Lindås, Emmaboda

Lindås
Del av tätort
Xylems industrianläggning i Lindås
Xylems industrianläggning i Lindås
LandSverige Sverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
KommunEmmaboda kommun
DistriktEmmaboda distrikt
Vissefjärda distrikt
Koordinater56°37′1″N 15°34′12″Ö / 56.61694°N 15.57000°Ö / 56.61694; 15.57000
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Lindås läge i Kalmar län.
Lindås läge i Kalmar län.
Lindås läge i Kalmar län.
Wikimedia Commons: Lindås, Småland

Lindås är en industriort och före detta stationssamhälle i Vissefjärda socken i Emmaboda kommun. Sedan 1975 utgör Lindås en del av tätorten Emmaboda.

Samhället

Lindås station anlades 1874. I samhället fanns flera industrier, bland annat gjuterier, en mekanisk verkstad och Lindås möbelfabrik. Samhället hade på 1930-talet drygt 400 invånare.[1] Andra verksamheter i samhället var pappersbruk, smedjor, tändsticksfabrik, sågar, en cykelhandlare, en kiosk, Lindås Konditori och Lindås Bryggeri. Stenbergs påbörjade sin historia i Lindås och senare blev företaget ITT Flygt, som idag heter Xylem. Stenbergs Museum finns i närheten av Xylem.

En skolbyggnad, sedermera kallad Gula skolan, togs i bruk 1908.[2] Det fick tio år senare sällskap av Röda skolan. En ny skola togs i bruk hösten 1958 och i samband med detta revs Röda skolan.[3] Gula skolan användes senare som bibliotek. I juli 2013 togs nya Lindås skola i bruk när biblioteket och fritidsgården flyttade dit. Därefter hade kommunen bestämd att skolan skulle rivas, men efter protester rev man upp detta beslut.[4]

Orten hade tidigare en egen konsumentförening. Verksamheten hade sitt ursprung i Kooperativa föreningen Framtiden, Emmaboda som öppnade butiker i både Emmaboda och Lindås den 1 oktober 1907.[5][6] Efter ett par år knoppades Lindåsaffären av till en egen föreningen med namnet Kooperativa föreningen Fram som fick stadgar fastställda den 18 september 1909.[7] Föreningen fick senare filialer i Vissefjärda och från 1949 i Saleboda. Affären i Lindås flyttade in i en byggnad i maj 1946.[5] År 1957 uppgick Fram i Emmaboda konsumtionsförening (grundad 1920, ej relaterad till Framtiden som gått i konkurs 1911) som i sin tur 1962 uppgick i Konsumtionsföreningen Kalmar med omnejd och slutligen Konsumentföreningen Södra Kalmar län.[8] I samband med öppnandet av Domus i Emmaboda valde kooperationen att lämna Lindås. Fastigheten såldes den 1 oktober 1972 till dess föreståndare som anslöt sig till Ica.[5] Ica fanns år 2024 alltjämt kvar i Lindås.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Lindås 1920–1970[9][10][11][12][13][14][15][16][17]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1920
  
350##
1930
  
414##
1935
  
472##
1940
  
565##
1945
  
599##
1950
  
695##
1960
  
942116
1965
  
1 194132
1970
  
1 524162
Anm.: Sammanvuxen med Emmaboda 1975.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Bildgalleri

Referenser

Noter

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 303 
  2. ^ Nya skolhus, Smålandsposten, 27 augusti 1908
  3. ^ Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Lindås, 2016-03/VO_Rev 2017-11/SJ
  4. ^ Gula skolan räddad, Barometern, 9 oktober 2013
  5. ^ [a b c] Kooperationen i Lindås blev 65 år Men närbutiken lever dock vidare, Barometern, 8 september 1972
  6. ^ Kooperativa föreningen "Framtiden" i Emmaboda, Smålands Folkblad, 9 oktober 1907
  7. ^ Uti härvarande föreningsregister, Kalmar, 2 februari 1910
  8. ^ Minnen från svunna konsumår kom åter på träff i Emmaboda, Barometern, 13 november 1974
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 82. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 126. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 78. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 220. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 209. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 199. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 24 december 2016  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 22 september 1967. sid. 27 
  16. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 24 
  17. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 49. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sweden Kalmar location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Kalmar County in Sweden. N-S stretching is 183%, geographic limits of the map:
  • N: 58.20° N
  • S: 56.10° N
  • W: 15.10° E
  • E: 17.20° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Xylem 03.jpg
Författare/Upphovsman: Bernt Fransson, Licens: CC BY-SA 4.0
Xylem Lindås. Besökcenter
Lindås, Fontän 001.jpg
Författare/Upphovsman: Bernt Fransson,Lindås, Licens: CC BY-SA 4.0
Fontän i Lyckebyån,Lindås
Xylem 05.jpg
Författare/Upphovsman: Bernt Fransson, Licens: CC BY-SA 4.0
Xylem fabriksanläggning i Lindås.
Lindås Stenberg och Flygts Företagsmuseum 01.jpg
Författare/Upphovsman: Bernt Fransson, Licens: CC BY-SA 4.0
Lindås. Stenberg och Flygts Företagsmuseum
Lindås Vilhelm Mobergymnasiet 001.jpg
Författare/Upphovsman: Bernt Fransson,Lindås, Licens: CC BY-SA 4.0
Vilhelm Moberggymnasiet.Industritekniska programmet Teknikprogrammet.