern svensk luta; | |||
| E1 | 41,20 Hz | Lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas. | |||
| Diss/Ess1 | 38,89 Hz | ||||
| D1 | 36,71 Hz | ||||
| Ciss/Dess1 | 34,65 Hz | Lägsta strängen på en niosträngad gitarr. | |||
| C1 | 32,70 Hz | Lägsta tonen på en fyrsträngad kontrabas med C-Extension. |
Subkontraoktaven
| Stamtoner | Härledda toner | Enharmonik | Frekvens[info] | Övrigt | |
|---|---|---|---|---|---|
| B2 | 30,87 Hz | Lägsta tonen på en femsträngad elbas. | |||
| Aiss/Bess2 | 29,14 Hz | Lägsta tonen på en kontrafagott (med B♭-klockstycke) | |||
| A2 | 27,50 Hz | Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). Lägsta tonen på en kontrafagott (med A-klockstycke) | |||
| Giss/Ass2 | 25,96 Hz | ||||
| G2 | 24,50 Hz | ||||
| Fiss/Gess2 | 23,12 Hz | ||||
| F2 | 21,83 Hz | ||||
| E2 | 20,60 Hz | ||||
| Diss/Ess2 | 19,45 Hz | ||||
| D2 | 18,35 Hz | ||||
| Ciss/Dess2 | 17,32 Hz | ||||
| C2 | 16,35 Hz | Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa. |
Referenser
- ^ Strandberg, Camilla. ”Musik EXPOSED!”. Vokalstudion. https://www.vokalstudion.se/artiklar/musik-exposed. Läst 4 juli 2024.
Media som används på denna webbplats
Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Gnome-speakernotes.svg
Författare/Upphovsman: Gnome?, Licens: GPL
SVG recreation of Gnome speakernotes.
Författare/Upphovsman: Gnome?, Licens: GPL
SVG recreation of Gnome speakernotes.
Music 1b1.svg
Music.
Music.
Music ClefG.svg
Treble clef
Treble clef
Music 1b1-.svg
Music.
Music.