Lilian Ceder

Lilian Ceder, född 1921 i Gränna, död 2003, blev känd 1952 som den enda kvinna i Sverige som dömts för spioneri i samband med Enbomaffären.[1]

Biografi

Hon föddes 1921 i Knukebo skola i Gränna[2] som yngsta dotter till folkskolläraren Robert Ceder och hans hustru Signe. Lilian Ceder fick en dotter, Marianne Andree, född 1945. Hon utbildade sig sekreterare och fick i slutet av 1940-talet arbete på Norrskensflamman, först som textmottagare, senare journalist[3]. Där träffade hon Fritiof Enbom som kom att bli huvudperson i Enbomaffären. Hon var sjuklig i TBC och astma vilket sannolikt hade betydelse för att hon fick ett kort fängelsestraff, åtta månader.[1] Förhållandet med Enbom bröts 1951.[3] Senare historieforskning har visat att det mesta av de historier som Fritiof Enbom berättade och erkände var falsarier och enligt Ceder var han egentligen "bara en stor skrävlare".[3] När Ceder blev fri bytte hon namn och levde ett tillbakadraget liv. När hon gått i pension, köpte hon det ensliga skolhus utanför Gränna, där hon var född och renoverade det till åretruntbostad. Hon var en känd profil i trakten, men hon var mån om sitt privatliv. Hennes enda intervju är den som hänvisas till i denna artikel. Till romanen Röd Ceder finns hennes brev till anhöriga som källmaterial.[4]

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Nyquist, Henrik (2000). Röd Ceder. sid. 300 
  2. ^ Grenna kyrkoarkiv 
  3. ^ [a b c] Ebba von Essen (12 april 2000). ””Jag var kär i Fritiof – det blev min olycka””. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0004/12/spion.html. Läst 31 juli 2019. 
  4. ^ Nyquist, Henrik (2000). Röd Ceder. sid. 233