Lilla Östersvartö
Lilla Östersvartö | |
Pikku-Musta ("Lilla svarta") | |
Ö | |
I förgrunden en del av Stora Östersvartö, i mitten Lilla Östersvartö och i fonden en del av Västersvartö, 1970. | |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Nyland |
Ekonomisk region | Helsingfors ekonomiska region |
Kommun | Helsingfors |
Havsområde | Finska viken |
Koordinater | 60°09′01″N 24°58′48″Ö / 60.15023°N 24.98007°Ö |
Längd | 0,34 km (nord-sydlig) |
Area | 0,04 km² |
Tidszon | EET (UTC+2) |
- sommartid | EEST (UTC+3) |
Geonames | 10075597 |
Läge i Finland |
Lilla Östersvartö[1] eller Lilla svarta (finska: Pikku-Musta)[1] är en ö i Finland.[2] Den ligger i Finska viken[3], i stadsdelen Sveaborg i kommunen Helsingfors[4] i den ekonomiska regionen Helsingfors i landskapet Nyland. Öns area är 4,2 hektar och dess största längd är 340 meter i nord-sydlig riktning.[5]
Natur och klimat
Trakten ingår i den hemiboreala klimatzonen.[6] Årsmedeltemperaturen i trakten är 5 °C. Den varmaste månaden är augusti, då medeltemperaturen är 18 °C, och den kallaste är januari, med −6 °C.[7]
Geografi och historia
Lilla Östersvartö ligger mellan Stora Östersvartö och Västersvartö och är förbunden med båda med broar. Den är den minsta av de tre svartöarna. Vägen som förbinder dessa öar går utmed Lilla Östersvartöns södra strand. Adresserna till byggnaderna på Lilla Östersvartö börjar med Sveaborg D, följt av byggnadens nummer.
Fram till mitten av 1700-talet kallades ön för Svartö Kalf.[8] Den sydligaste delen av ön, som består av fyllnadsmassor, hade vid den tiden ännu inte byggts. Öns befästningsplan blev klar 1751. Bygget påbörjades samma år.[8]
Sjökrigsskolan grundad 1930 bedriver verksamhet på Lilla Östersvartön i Sveaborg och i Pansions garnison i Åbo.
Byggnader i urval
- Bron mellan Stora Östersvartö och Lilla Östersvartö
- Bastion Stromberg, D3
- Bastion Scheffer, D2
- Bastubyggnad och tvätteri, D26
- Apoteket, D11
Se även
Källor
- ^ [a b] Lantmäteriverket: Kartnamnen 1:25 000, fil hämtad från filnedladdningstjänsten avgiftsfri data 2017-03-17
- ^ Lilla Östersvartö hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2015-02-12; databasdump nerladdad 2016-04-24
- ^ Helsingforskonventionens uppdelning av Östersjön enligt denna karta Arkiverad 9 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. (hämtad 2017-03-08).
- ^ Baserat på polygon från Lantmäteriverkets filnedladdningstjänsten avgiftsfri data
- ^ Lantmäteriverket: Terrängkarta 1:100 000, hämtad 2017-02-21 från filnedladdningstjänsten avgiftsfri data
- ^ Peel, M C; Finlayson, B L; McMahon, T A (2007). ”Updated world map of the Köppen-Geiger climate classification”. Hydrology and Earth System Sciences 11: sid. 1633-1644. doi:. http://www.hydrol-earth-syst-sci.net/11/1633/2007/hess-11-1633-2007.html. Läst 30 januari 2016.
- ^ ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 26 april 2020. https://web.archive.org/web/20200426054225/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016. (Observera att uppgifterna avser marktemperatur och inte lufttemperatur).
- ^ [a b] af Hällström, Olof: Viapori, Suomenlinna: linnoituksen rakennushistoria, s. 34–35. Anders Nyborg A/S, 1986. ISBN 87-85176-25-7
Media som används på denna webbplats
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Pöllö, Licens: CC BY 3.0
School of Naval Warfare by winter in Suomenlinna Sea Fortress in front of Helsinki, Finland.
Författare/Upphovsman: CAPTAIN RAJU, Licens: CC BY-SA 4.0
Island of Suomenlinna in Helsinki
Författare/Upphovsman: Jisis, Licens: CC BY-SA 4.0
Sauna, Suomenlinna D 26. Pikku Mustasaari. It was constructed in 1902–1904.
Författare/Upphovsman: Simo Rista , Licens: CC BY 4.0
Viistoilmakuva pienlentokoneesta Ison Mustasaaren suunnalta idästä länteen. Keskellä Pikku Musta, taustalla Länsi-Mustan koillisosaa. -- negatiivi, filmi, mv
Författare/Upphovsman: Jisis, Licens: CC BY-SA 4.0
Pharmacy, residential building. Suomenlinna D 11. Built originally as a single-storey building in 1752-56. Second storey was built in 1849-50. The one-storey courtyard extension was added in 1857.