Liss Eriksson

Liss Eriksson
	Liss Eriksson
Född	31 augusti 1919; Maria Magdalena församling, Sverige
Död	19 juli 2000 (80 år); Maria Magdalena församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Skulptör
Noterbara verk	La Pucelle, Järnpojke, Fågelmannen, La Mano och La Mano, Skövde
Maka	Britta Reich-Eriksson
Föräldrar	Christian Eriksson; Ebba Dahlgren
Släktingar	Matts Eriksson (syskon)
Utmärkelser
	Prins Eugen-medaljen (1975); Sergelpriset (1985)
	Redigera Wikidata

Liss Eriksson, född 31 augusti 1919 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död där 13 juli 2000,^[3] var en svensk skulptör.

Utbildning och levnad

Liss Eriksson föddes i Stockholm som yngste son till skulptören Christian Eriksson och Ebba Dahlgren och växte upp i faderns ateljéfastighet Nederland mindre 9 vid Maria Prästgårdsgata på Södermalm i Stockholm, där han själv bodde och arbetade från 1951. Han började studera för att bli arkitekt vid Norrköpings tekniska gymnasium 1938, men avbröt studierna året därpå. Istället studerade han vid Konsthögskolan i Stockholm 1939–1944 (för Nils Sjögren och Eric Grate).

År 1947 deltog Liss Eriksson tillsammans med bland andra Arne Jones i utställningen Ung Konst på Färg och Form, som blev upptakten för konstnärsgruppen 1947 års män. Därefter reste han till Paris tillsammans med sin fästmö och blivande hustru konstnären Britta Reich-Eriksson (1918–2014) och studerade för Jean Osouf och Henri Laurens och blev kvar där till 1951.

Liss Eriksson är gravsatt i minneslunden på griftegården i Lilla Aska i Linköpings pastorat.^[4]

Offentliga verk i urval

Faster (1944), granit, Västertorps skulpturpark i Stockholm, i brons vid Rackstadmuseet i Arvika och i Liljekvistska parken i Borlänge
Bal de nuit (1947), brons
Sittande man (1947), brons
Katalanskan (1948-52), stengods, Värmlands Museum i Karlstad, i kalksten, i brons vid Rosenlundsgatan i Stockholm
Negerboxaren (1949), brons, Västmanlands läns museum i Västerås
Kulstötaren, Värmlands Museum i Karlstad
La Pucelle även kallad Den lilla havsfröken (1950), Lidingö
Mor och barn (1952), Eskilstuna, i parken vid Norrköpings konstmuseum
Mor och barn (1956), Skultorp, i parken vid Skultorps bibliotek, inköpt av dåvarande Skultorps landskommun
Nonstop (1955), emalj, rostfritt stål och koppar, Mimerporten, Västerås
Dispyt (omkring 1964), Skövde skänkt till staden av Skövde sparbank
Violoncellen (1965), brons, Sommarvägen 11 i Dalbo i Växjö
Mårten bébé) (1968), röd granit, Malmö, och i brons (1971), Kyrkogatan i Arvika
Fågelmannen (1971), brons, Torget i Arvika
Pojken som tittar på månen eller Järnpojke (1967), järnsmide, Finska kyrkans gård, Bollhustäppan, i Gamla stan, Stockholm
Elanie I, brons, Sunne, samt utanför Kulturhuset i Skövde och utanför vårdcentralen i Kronoparken i Karlstad
Elanie II, utanför tidigare SAF-huset på Blasieholmen i Stockholm
Oskuld (1954), brons, Lidingö, Norrköping och Västertorps skulpturpark i Stockholm
Huset (1961), järnsmide, Kobjerstorget i Lund
Dopfunt av slipat kristallglas (1961), Adolf Fredriks kyrka i Stockholm
La Mano (1977), röd granit, Katarinavägen i Stockholm (huggen tillsammans med bildhuggaren Göran Lange). La Mano i brons i mindre skala finns placerad utanför Kulturhuset i Skövde
Paret (1973), brons, Djurgården i Stockholm
Mor och barn (1975), brons, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge
Hjalmar Branting, byst i Kramfors Folkets Hus
'Ögat (1989), brons, Sigmatorget i Västerås, Stadshusets entré i Arvika
Meditativ gestalt (1989), brons, Domkyrkan i Västerås, vid Rackstadmuseet i Arvika och vid Allhelgonagatan i Kortedala i Göteborg
Korsgestalt, krucifix (1977), brons, Stora Sköndals församlingshem, Stockholm
Manlig torso, brons, hamnen i Arvika
Duo (1993), brons, utanför tidigare A7 i Visby
Källan, Stockholm
Kärleken är oskattbar (1990), brons, utanför Skatteverket i Visby
Porträtthuvud av Ivo Cramér (1996), Dansmuseet i Stockholm
På spången (1998), brons, Badstrandsvägen, Stora Essingen, Stockholm

Eriksson finns representerad vid bland annat Nationalmuseum^[5] i Stockholm, Norrköpings konstmuseum^[6], Värmlands museum^[7] och Kalmar konstmuseum^[8].

Fotogalleri

Duo i Visby
Fågelmannen i Arvika
Faster, granit, Västertorps skulpturpark, Stockholm.
Kvinna vattnar blommor, detalj av Huset, Kobjerstorget, Lund.
Elanie i Skövde.

Litteratur

Thomas Millroth: Liss bildhuggare, Carlsson bokförlag, Ödeshög 1994, ISBN 9177986067
Gunilla Arvidsson: Huset – ett livsverk av Liss Eriksson, C-uppsats i konstvetenskap, Högskolan i Halmstad, höstterminen 2006
Ann Eriksson: "Ett ateljéhus på Söder", Sigma förlag, Stockholm 2018, (ISBN 978-91-979578-6-1)
Ann Eriksson: "Den rör mitt hjärta – om Liss Erikssons offentliga verk", Sigma förlag, Stockholm 2020, (ISBN 978-91-986022-0-3)
Ann Eriksson: "Trädgård med skulptur", Sigma förlag, Stockholm 2024, (ISBN 978-91-986022-4-1)

Externa länkar

Mater i Ystad.
Wikimedia Commons har media som rör Liss Eriksson.
Bilder & media

Fotnoter

^ [a b c d] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/35 (1919-1920), bildid: 00014981_00087, sida 50, födelse- och dopbok, läs online läs online, ”394,sep,1,1...Liss”.^{[källa från Wikidata]}
^ Union List of Artist Names, 5 maj 2005, läs online, läst: 14 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
^ SvenskaGravar
^ Nationalmuseum
^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 5 juni 2020
^ Värmlands museum
^ Kalmar konstmuseum

[5551297a791559bcb16855a1235e41cac79ba191-1] [a b c d] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/35 (1919-1920), bildid: 00014981_00087, sida 50, födelse- och dopbok, läs online läs online, ”394,sep,1,1...Liss”.^{[källa från Wikidata]}

[dab5266e1523be22d342b5e134a759fd787035b6-2] Union List of Artist Names, 5 maj 2005, läs online, läst: 14 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[3] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

[4] SvenskaGravar

[5] Nationalmuseum

[6] Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 5 juni 2020

[7] Värmlands museum

[8] Kalmar konstmuseum

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler