Lindbeckkommissionen

Lindbeckkommissionen
Ekonomikommissionen
Statlig utredning
Regeringsbeslut
RegeringRegeringen Bildt
Beslut fattat10 december 1992[1]
Utredningen
överlämnas
9 mars 1993
Utredningsansvar
MyndighetFinansdepartementet
Utrednings IDFi 1992:19
Ansvarigt statsrådAnne Wibble
OrdförandeAssar Lindbeck
Kommittédirektiv
1992Dir. 1992:106[1]
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 1993:16
TitelNya villkor för ekonomi och politik[2]
Ekonomi-indikatorer 1984-1995.[3]

Lindbeckkommissionen, egentligen Ekonomikommissionen (Fi 1992:19), var en utredning som tillsattes av regeringen Bildt 1992. Den skulle föreslå reformer av det ekonomiska och politiska systemet samt ange vägar ut ur den akuta kris som rådde i början av 1990-talet. I mars 1993 presenterade kommissionen betänkandet "Nya villkor för ekonomi och politik", SOU 1993:16.[2]

Bakgrund

I början av nittiotalet rådde det ekonomisk kris i Sverige, den så kallade 90-talskrisen. Under 1991 föll fastighetspriserna drastiskt och utlöste fastighets- och finanskris. Under hösten 1992 tillstötte valutakris genom spekulationer mot kronan. I försvaret av kronan höjdes marginalräntan till 500 procent en kort tid innan regeringen och Riksbanken den 19 november 1992 lät kronan flyta.[4] Det var den djupaste krisen sedan andra världskriget. Exporten, investeringar, privat och offentlig konsumtion rasade. Statsskulden, som en andel av BNP, ökade mellan åren 1990 till 1993 från 43 till 72 procent.[4]

Deltagare

I november 1992 fick nationalekonomen Assar Lindbeck förfrågan från statsminister Carl Bildt om att leda en expertkommission för att analysera den ekonomiska krisen samt att ge förslag på åtgärder. Direktivet var "att mot bakgrund av problemen i svensk ekonomi analysera och föreslå riktlinjer för den ekonomiska politikens utformning i ett medelfristigt perspektiv".[4] Lindbeck hade tidigare erfarenheter från ekonomiska utredningar, bland annat från Bjureldelegationen vars uppgift var att analysera den strukturella industrikrisen i Sverige under 1970-talet. Tillsammans med nationalekonomen Torsten Persson tillsatte Lindbeck deltagare till kommissionen. Kommissionen bestod av:

Kommissionens förslag

Betänkandet "Nya villkor för ekonomi och politik", SOU 1993:16[2] överlämnades den 9 mars 1993 till finansminister Anne Wibble och innehöll 113 rekommendationer.[5] Förslagen var indelade i tre målområden: makroekonomisk stabilitet, effektiv hushållning samt ekonomisk tillväxt.[4] Några av rekommendationerna var självständig riksbank, kvantitativt inflationsmål, striktare budgetprocess samt konkurrensutsättning av offentlig sektor.

Se även

Referenser

Källor

  • Nya villkor för ekonomi och politik: Ekonomikommissionens förslag. Betänkande. Statens offentliga utredningar, 1993:16[2]
  • Options for Economic and Political Reform in Sweden[5]
  • Ekonomi är att välja: memoarer[4]

Noter

  1. ^ [a b] [https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis%20a0973ac3-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Riksarkivets registerkort. 324298 Ekonomikommissionen 1992 – 1993
  2. ^ [a b c d] Ekonomikommissionen; Assar Lindbeck (1993). Nya villkor för ekonomi och politik: Ekonomikommissionens förslag : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1993:16. Stockholm: Allmänna förl. Libris 8351205. ISBN 91-38-13294-X 
  3. ^ ”Statistisk årsbok 1997” ( PDF). Statistiska Centralbyrån. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1997.pdf. 
  4. ^ [a b c d e] Lindbeck, Assar (2012). Ekonomi är att välja: memoarer. Stockholm: Bonnier. sid. 289-302. Libris 12750573. ISBN 978-91-0-012976-7 
  5. ^ [a b] Lindbeck, Assar; Molander Per, Persson Torsten, Petersen Olof, Sandmo Agnar, Swedenborg Birgitta, Thygesen Niels (1993) (på engelska). Options for Economic and Political Reform in Sweden [Elektronisk resurs]. Seminar Paper / Institute for International Economic Studies, Stockholm University, 0347-8769 ; 540. Stockholm: IIES. Libris oai:DiVA.org:su-41859. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:338009/FULLTEXT01 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
SvenskEkonomiIndikatorer 1984-1995.png
Författare/Upphovsman: Pacarazzi, Licens: CC BY-SA 3.0
Indikatorer för svensk ekonomi 1984-1995.
  • Blå graf: Årlig BNP-förändring (%).
  • Röd graf: Arbetslösa (% av arbetskraften)
  • Gul graf: Statsskuld som andel av BNP (tiondelar av BNP)
  • Källa: Statistisk årsbok (SCB).