Linköping

Ej att förväxla med Lidköping. För andra betydelser, se Linköping (olika betydelser)
Linköping
Tätort · Centralort · Residensstad · Stiftsstad
Slogan: "Linköping - där idéer blir verklighet"
LandSverige Sverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
KommunLinköpings kommun
DistriktLinköpings domkyrkodistrikt,
Linköpings Sankt Lars distrikt,
Berga distrikt,
Johannelunds distrikt,
Kärna distrikt,
Landeryds distrikt,
Ryds distrikt,
Skäggetorps distrikt,
Slaka distrikt
Höjdläge45 m ö.h.
Koordinater58°24′34″N 15°37′32″Ö / 58.40944°N 15.62556°Ö / 58.40944; 15.62556
Area
 - tätort37,43 km² (2020)[3]
 - kommun1 568,58 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort115 682 (2020)[3]
 - kommun167 472 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort3 100 inv./km²
 - kommun107 inv./km²
Grundad1100-talet
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortLinköping
Postnummer58X XX
Riktnummer013[4]
TätortskodT1152[5]
Beb.områdeskod0580TC111 (1960–)[6]
Geonames2694762
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Linköping
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Linköping (uttal [²lɪnːɕøːpɪŋ] ( lyssna)[7]) är en tätort i Östergötland samt centralort i Linköpings kommun, residensstad i Östergötlands län och stiftsstad för Linköpings stift, belägen på Östgötaslätten, strax söder om Stångåns utlopp i Roxen mitt i landskapet och länet. Linköping är också en universitetsstad med Linköpings universitet grundat 1975.

Linköping är Sveriges åttonde största tätort med över 115 000 invånare.

Bland stadens mest kända landmärken finns bland annat Linköpings domkyrka, Sankt Lars kyrka samt det gamla vattentornet.

Historia

Linköpings stads sigill år 1300

Fram till 1600-talet

Fornlämningar från bronsåldern och äldre järnåldern finns i Linköping. Runstenar från vikingatid har påträffats, av vilka två stått nära Stångebro. Sedan 1100-talet är Linköping den kyrkliga centralorten för Östergötland, Småland och Gotland. Ortnamnet nämns för första gången i Florenslistan (1103) som "Liunga. kaupinga" [8], en sammansättning av "ljung" och "handelsplats"[9].

Linköpings biskop Gisle var tillsammans med kung Sverker d.ä. värd för det första svenska kyrkomötet i Linköping 1153. Nästa gång Linköping nämns är i påven Alexander III:s skyddsbrev för biskopens alla gårdar år 1178[10]. Klostret Vreta kloster grundades som Sveriges äldsta kloster av Inge den äldre senast 1100. Den första romanska domkyrkan härrör från tidigt 1100-tal. Under biskop Bengt Magnussons tid på 1230-talet påbörjades den nuvarande domkyrkan. Växjö stift bildades 1163, när Värend skildes från Linköpings stift. Visby stift avknoppades så sent som 1570. Den ännu mycket unge kung Valdemar Birgersson, son till Birger jarl, kröntes år 1251 i Linköpings domkyrka, för att bekräfta kungavalet i februari 1250.

Biskopsgårdens äldsta delar byggdes redan till det första kyrkomötet 1153, nyligen genomförd datering visar att detta är landets äldsta bevarade profana stenbyggnad. Sedan fortsatte utbyggnaden i många olika etapper, ofta efter en brand. Birger jarls yngste son blev biskop 1286 och hans bror kung Magnus Ladulås anses vara stadens grundare, även om dokumentet inte finns bevarat. Biskop Bengt byggde ett riddartorn av det nya materialet tegel. På 1380-talet höjdes biskopsgårdens västra länga till tre våningar. Först på 1470-talet byggdes den ringmur och det stora huset i sydväst med stora likheter med Glimmingehus. Samme arkitekt Adam van Düren som byggde Glimmingehus var först i Linköping och byggde ut såväl biskopsborg som domkyrkokoret. Den medeltida huslängan, vid nuvarande biskopsgården vid Ågatan, troddes tidigare felaktigt vara en del av ett kloster uppfört under mitten av 1200-talet av Magnus Ladulås. Numera vet man att Franciskankonventet låg söder om Stora torget där Hospitalstorget ligger idag. Som viktig kyrklig ort besöktes Linköping av de nykrönta kungarna under deras Eriksgata.

Religiösa centra brukar även medföra högre utbildning och Linköping var inget undantag. En katedralskola kan dateras tillbaka till 1232, möjligen Sveriges första.

Den siste biskopen som bodde på slottet var Hans Brask. Idag bor landshövdingen i slottet, och här finns även Linköpings slotts- & domkyrkomuseum.

År 1598 utkämpades Slaget vid Stångebro mellan Hertig Karl och hans brorson Sigismund. Hertig Karl, sedermera Karl IX, gick segrande ur striden och slaget blev början på det polsk-svenska kriget 1599–1629. Tretton rådsherrar och en fågelskytt som stått på Sigismunds sida fängslades, och efter en rättegång år 1600 avrättades fem av dem i Linköpings blodbad.

Linköping omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. Notera att slottet och domkyrkan har fått överdrivna proportioner.
Karta över Linköping från 1790-talet

1600-tal till mitten av 1900-talet

År 1627 grundades Gymnasium Lincopense, då Sveriges tredje gymnasium. Skolan anlades i anslutning till den gamla domskolan.

Den 29 januari 1700 drabbades staden av en omfattande eldsvåda som förstörde praktiskt taget all bebyggelse. Vissa stenbyggnader, slottet och domkyrkan klarade sig.[11]

Karta över Linköping 1928, från järnvägsstationen i nordost till T1:s kaserner i sydväst.
Lindsténshuset, med den kända masten.

Linköping är en gammal militärstad. Omkring 1900 flyttade flera regementen i Linköpings garnison in i kaserner i staden: Svea artilleriregemente (A 1), Livgrenadjärregementet (I 4), och Svea trängkår (T 1). Till detta kom Kungl. Östgöta Flygflottilj (F 3) i Malmslätt strax väster om staden. De utgjorde ett viktigt inslag i staden under hela 1900-talet, men kasernområdena har efter kalla krigets slut omvandlats till bostäder (T 1) respektive kontor för offentlig förvaltning (A 1/I 4). Det militära övningsfältet Linköpings garnisons övnings- och skjutfält söder om staden har omvandlats till naturreservatet Tinnerö eklandskap. Malmens flygplats används fortfarande militärt av Helikopterflottiljen, och hyser dessutom Flygvapenmuseum.

Tiden efter andra världskriget

Under andra världskriget och kalla kriget upplevde staden en stark tillväxt tack vare SAAB:s tillverkning av stridsflygplan, etablerad 1937. Den i slutet av 1960-talet grundade högskolan gjordes 1975 till Linköpings universitet och har sedan 1980-talet fortsatt att driva på stadens expansion.

Linköping brukar i folkmun benämnas "flygstaden" eftersom staden är starkt förknippad med SAAB:s utveckling och tillverkning av flygplan för militärt bruk. Tack vare detta växte Linköping kraftigt under andra världskriget och kalla kriget, men efter 1980-talet har det militära inslaget minskat i betydelse. Försvarsmakten har dock fortfarande verksamhet i staden med bland annat stridspilotutbildning vid Malmens flygplats utanför Linköping samt en filial till Totalförsvarets forskningsinstitut, vid Campus Valla.

Stadens motto är "Där idéer blir verklighet" och syftar på samarbetet mellan näringslivet (till exempel Mjärdevi Science Park) och universitetet.

Under åren har Linköping intagit en position som en av Sveriges ledande miljöstäder, efter att ha genomfört en rad åtgärder på biogas- och fjärrvärmeområdet. Svensk Biogas producerar biogas åt stadens bussar, vilket sker från slakteriavfall och annat livsmedelsavfall från lokala aktörer.[12] Utanför Linköping, i Gärstad, produceras fjärrvärme till 90% av kommunen genom förbränning av hushållsavfall.[13]

2009 och 1997 utsågs Linköping till "Årets stadskärna"[14] och 2002 utsågs staden till "Årets cykelstad". Sedan början av 2000-talet har Linköping tillsammans med Norrköping marknadsförts som den Fjärde storstadsregionen.[15]. 2012 byttes namnet till East Sweden[16].

Militärstaden

Saab 35 Draken vid Stångebro i centrala Linköping

Linköping är staden som anses vara flygets vagga i Sverige. Redan 1912 startade Carl Cederström en flygskola på Malmen som senare blev flygflottiljen Östgöta flygflottilj (F 3). Svenska Aeroplan AB (Saab AB) grundades 1937 och startade ett par år senare sin flygplanstillverkning i staden. Numera finns Flygvapenmuseum, Livgrenadjärgruppen och Helikopterflottiljen på Malmen.

Bland de övriga förband som fanns inom Linköpings garnison är, Mellersta arméfördelningen (14. förd), (Svea trängregemente (T 1), Svea artilleriregemente (A 1), Livgrenadjärregementet (I 4), Andra livgrenadjärregementet (I 5) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) samtliga nedlagda. Garnisonsområdet har omformats till en ny stadsdel där de gamla kasernerna används för andra ändamål, bland annat av rättsväsendet. I utkanten av denna stadsdel fanns även Garnisonsmuseet[17] (stängt tills vidare) som visade föremål från Östgötaregementena.

Administrativa tillhörigheter

Linköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1911 införlivades Sankt Lars socken/landskommun, bebyggelsen kom senare att expandera främst söderut in i Landeryds socken/landskommun som införlivades i stadskommunen 1963. 1967 införlivades i väster Kärna landskommun där bland annat Slaka socken ingick och i vilken stadsbebyggelse expanderat till. 1971 uppgick stadskommunen i Linköpings kommun med Linköping som centralort.[18]

I kyrkligt hänseende har Linköping alltid hört till Linköpings församling (benämnd Linköpings domkyrkoförsamling från 10 augusti 1967) och Sankt Lars församling (benämnd Linköpings S:t Lars församling från 10 augusti 1967). Ur dessa församlingar utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling, 1989 Linköpings Skäggetorps församling och Linköpings Ryds församling samt 2006 Gottfridsbergs församling. Efter expansion av bebyggelsen har sedan delar av Linköping kommit att till höra Landeryds församling i söder, Slaka församling i väster och Rystads församling, från 2009 Åkerbo församling i öster.[19]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Linköpings rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Linköping i Linköpings domsaga.[20]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Linköping 1900–2020[21][22]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1900
  
15 657
1960
  
64 304
1965
  
68 659
1970
  
77 063
1975
  
80 274
1980
  
79 742
1990
  
82 4513 852
1995
  
92 5844 177
2000
  
94 2484 190
2005
  
97 4284 201
2010
  
104 2324 216
2015
  
106 5023 777
2020
  
115 6823 743
Anm.: Sammanvuxen med Hackefors och Hjulsbro 1970, med Jägarvallen och Tallboda 1995. Tallboda utbruten 2015.
 † Stad med förstäder 1900.

Stadsbild

Hunnebergsgatan 5, 7 och 9 hör till Linköpings äldre trähusbebyggelse.
Domkyrkans torn skymtar bakom den gamla gymnastikhallen.
Linköpings stadshus i april 2014.
Stångån.

Linköpings stadsbild domineras av domkyrkan, en mäktig och massiv stenkyrka i gotisk stil, och dess 107 meter höga torn. Vid Stora torget, stadens största torg, finns ett antal arkitektoniskt intressanta byggnader, till exempel Centralpalatset, Stora hotellet, John O. Nilssons palats och Affärspalatset. Ett antal arkitektoniska stilar finns representerade här: Nyrenässansstil, empirestil, jugend, nyklassicism samt modernism.

Bebyggelsen i övrigt är jämförelsevis låg. När det 17 våningar höga Drottningtornet skulle byggas startade en diskussion om hur höga hus som ska få uppföras i staden och hur det påverkar stadssiluetten.[23]

Det gula stadshuset byggdes ursprungligen för att hysa läroverket och ligger strax intill domkyrkan. Strax intill ligger även Linköpings slott, som är residensbostad för Östergötlands läns landshövding, och biskopsgården som är Linköpings stifts biskops bostad. Nedanför Storgatsbacken återfinns bland annat Stora torget med Carl Milles staty Folkungabrunnen med Folke Filbyter.

Under rivningsvågen på 1950- och 1960-talet beslutade staden att grunda Gamla Linköping dit gamla träbyggnader flyttades för att skapa ett område med kvarter i gammal stil. Utmärkande för området är att de flesta av husen används, antingen av verksamheter och museer eller som bostäder.

Staden rymmer en rad intressanta byggnader såsom tegelborgen Frimurarehotellet, Miljonpalatset (uppfört 1897–1898), Gamla vattentornet (som numera är ombyggt till bostäder) och Katedralskolan. Under 2000-talet har flera byggnader med visst arkitektoniskt intresse tillkommit. Hit räknas Linköpings stifts- och landsbibliotek, Drottningtornet, Mjärdevi Science Park samt Saab Arena, som alla har en modern utformning.

Staden har under årens lopp fått en geografisk utsträckning som närmast kan liknas vid ett uppochnervänt "V", eller en "banan". Det militära före detta övningsområdet som ligger i mitten av detta "V" kommer att bli ett naturskyddat område och hindrar effektiv kommunikation mellan de sydöstra och sydvästra utlöparna av staden. Anledningen till naturskyddet är det stora beståndet av ekar, som är en del av norra Europas största eklandskap. Det sträcker sig över stora delar av södra Östergötland, och där finns flera rödlistade växt- och djurarter. Nyligen höjdes kritiska röster mot planerna på att ytterligare förlänga det sydöstra "benet". Kritikerna menade att denna stadsdel skulle dela upp staden, med bostäder i södra Linköping, handel och arbetsplatser i norr och universitetet i den svåråtkomliga västra delen.

Natur och parker finns det relativt gott om i staden och närområdet. Exempel på detta är parken Trädgårdsföreningen i centrala staden, Rydsskogen och Vallaskogen, där den senare är naturreservat. Tidvis har diskussionerna om kommunikationen i öst-västlig led kommit att beröra Vallaskogen när den så kallade tvärleden eller Vallaleden debatterats.

Stadsdelar i tätorten

I äldre tider har Linköping (innerstaden) varit indelad i fyra kvarter eller fjärdingar, utgående från Stora torget: Sankt Pers kvarter i nordväst (i kyrkböckerna förkortat P), Sankt Lars kvarter (L) i nordost, Tannefors kvarter (T) i sydost och Sankt Kors kvarter (K) i sydväst.[24] Detta spåras fortfarande i dagens kvartersnamn som börjar på A, B, D och E i respektive fjärding. Parkeringshusen har namn efter sina kvarter: Akilles, Baggen, Detektiven. Sankt Pers kvarter innefattar domkyrkan, Sankt Lars kvarter sockenkyrkan. Sankt Kors kvarter har sitt namn efter "Sandkorset", en gatukorsning, vilket förskönades av biskop Rhyzelius på 1730-talet, och har i sin tur gett namn åt ett kommunalt fastighetsbolag för företagslokaler. Till de ursprungliga fyra kvarteren tillkom omkring år 1900: Gottfridsberg, Tinnerbäckslyckan och Västanstång.

En ny stadsdel började byggas 2013 i anslutning till utomhusarenan Isovalen och universitetets campus Valla. Stadsdelen har fått namnet Vallastaden och ska enligt plan även utgöra ett bo- och samhällsexpo vid namn LinköpingsBo2017.[25] Källa: [26]

Panorama över Linköping
Panorama över Linköping


Kommunikationer

Trästaty av en stins vid Linköpings centralstation. Träskulpturer som denna gjordes av slöjdlärarstudenter i samband med stadens 700-årsjubileum 1987.

Flyget har länge haft stor betydelse för Linköping, där Saab har haft stort inflytande. Linköping har två flygplatser. Linköping-Saabs flygplats är en civil flygplats som är centralt belägen strax öster om stadskärnan, Linköping-Malmens flygplats är en militär flygplats, som befinner sig väster om staden (vid Försvarsmaktens helikopterflottilj). Eftersom både Linköping-Saabs flygplats och Norrköping-Kungsängens flygplats har problem med lönsamheten, har under många år diskuterats att bygga en ny flygplats mellan de två städerna. Diskussionerna har hittills inte resulterat i något beslut, delvis på grund av de höga kostnader som ett nybygge skulle medföra.

Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö passerar Linköpings centralstation och det går ett större antal dagliga turer både till Stockholm och Köpenhamn. Trafikverket har gjort en utredning om den s.k. Ostlänken, vilken planeras bli en dubbelspårig snabbjärnväg upp till Stockholm och som stod omnämnd i regeringens infrastrukturproposition 2012[27], men byggdatum är ännu ej fastslaget. Stångådalsbanan till Kalmar och Tjustbanan till Västervik har Linköping som slutstation. Utöver Linköpings Centralstation finns även Tannefors station, i stadsdelen Tannefors vid SAAB.

Biogaståget Amandas premiärtur 19 april 2006.

Tjustbanan gick under några år Sveriges första biogasdrivna tåg. Tåget som fick namnet Amanda var ett ombyggt Y1-tåg som gaskonverterats och trafikerade sträckan Västervik-Linköping 2006-2010. På grund av en olycka, längre verkstadsbesök och operatörsbyte på sträcken blev tåget stående längre perioder och inte den framgång man från början hoppats på. Tåget togs helt ut ur trafik när de nya Itinotågen invigdes 2010 och avtalet mellan tågets ägare, Svensk biogas, och Östgötatrafiken löpt ut.[28][29]

MotorvägenE4 passerar norr om staden och har tre avfarter benämnda väst, norr och öst. Detta kan tyckas förvirrande när man färdas från sydväst mot Stockholm i nordost men genom Östergötland går E4 i stor del i mer väst-östlig riktning. I sydost utgår riksväg 35 från Linköping och passerar Åtvidaberg på sin väg mot östkusten och E22 mot Västervik och Kalmar. I sydvästra Linköping, vid Lambohov, börjar riksväg 23 mot Växjö. Denna delar väg med riksväg 34 ända till Målilla där riksväg 34 fortsätter till Kalmar. Riksväg 34 fortsätter västerut och förbinder Motala med Linköping, närmast Linköping är denna sträcka motorväg som en del av Malmslättsvägen, sedan blir det motortrafikled till Ljungsbro och övergår därefter till landsväg.

Göta kanal går cirka en mil norr om staden, genom sjön Roxen och genom Bergs slussar som är ett populärt turistmål sommartid. Kinda kanal och Stångån går från Roxen söderut, rakt genom Linköping.

Linköping är känd som cykelstad. Mer än 30 % av alla resor utgörs nämligen av cykeltransporter.[30] Kommunen har nästan 40 mil cykelvägar och nya byggs efterhand. Staden blev "Årets cykelstad" 2002 och har beskrivits av Montréal-tidningen La Presse som "cyklarnas drömstad" ("ville rêvée pour le vélo"), framför allt på grund av snöröjningen på cykelbanorna.[31] Omkring 70 % av sommarcyklisterna cyklar även på vintern.[32] Linköpings kommun tillhandahåller cykelkartor och rekommenderade cykelrutter[33] online samt hos turistbyrån. De högst prioriterade stråken är eller konverteras till Cykellänken som är en riktad satsning från kommunen för att få fler att cykla i vardagen.[34]

Kollektivtrafik

Linköping har ett stort och väl utbrett bussnät. Se Linköpings stadsbussar.

Staden trafikeras även av fjärrtågen på linjen StockholmMalmö (SJ och Snälltåget, av Mälartågs regionaltåg till NorrköpingEskilstunaVästeråsSala, samt av Östgötatrafikens pendeltåg, Östgötapendeln, med tågförbindelser till Norrköping, Mjölby, Motala och Tranås. Krösatågen (fd Kustpilen) trafikerar Centralen och Tannefors mot Kalmar och Västervik.

Näringsliv

Stångån. Tekniska verken.

Linköping består huvudsakligen av företag med teknisk inriktning. SAAB, där 4 925 personer arbetar[35] (nov 2017), dominerar. En viktig del i Linköpings utveckling från handels- till industristad var när AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, etablerades i staden år 1907. Ur detta företag bildades ASJA, som senare blev SAAB AB. Telefonbolaget Ericssons utvecklingsavdelning för GSM-telefoni, med 1 000 anställda (aug 2009), återfinns i staden. Avdelningen är en av bolagets lönsammaste grenar. Det finns också ett par livsmedelsindustrier i staden, exempelvis Arla och Scan.

Linköping är för övrigt en expansiv företagsregion som bland annat inhyser Mjärdevi Science Park, vilket är en teknikpark med 7000 anställda och studenter (2021). Anmärkningsvärt är att flera populära affärssystem har sin vagga i Linköping: IFS, Intentia (Movex) och Allegro (Guda).

Även handeln är betydande där köpcentrumområdet Tornby är ett av Sveriges största med varuhus såsom Ikea, Ikano-huset, Biltema och många fler. Tornbyområdet har näst högst omsättning i Sverige för köpcentrum utanför stadskärnorna (sept. 2005).[36]

Statliga myndigheter

Nationellt forensiskt centrum (NFC) har sin verksamhet i Linköping, nu på det före detta militära Garnisonsområdet. Även Rättsmedicinalverket (RMV) samt polis, domstol, (tingsrätt) och åklagarkammare finns samlat på gamla Garnisonsområdet i ett "Rättscentrum".

VTI, Väg och transportforskningsinstitutet, har forskat om vägtrafik och transporter sedan 1975. FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, har verksamhet i Linköping. FMV, Försvarets Materielverk, har en avdelning för validering och verifiering av flygmateriel vid flygfältet i Malmslätt. Tidigare benämning var FC och PROV.

Utbildning

Katedralskolan

Linköping har allt sedan kyrkans etablering varit en utpräglad läroverksstad och är idag en av de större universitetsstäderna. Vid Linköpings universitet studerar idag drygt 32 000 studenter (2019). En del av dessa studerar vid Campus Norrköping som är universitetets campus i grannstaden. På Campus US vid Universitetssjukhuset i Linköping bedrivs utbildningar vid Medicinska Fakulteten (tidigare kallat Hälsouniversitetet). Universitetet har även ett campus i Stockholm, LiU Malmsten där utbildningar ges inom bland annat möbeldesign[37]. Övriga utbildningar är samlade till Campus Valla som är universitetets huvudsakliga campus.

Linköping har flera gymnasieskolor. Av dessa är fem kommunala, nämligen Anders Ljungstedts Gymnasium, Berzeliusskolan, Birgittaskolan, Folkungaskolan, grundad 1914 och Katedralskolan, stadens äldsta gymnasium, grundat 1627. Dessutom finns andra utbildningsformer, som exempelvis Valla folkhögskola.

Kultur

Linköpings stifts- och landsbibliotek 2006.

Många av de byggnader som bedriver verksamhet inom kulturområdet är belägna i, eller i närheten av domkyrkan och Kungsträdgården.

Carl Milles staty Folkungabrunnen med Folke Filbyter på Stora Torget

Bibliotek

Linköpings stifts- och landsbibliotek förstördes efter en anlagd brand i september 1996 men biblioteket återuppfördes igen på samma plats och kunde invigas i mars 2000 i form av en ljusare och modernare byggnad. Det enda som gick att rädda var det som förvarades i bibliotekets källarmagasin och arkiv[38]. Utöver detta bibliotek finns även bibliotek i Ekholmen, Johannelund, Lambohov, Linghem, Ljungsbro, Malmslätt, Ryd, Skäggetorp och Sturefors.

Dans, musik och teater

Se även Musik i Linköping

I staden finns även Östgötateatern (med barn- och ungdomsteaterensemblen ung scen/öst), Dansens hus i Linköping, Sagateatern Linköping, en scen i Nationernas Hus där det hålls spex av bland annat Linköpings StudentSpex[39], Konsert & Kongress Linköping samt teater i anslutning till Gamla Linköping[40]. På evenemangsarenan Saab Arena (tidigare under namnet Cloetta Center) ges exempelvis konserter.

Bland orkestrar märks framför allt Östgöta blåsarsymfoniker som har sitt säte i Linköping, samt Linköpings symfoniorkester och Bonnkapälle. Linköping är också en körtät stad med många körer av hög nationell klass, bland andra Chorus Lin, Den akademiska damkören Linnea, Linköpings Studentsångare och Östgöta Kammarkör.

När det gäller musik har flera artister börjat sin karriär på Skylten, bland annat Lars Winnerbäck. Andra kända musiker/musikgrupper är Louise Hoffsten, Pusjkins och Cloudberry Jam. I Linköping finns flera kända hårdrocksband, såsom Los sin nombre, Witchery, Morifade, W.E.T, Axewitch och Mindless Sinner. The Haunteds gitarrist Patrik Jensen bor i staden.

Konst

Andra exempel på kultur är Östergötlands museum och konsthallen Passagen.

Under första halvan av 2006 dök en rondellhund upp i Nygårdsrondellen. Konstnären bakom denna är Stina Opitz[41]. Detta var början på en helt ny typ av gatukonst som sedan blev mycket uppmärksammad i media och som spridit sig i Sverige och även till andra länder.

Skatepark

I Linköping kan man även besöka Fun SkatePark som är en av Nordens största skateparker i betong. Den har bland annat dragit till sig internationella tävlingar av större klass, till exempel en deltävling i Etnies European open.

Media

Tidningar

Östgöta Correspondenten är stadens äldsta dagstidning och ges ut sedan 1838. Tidningen täcker västra delen av Östergötland. Här fanns även en tid gratistidningarna Extra Östergötland och Linköpingsposten. Tidigare fanns även den socialdemokratiska dagstidningen Östgöten men denna lades ner i början av 1990-talet.

TV

Den lokala tv-kanalen NollEttan startades av de allmännyttiga bostadsföretagen och stadens energiverk 1996-1997 som en informationskanal. Kanalen bytte sedan namn till Kanal Lokal. Kanalen sände lokal sport, nyheter, med mera. Från början var kanalen knuten till Linköping men sändningsområdet omfattade senare hela Östergötland. Kanalen har numera upphört att sända. I dag sänder den lokala kanalen 24Corren nyheter dygnet runt. 24Corren är en lokal TV-kanal från Östgöta Correspondenten. Kanalen sänds utan kryptering i Linköpingsområdet.

Radio

FrekvensSändningsbeteckningSändarplats
88,6 MHzSveriges Radio P1Linköping
93,1 MHzSveriges Radio P2Linköping
94,4 MHzRix FMLinköping
95,5 MHzRadio LinköpingLinköping
97,3 MHzSveriges Radio P3Linköping
99,8 MHzSveriges Radio P4 (P4 Östergötland)Linköping
101,7 MHzStar FMLinköping
103,2 MHzRockklassikerLinköping
103,8 MHzVinyl FMLinköping
104,3 MHzNRJLinköping
106,9 MHzMix MegapolLinköping

Trossamfund och kyrkobyggnader

Lutherska kyrkan

Linköping är stiftsstad inom Svenska kyrkan, med biskopsgården och stiftskansliet placerat i nära anslutning till Linköpings domkyrka, säte för biskopen i Linköpings stift. Där finns också Linköpings kloster som grundades 6 juni 2014. Flera av stadens stadsdelskyrkor invigdes i samband med att stadsdelarna byggdes. I tätorten ingår de flesta av Svenska kyrkans församlingar i Linköpings domkyrkopastorat som består av åtta församlingar som var och en har en eller flera kyrkobyggnader:

I stadsdelen Ekängen finns Sankt Martins kyrka, invigd 2012 tillhörande Åkerbo församling. Sydost om Linköping är Vists kyrka belägen i Sturefors. Kyrkan invigdes år 1965. Nordväst om staden finns Vreta klosters kyrka, intilliggande Vreta kloster.

Pastoratet ansvarar även för tätortens begravningsverksamhet, med Centrala griftegårdarna i Linköping och griftegården i Lilla Aska och kyrkogården i Landeryd utanför tätorten. På Centrala griftegårdarna finns ett begravningskapell, krematoriet är beläget i Lilla Aska.

Stadsdelen Lambohov tillhör Slaka församling med Lambohovskyrkan som den enda av församlingens kyrkor inom Linköpings tätort. Lambohovskyrkan är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och Linköpings missionsförsamling. En mindre del av Linköping tillhör också Åkerbo församling.

Katolska kyrkan

Efter reformationen var antalet katoliker i Linköping litet, och kyrkoherden i Norrköpings katolska församling ansvarade under lång tid även för de katolskt troende i Linköping. Först efter en större arbetskraftsinvandring från norra Italien i början av 1950-talet började mässa firas regelbundet på orten. Hösten 1962 invigdes ett katolskt kapell på Teatergatan 1, och under 1960-talet flyttade ett antal prästvigda franciskaner in i fastigheten för att bilda en kommunitet. Den 1 januari 1974 upprättades S:t Nikolai församling i Linköping, annexförsamling till S:ta Birgitta församling i Norrköping. Församlingen blev självständig och fick sin första egna kyrkoherde 1978. En ny kyrka invigdes 24 mars 1990. Franciskanerbröderna lämnade Linköping år 2000, men sedan 2008 finns en ny kommunitet av präster knutna till kyrkan, aktiva inom Congregatio Passionis. Församlingskyrkan Sankt Nikolai kyrka tillhör Stockholms katolska stift.

Frikyrkan

Inom tätorten finns ett stort antal frikyrkoförsamlingar fördelade på en flera olika samfund. De flesta av församlingarna samarbetar inom Linköpings frikyrkoråd, bland annat kring sjukhuskyrkan och universitetskyrkan/studentpastor.

Till frikyrkoverksamheten i Linköping får även den bas som Ungdom med uppgift etablerat räknas in.

Andra trossamfund

I Linköping finns även ett flertal syrisk-ortodoxa församlingar. 2021 invigdes Sankt Markus Syrisk-ortodoxa kyrka, belägen i stadsdelen Vallastaden.

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (mormonkyrkan) (Linköpings gren av Stockholms stav), Skäggetorps Islamiska Kulturcenter och två församlingar av Jehovas vittnen.

Sevärdheter

Linköpings domkyrka

Linköpings domkyrka dominerar stadens profil och är en imponerande syn såväl interiört som exteriört. Strax bredvid ligger den gamla biskopsborgen som drogs in till kronan och blev Linköpings slott, idag med Linköpings slotts- & domkyrkomuseum.

Den återuppbyggda stadsmiljön i Gamla Linköping med sina hantverksbodar och museer är ett populärt utflyktsmål. I Gamla Linköping finns också ett litet "fenomenmagasin" där man kan göra olika experiment.

Strax väster om stadskärnan ligger Flygvapenmuseum med samlingar av de flesta militära flygplan som använts i det svenska flygvapnet.

IT-ceum är ett unikt datahistoriskt museum.

Länsmuseet innehar stora konstsamlingar och konstnärer som Albrecht Dürer och Pehr Hörberg finns representerade i utställningarna. Museet har en filial i Onkel Adams-gården.

Under Sankt Larskyrkan finns rester av stadens äldsta kyrkobyggnad.

Stora torget pryds av skulpturen Folkungabrunnen av konstnären Carl Milles. Mitt på torget finns även en minnessten över Linköpings blodbad. Blodbadet föregicks av slaget vid Stångebro och ett monument restes på Stångebrofältet 1898.

Kinda kanal börjar/slutar i Linköping och inom staden finns slussar vid Nykvarn, Tannefors, Hackefors och Hjulsbro.

Sedan 1990-talet har allt fler caféer öppnat och restaurangerna har börjat med uteservering på sommaren. Studenterna bidrar även med att liva upp staden med diverse arrangemang, där det största är SOF, Studentorkesterfestivalen som anordnas vartannat år och bland annat genomför en stor så kallad Kårtege genom staden.

Vallastaden är en ny stadsdel i närheten av Linköpings universitet. Där hölls 2017 bomässan Bo- & samhällsexpot Vallastaden 2017.

Lista över museer[42]

Vinterljus

Sedan 2005 har kommunen arrangerat en årlig utomhusutställning, från början kallad Novemberljus men ändrat till Vinterljus 2009.[43] Olika konstnärer, ofta i samarbete med ljussättare, pryder staden med ljusskulpturer under månaderna från november till och med januari. Fram till 2009 ägde utställningen bara rum under månaden november, men detta ändrades på grund av utställningens popularitet.[43] Syftet med utställningen var att "locka ut linköpingsbor till sköna promenader" samt att "lyfta Stångån Kinda kanal och visa upp dess skönhet även under dygnets mörka timmar". Ytterligare ett syfta var att tillföra mer ljus till staden under den mörka hösten (och senare vintern).[44]

Projektet har blivit mycket uppmärksammat, och Östgöta Correspondenten, Östergötlands största dagstidning, har ordnat omröstningar om vilka konstverk som är vackrast. Enligt Linköpings kommun hade flera hundratusentals människor följt Novemberljusets stråk från grundandet 2005 till namnbytet 2009.[43]

Första året var det Ronny Andersson och Åsa Wikström som, tillsammans med Charlotta Mattsson på Linköpings Kraftnät (sedermera grundare av Tindra Design[45]), utformade ljussättningen på 14 platser längs Stångån mellan Tannefors slussar och Tullbron.

2006 var det 22 ljusinstallationer i innerstaden av 17 olika ljussättare.[46]
Tredje året, 2007, deltog 9 ljussättare med 25 installationer längs en 4 km lång slinga från Berga längs Tinnerbäcken till stadens centrum.[47]
Fjärde året, 2008, ingår 20 installationer av 17 ljussättare längs en 5 km lång promenadslinga i innerstaden. Några tidigare favoriter har upprepats. Till nyheterna hör rött och grönt ljus vid järnvägsstationen och kristallkronor i träden vid Stångån.[48]

Politik

Linköpings stadshus är byggnaden där kommunens politiker sitter. Sedan 2023 styr Socialdemokraterna och Moderaterna kommunen.[49] [50] Bland tidigare ordföranden och vice ordföranden för kommunstyrelsen finns bland annat Lena Micko (S) (1998-2006) och Sara Skyttedal (KD).

Bilder från Linköping

Ett urval med bilder från Linköping.

Sport och fritid

Saab Arena, juli 2005.
  • Ishockeyklubben Linköpings HC (LHC) bildades 1976. Linköpings HC är sedan en storsatsning i slutet av 1990-talet ett etablerat lag i SHL. Laget spelar sedan år 2004 sina hemmamatcher i arenan Saab Arena på Stångebrofältet. LHC:s damlag har vunnit SM-guld 2014 och 2015.
  • Linköpings FC (LFC) är stadens mest framgångsrika fotbollslag och spelar i Damallsvenskan. De spelar sina hemmamatcher på Linköping Arena. LFC vann SM-guld 2009, 2016 och 2017. Klubben har också blivit svenska cupmästare 2006, 2008, 2009, 2013-14, 2014-15.
  • Stadens bästa herrlag i fotboll FC Linköping City spelar från 2018 i Division 1 i fotboll och har sin hemmaplan på Linköping Arena.
  • Linköping Innebandy (LIBK) är världens största innebandyförening med över 1600 medlemmar. Herrlaget spelar i Svenska superligan och damlaget i Svenska Superligan för damer.
  • BK Derbys bandysektion spelade i Elitserien senast säsongen 2005-06, men återfinns nu i Allsvenskan.
  • I staden finns även ett antal orienteringsklubbar, Linköpings AIK, Linköpings OK och IFK Linköpings OS (bildar OK Roxen tillsammans med OK Skogsströvarna).
  • Linköpings Judoklubb är den näst äldsta klubben i Sverige och en av de större med sina 300 medlemmar.
  • Linköpings budoklubb är med sina drygt 500 medlemmar och snart 50 år en av Sveriges största och äldsta budoklubbar.
  • Linköpings VC (LVC) är stadens mest framgångsrika volleyboll-lag. De spelar i elitserien för volleyboll och spelar sina hemmamatcher i Linköpings Sporthall. LVC vann SM-guld 2010 och 2012.
  • Linköpings Långfärdsskridskoklubb (LLK) är Sveriges största långfärdsskridskoklubb som bara är inriktad på långfärdsskridskoåkning och en av Linköpings största ideella föreningar med över 2 000 medlemmar.
  • Linköpings Allmänna Simsällskap (LASS) grundades 1824. LASS har de fyra senaste åren av Svenska Simförbundet fått utmärkelsen Sveriges bästa simidrottsklubb.
  • Linköpings Allmänna Schacksällskap (LASS) grundades på Stora Hotellet den 17 mars 1901.
  • Cykelklubben Hymer bildades 1924 och har haft framgångar såväl nationellt som internationellt.
  • Vindsurfingklubben Linsurf bildades 1977. Klubbområdet är Tvärskogsudde, Roxen. Linsurf är en av Sveriges största och mest framgångsrika insjövindsurfingklubbar. Bland annat är Anders Bringdal hedersmedlem.
  • Folkunga scoutdistrikt med säte i Linköping, bildades 1921. I dag finns drygt 1 500 medlemmar i Östergötland och norra Småland.
  • Linköpings Squashklubb
  • Linköpings Tennisklubb bildades 1916.
  • Linköpings Fallskärmsklubb bildades 1973 och låg först på Malmens flygplats men ligger nu strax utanför Motala.

Nöjesliv

Barer, nattklubbar och restauranger finns runt om i staden med störst koncentration kring Ågatan och Stora torget.

Ett flertal pubar och nattklubbar för studenter vid Linköpings universitet finns också, exempelvis Kårhuset Kollektivet, Flamman, Ryds herrgård och Kårallen.

Se även: Studentliv vid Linköpings universitet

Kända personer från Linköping

Historiska

Levande

Se även

  • Rantzaus raid
  • Offentlig konst i Linköping
  • Lista över fasta fornminnen i Linköping (för omfattning av detta område, se Linköpings stad#Sockenkod)

Referenser

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 17 september 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sahlgren, Jöran; Berggren, Gösta (1979), Svenska ortnamn med uttalsuppgifter, Stockholm: Norstedts tryckeri, s. 16, ISBN 91-24-25786-9, https://runeberg.org/ortnamn/0020.html 
  8. ^ Christian Lovén, Florenslängden. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften, Strängnäs stiftshistoriska sällskap, Örebro, 2020, s. 8. ISBN 978-91-519-3031-2
  9. ^ ”Linköping”. Institutet för språk och folkminnen. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201025024821/https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamn-pa-teckensprak/linkoping.html. Läst 12 oktober 2020. 
  10. ^ Fornvännen: 1952 s. 178
  11. ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb — Bränder i Sverige före 1950”. Arkiverad från originalet den 19 september 2015. https://web.archive.org/web/20150919080359/http://www.brandhistoriska.org/storabr.html. 
  12. ^ ”Råvaror - Svensk Biogas - Tekniska Verken”. Arkiverad från originalet den 17 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100317145547/http://www.svenskbiogas.se/sb/ravaror/. 
  13. ^ ”Kortfakta - Om oss - Tekniska Verken”. Arkiverad från originalet den 11 april 2010. https://web.archive.org/web/20100411235016/http://www.tekniskaverken.se/om_oss/kortfakta/. 
  14. ^ linkoping.se - Linköping är Årets Stadskärna 2009! Arkiverad 23 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ [1]
  16. ^ ”Fjärde storstadsregionen blir East Sweden”. Östgöta Correspondenten. 26 januari 2012. http://www.corren.se/ostergotland/artikel.aspx?articleid=5913757. Läst 5 december 2013. 
  17. ^ ”Garnisonsmuseet”. Föreningen Garnisonsmuseet och Östergötlands försvar. http://www.soldatmuseum.se/. Läst 5 december 2013. 
  18. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  19. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  20. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  21. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Linköping, med Sankt Lars municipalsamhälle
  22. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2011. https://www.webcitation.org/5ywEWdyrd?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  23. ^ ”Klart vi måste upp på höjden”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/nyheter/linkoping/kronika-klart-vi-maste-upp-pa-hojden-4195547.aspx. Läst 26 juni 2010. 
  24. ^ Stadens fastighetsindelning före 1930, Linköpings kommuns webbplats, uppdaterad 25 maj 2020, läst 15 oktober 2020.
  25. ^ ”LinköpingsBo2017”. Linköpings kommun. 27 januari 2015. Arkiverad från originalet den 20 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140720233527/http://www.linkoping.se/Bygga-bo/Planer-och-projekt/Stadsutvecklingsprojekt/linkopingsbo2017/. Läst 3 april 2016. 
  26. ^ Linköpings stadsdelar, Linköpings kommun Arkiverad 24 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ ”Ostlänken”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/ostlanken/. Läst 5 december 2013. 
  28. ^ ”Biogaståget står oanvänt”. Västerviks-Tidningen. 13 januari 2011. Arkiverad från originalet den 16 april 2016. https://web.archive.org/web/20160416214554/http://www.vt.se/nyheter/biogastaget-star-oanvant-5742538.aspx. Läst 3 april 2016. 
  29. ^ ”Amanda lånas ut till Inlandsbanan”. Sveriges Radio. 17 oktober 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=4751419. Läst 3 april 2016. 
  30. ^ Cykling - linkoping.se Arkiverad 11 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ François Cardinal. Linköping, ville rêvée pour le vélo. I La Presse, 14 november 2006.
  32. ^ ”Säkrare stråk ökar vintercykling - Corren.se”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111025132433/http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/?articleId=4844574. Läst 7 maj 2009. 
  33. ^ Cykelkarta och turer Arkiverad 17 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Linköpings kommun
  34. ^ ”Cykellänken - en bättre väg!”. Linköpings kommun. 12 maj 2021. https://www.linkoping.se/stadsplanering-och-trafik/cykel/kampanjsidor-cykel/cykellanken---en-battre-vag/. Läst 15 augusti 2021. 
  35. ^ https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Ostergotlands-lan/Linkoping/?var=17258
  36. ^ ”Cityhandeln etta trots stenhård konkurrens”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 26 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080526083219/http://www.svd.se/naringsliv/arkivnyheter/artikel_1064581.svd. 
  37. ^ Lindqvist, Sara (08). ”LiU Malmsten”. Linköpings universitet. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131031154108/http://www.iei.liu.se/malmstens?l=sv. Läst 5 december 2013. 
  38. ^ ”Stiftsbibliotekets historia”. Linköpings kommuns hemsida. Arkiverad från originalet den 18 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130618051547/http://linkoping.se/sv/Kultur-fritid/Linkopings-stadsbibliotek/Lokalhistoria-och-aldre-samlingar/Stiftsbibliotekets-historia/. Läst 4 december 2013. 
  39. ^ ”Linköpings studentspex”. http://www.studentspex.se/. Läst 4 december 2013. 
  40. ^ ”Friluftsmuseet Gamla Linköping”. Teater. Linköpings kommun. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141020113359/http://www.gamlalinkoping.info/sv/se-och-gora-sp-26754/teater. Läst 4 december 2013. 
  41. ^ Madestrand, Bo. ”Rondellhundens år”. Artikel. DN.se. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/rondellhundens-ar/. Läst 12 april 2013. 
  42. ^ ”Museer”. Linköpings kommun. 17 maj 2021. https://www.linkoping.se/uppleva-och-gora/kultur/museer-och-stadsvandringar/museer/. Läst 27 maj 2024. 
  43. ^ [a b c] ”Novemberljus blir Vinterljus”. Linköpings kommun. Arkiverad från originalet den 25 april 2016. https://web.archive.org/web/20160425042724/http://www.linkoping.se/sv/Kultur-fritid/Nyheter/Arkiverade-nyheter/Novemberljus-blir-Vinterljus1/. Läst 19 juli 2011. ”I samband med femårsjubileet i år byter den populära ljustraditionen namn. 100 000-tals människor har under åren vandrat längs Novemberljusstråken i fantastiska upplevelser. Ljusets popularitet gör att vi i år förlänger tiden för ljuset och därmed blir Novemberljus Vinterljus.” 
  44. ^ ”Novemberljus 2005”. Linköpings kommun. Arkiverad från originalet den 6 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160106172049/http://linkoping.se/Kultur-fritid/Museer-och-Stadsvandringar/vinterljus/2005/. Läst 19 juli 2011. ”Novemberljus föddes 2005. Med Novemberljus ville man lyfta Stångån Kinda kanal och visa upp dess skönhet även under dygnets mörka timmar. Det fanns två tydliga syften. Ett var att tillföra mer ljus och det andra byggde på upplevelser. Genom intryck och upplevelser ville man locka ut linköpingsbor till sköna promenader. Man kunde konstatera att intresset var oerhört stort och Novemberljus blev en succé.” 
  45. ^ Novemberljus 2006 i Linköping Arkiverad 30 september 2008 hämtat från the Wayback Machine., bilder från Tindra Design.
  46. ^ Novemberljus 2006 i Linköpings city förlängs till 31 januari!, pressmeddelande 31 oktober 2006.
  47. ^ Stad i ljus för tredje året i rad, pressmeddelande 22 oktober 2007.
  48. ^ ”Upptäck din stad i ett nytt ljus!”. Linköpings kommun. 31 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 2 november 2008. https://web.archive.org/web/20081102061526/http://www.linkoping.se/InformationOm/Samhallsbygg_teknik/aktuellt/novljus08.htm. 
  49. ^ ”Politiska styret i Linköping”. www.linkoping.se. https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/politiska-styret-i-linkoping/. Läst 2 januari 2023. 
  50. ^ ”Valresultat, mandatfördelning”. www.linkoping.se. http://www.linkoping.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/valresultat-mandatfordelning/. Läst 27 december 2021. 
  51. ^ Jons Jacob Berzelius, Encyclopaedia Britannica, hämtat 2013-11-22
  52. ^ Linköpings historia, Biskop Hans Brask, hämtat 2013-11-22
  53. ^ Kulturarv Östergötland, Elsa Brändström, "Sibiriens ängel", författare: Leif Wallentinsson, Östergötlands länsmuseum, april 2006, hämtat 2013-11-22
  54. ^ Linköpings historia, Tage Danielsson, hämtat 2013-11-22
  55. ^ Thomas Funck är död, artikel DN.se, publicerad 2012-12-31, författare Jonas Fredén, hämtat 2013-11-22
  56. ^ Charles Emil Hagdahl, restaurang Hagdahls köks hemsida Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., hämtat 2013-11-22
  57. ^ S:t Nikolai katolska församling, Skyddshelgon Arkiverad 2 november 2013 hämtat från the Wayback Machine., hämtat 2013-11-22
  58. ^ Gunnar Hoffsten är död, Östgöta Correspondenten, publicerad 2010-09-12, författare Lars Åbom, hämtat 2013-11-22
  59. ^ Kettil Karlssons mitra, Historiska museet, publicerad 2007-09-13, hämtat 2013-11-22
  60. ^ Kulturarv Östergötland, Johan Krouthén, 1858-1932, publicerad juni 2007, författare Lars-Ove Östensson, hämtat 2013-11-22
  61. ^ Macao Magazine, Lasting Words, författare Mark O'Neill, hämtat 2013-11-22
  62. ^ Biografi över Sven Lyra, författare Sievert Sjöberg Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., hämtat 2013-11-23
  63. ^ Olaus Magnus, Encyclopaedia Britannica, hämtat 2013-11-23
  64. ^ Henrik B Palmær, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran B Nilsson), hämtad 2013-11-23
  65. ^ Hugo Theorell, biografi, Nobelstiftelsen, hämtat 2013-11-23
  66. ^ Hallberg, Freddie. ”Adolf Fredrik Wahlbeck”. Kulturarv Östergötland (2007). http://www.kulturarvostergotland.se/Article.aspx?m=332518&a=334478. Läst 4 december 2013. 
  67. ^ André Oscar Wallenberg, Historiesajten, publicerad 2005-11-27, hämtat 2013-11-23
  68. ^ 1700-1780 Eländets tid, Linköpings historia, hämtat 2013-11-23

Vidare läsning

Fullständiga förteckningar av Allan Ranius, Litteratur om Linköping. 1. Litteratur t.o.m. 1970. Linköping 1979, 288 s. och Litteratur om Linköping. 2. Linköpings kommun t.o.m. 1980. Linköping 1989, 437 sid.

  • J.P.Tollstorp, ’Beskrifning öfver Linköping. Norrköping 1834. Ny uppl. Linköping 1957.
  • Salomon Kraft, Linköpings historia. 1. Från äldsta tid till 1567. Med bidrag av David Damell. Linköping 1975.
  • Folke Lindberg, Linköpings historia. 2. 1567–1862. Näringslkv och förvaltning. Linköping 1976.
  • Folke Lindberg, Linköpings historia 3. 1567-1862. Samhälls och kulturliv. Linköping 1976.
  • Sven Hellström (red.) Linköpings historia. 4. Tiden 1863-1910. Linköping 1978.
  • Sven Hellström (red.) Linköpings historia 5. Tiden 1910–1970. Linköping 1981.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Panorama linkoeping-ebv m beller.jpg
Författare/Upphovsman: Moritz Beller, Licens: CC BY-SA 3.0
Panorama view of the Swedish city Linköping. Noteable is the lack of high buildings, the only exception being the Domkyrka at 107m. To the left the industry area Tornby stretches out, including the factories and the civil airport of Saab Aeroplane. The main station and the city centre with the easy-to-spot Domkyrka follow to the right. On the right hand side of the image one can see further living areas and the branches of the industrial and commercial area.
Vist kyrka Sturefors.jpg
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
Vist kyrka, Sturefors, Östergötlands län
Sweden Östergötland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Östergötland County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 190 %. Geographic limits of the map:

  • N: 59.10° N
  • S: 57.60° N
  • W: 14.20° E
  • E: 17.20° E
Suecia 3-004 ; Linköping.jpg
The city of w:Linköping in Sweden (Linköping)
  • Engraving made sometime between 1690-1710
  • Scanned by me from Erik Dahlberg, Svecia Antiqua et Hodierna, facsimile, 1983
  • 256 color black&white jpg. 200 dpi.
Filbytertorget.jpg
Författare/Upphovsman: User OlofE on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Filbyterfontänen. Foto Olof Ekström 2004. Folke Filbyter, Folkungabrunnen, Stora torget, Linköping.
Linköping-tekniska verken.jpg
Författare/Upphovsman: tomhe, Licens: CC BY 2.0
Linköping, stångebro, tekniska verken.
Tekniska verken
Sankt Nikolai kyrka Linköping.jpg
Författare/Upphovsman: Udo Schröter, Licens: CC BY-SA 4.0
Sankt Nikolai kyrka, Linköping (katolska kyrkan)
Linkopings slottet.jpg
Former fire station in Linköping, Sweden, built in 1915. Now housing club rooms under the name Fontänen.
Sv-Linköping.ogg
Författare/Upphovsman: LA2, Licens: CC0
Detta skandinaviska ortnamn, uttalat på svenska.
Draken 29 juli 1966.jpg
Flygtransport av fjorton J 35D Draken, från F 3 i Malmslätt till Saabs flygfält. Bilden är tagen vid Hamngatan vid Stångebro i central Linköping den 29 juli 1966.
Sankt Lars kyrkan Linköping.jpg
Författare/Upphovsman: Arkland, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Belvederen Linköping.jpg
Författare/Upphovsman: Ahruman, Licens: CC BY-SA 3.0
Belvederen i Trädgårdsföreningen i Linköping.
Biogaståget Amanda.jpg
Författare/Upphovsman: Lasse Hejdenberg, Hejdlösa bilder, Licens: CC BY-SA 3.0
Biogaståget Amandas premiärtur
Linköping galleri.jpg
Författare/Upphovsman: Katlinke, Licens: CC BY-SA 4.0
Galleri med bilder från Linköping.
Lkpg bibliotek.jpg
Författare/Upphovsman: elektronhjarnan, Licens: CC BY-SA 2.0
Library of Linköping
Linkoping stadshus.jpg
Författare/Upphovsman: Quispiam, Licens: CC0
Linköpings stadshus.
Stangan08.jpg
Författare/Upphovsman: Quispiam, Licens: CC0
Stångån, Linköping, 2008. Konstverket Drömmarnas båge.
Landeryds kyrka, Östergötland 2020.jpg
Författare/Upphovsman: Katlinke, Licens: CC BY-SA 4.0
Landeryds kyrka, strax utanför Linköping från öster.
Hunnebergsgatan i Linköping.JPG
Författare/Upphovsman: Fotografiet taget under Kruosios och sv:Mannen av börds sightseeing i Linköping 2006-06-09. Någon av dessa är upphovsman, och tillåter frianvändning av bilden., Licens: Copyrighted free use
Hunnebergsgatan 5, 7 och 9 hör till Linköpings äldre trähusbebyggelse och vittnar om hur det såg ut innan staden brandhärjades.
Cloetta Center, Linköping, juli 2005.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 2.5
Katedralskolan, Linköping, från söder.jpg
Författare/Upphovsman: Katlinke, Licens: CC BY-SA 4.0
Katedralskolan i Linköping, söder ifrån.
LA2-Linkopings-teater.jpg
Författare/Upphovsman: This photo (C) 2006 by Lars Aronsson, Licens: CC SA 1.0
Linköpings teater, en del av sv:Östgötateatern.
Vinterljus.jpg
Författare/Upphovsman: elektronhjarnan, Licens: CC BY-SA 2.0
Vinterljus in Linköping.
La2-lcenter.jpg
Författare/Upphovsman: This photo (C) Lars Aronsson, May 2005., Licens: CC SA 1.0
L-Center building, downtown Linköping. G. Lindsténs Fastigheter AB was acquired in 1999 by Malmstaden.
Stadhus linkoping.jpg
市政厅正门
Cohrs Linköping 1928.jpg
Karta över Linköping.

1. Rådhuset, 2. Biskopsgården, 3. Östergötlands läns hushållningssällskap, 4. Östergötlands museum, 5. Elementarläroverk för flickor, 6. Ljungstedtska tekniska yrkesskolan, 7. Riksbankens avdelningskontor, 8. Skandinaviska kreditaktiebolagets avdelningskontor, 9. Sydsvenska bankens avdelningskontor, 10. Östergötlands enskilda bank, 11. Linköpings sparbank, 12. Frimurarelogen och Frimurarehotellet, 13. Stora hotellet, 14. Centralpalatset, 15. Borgarhemmet, 16. S:t Larstorget, 17. Tanneforstorget, 18. Hospitalstorget.

Namn i kartans sektor A1: Marknadshallar, Slakthuset, Statens spannmålslagerhus, Steninge.

A2: Bindgarnsfabrik, Båtvarv, Generalsgatan, Kareby, Karebygatan, Magasinsgatan, Nykvarnsgatan, Nykvarnsparken, Oljekällare, Oskarsgatan, Rudsjögatan, Slussvaktstuga, Sockerbruket, Sockerbruksgatan, Stånggatan, Svenska garvämnesfabriken, Tjärfabrik.

B1: Bantorget, Berzeliigatan, Biblioteksgatan, Birger Jarls-gatan, Cirkus, Engelbrektsgatan, Gråbrödragatan, Gustav Adolfs-gatan, Hunneberg, Hunnebergsgatan, Högre allmänna läroverket, Karlsgatan, Konsistoriegatan, Norra station, Platensgatan, Stjärnorpsgatan, Sturegatan, Sveagatan, Teater, Vasatorget, Vasavägen, Östgöta hypoteks förening.

B2: Bantorget, Centralhotellet, Centralstation, Emanuelskyrkan, Fabriksgatan, Gasverket, Gjuteri, Hamnkontor, Järnvägsgatan, Järnvägshotellet, Klostergatan, Kungsgatan, Linköpings lithografiska aktiebolag, Norra station, Nykvarnsgatan, Oskarsgatan, Repslagaregatan, Rudsjögatan, Sankt Lars kyrka, Snickaregatan, Sturegatan, Svartån, Tullhus, Varmbadhus, Vasavägen.

C1: Apotekaregatan, Barfotagatan, Barnhem för flickor, Barnhemsgatan, Biblioteksgatan, Biskopsgatan, Brandstation, Brunnsgatan, Djurgårdsgatan, Domkyrkan, Domkyrkogatan, Drottninggatan, Folkskollärareseminarium, Folkungagatan, Gravkyrkogård, Griftgårdsgatan, Gråbrödragatan, Gröngatan, Gymnastikhus, Hunnebergsgatan, Järntorget, Kanbergsgatan, Kaserngatan, Klosterbyggnad, Konsistoriegatan, Kungsgatan, Kungsträdgården, Länscellfängelse, länsresidenset, Läroverksgatan, Missionshus, Nygatan, Onkel Adams gata, Platensgatan, Restaurant, Sankt Korsgatan, Stadshuset, Stiftsbibliotek, Storgatan, Tennishall, Tingshus, Trädgårdsgatan, Vattentorn, Västanågatan, Västra vägen.

C2: Apotekaregatan, Arbetareföreningen, Badhusgatan, Barnhem för gossar, Betaniakapellet, Bokhållaregatan, Borgmästaregatan, Domkyrkogatan, Drottninggatan, Ebenezerkyrkan, Emanuelskyrkan, Folkskollärareseminarium, Grand hôtel, Gripgatan, Hamngatan, Hospitalsgatan, Kallbadhus, K. F. U. M., Kungsgatan, Lilla Tinnerbäcksparken, Linnegatan, Magasinstorget, Magnus Ströms-gatan, Missionshus, Mörnersgatan, Nygatan, Post och telegraf, Repslagaregatan, Restaurant, Sankt Lars kyrka, Småskollärarinneseminarium, Snickaregatan, Stadshuset, Stora Badstugatan, Stora torget, Storgatan, Strandgatan, Styrmansgatan, Tanneforsgatan, Teknisk fabrik, Torggatan, Varmbadhus, Ågatan.

D1: Backaberg, Barnbördshus, Barnhemsgatan, Djurgårdsgatan, Ekkällevägen, Epidemisjukhus, Erikslund, Fridtunagatan, Föreningsgatan, Karlberg, Karlbergsgatan, Kaserngatan, Lindhult, Lindhultsgatan, Magistratsgatan, Magistratshagen, Skyttegatan, Soldathemmet, Stolplyckan, Svea trängkårs kasern, Trädgårdsföreningen, Tränggatan, Underofficersbostäder, Utsiktstorn, Villaplan.

D2: Boiro, Idrottsplats, Idrottsplats, Jättegrytor, Kittelbergsgatan, Lasarettsgatan, Magistratshagen, Munkegatan, Sandbäcken, Sandbäcksgatan, Skepparegatan, Småskollärarinneseminarium, Soldathemmet, Stora Tinnerbäcksparken, Teknisk fabrik, Tinnerbäcken, Tinnerbäckens kakelfabrik, Torkelbergsgatan, Trädgårdsföreningen, Utsiktstorn, Östergötlands läns tuberkulospaviljong.
Domkyrkan-kajor.jpg
Författare/Upphovsman: elektronhjarnan, Licens: CC BY-SA 2.0
The Cathedral of Linköping.
Katedralskolans framsida.jpg
Författare/Upphovsman: Katlinke, Licens: CC BY-SA 4.0
Framsidan av Katedralskolan, Linköping. Huvudentré.
Sankt Lars kyrkan Linköping mot SV.jpg
Författare/Upphovsman: Arkland, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Vinterljus3.jpg
Författare/Upphovsman: elektronhjarnan, Licens: CC BY-SA 2.0
Vinterljus in Linköping.
18th century map of Linköping, Sweden.jpg
1700-tals karta över Linköping
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Gamla vattentornet lkpg.JPG
Författare/Upphovsman: Ulf Johansson, Licens: CC BY 3.0
Linköpings gamla vattentorn på Kanberget. Numera bostäder.
LA2 Linkoping stinsen.jpg
Författare/Upphovsman: LA2, Licens: CC BY-SA 3.0
Trästaty av en stins (staionsinspektör) vid Linköpings centralstation. Till höger löper östra stambanan i riktning Mjölby. I fjärran syns den höga kontorsbyggnaden "Tornet" på Tornby. Träskulpturer som denna gjordes av slöjdlärarstudenter omkring stadens 700-årsjubileum 1987. En skulptur donerades till vänorten Palo Alto i Kalifornien.
Linköpings centralstation 2012.JPG
Författare/Upphovsman: Jssfrk, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Lkpgdomkyrka-ne.jpg
Författare/Upphovsman: This photo (C) Lars Aronsson, Licens: CC SA 1.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Linköpings domkyrkas torn.JPG
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: Copyrighted free use
Vinterljus2.jpg
Författare/Upphovsman: elektronhjarnan, Licens: CC BY-SA 2.0
Vinterljus in Linköping.