Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg

Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg
Karta över LSSJ.
Allmänt
Plats	Västergötland
Sträcka	Lidköping–Skara–Stenstorp
Anslutande linjer	Lidköping–Håkantorps Järnväg Kinnekulle–Lidköpings järnväg Skara–Kinnekulle–Vänerns Järnväg Västergötland–Göteborgs Järnvägar Skara–Timmersdala Järnväg Skövde–Axvalls Järnväg Hjo–Stenstorps Järnväg (Västra stambanan)
Organisation
Invigd	1874
Nedlagd	1966
Ägare	Västergötland–Göteborgs Järnvägar 1915–1948 Svenska staten från 1948
Tekniska fakta
Längd	49,7[1] kilometer
Antal spår	enkelspår hela sträckan
Spårvidd	891 millimeter (smalspår)
Största lutning	10 ‰
Minsta kurvradie	297
Högsta hastighet	30 km/h
Elektrifierad	nej
data från[2] Källor linjekarta[3][4][5]
Linjekarta km    LHJHåkantorp Lidan Lidköping1874 KLJForshem Alebäck1874 Jutegården Vinninga Övenstorp Skäggatorp1874 Händene1874 SKWJGössäter -1912 VGJVara Skara1874 VGJGössäter 1912- STJTimmersdala Brunsbo1902 Tubbetorp1918 20,6 Axvall1874 SAJSkövde 18,7 Härlingstorp 15,5 Bjällum1874 13,6 Bolum 10,5 Broddetorp1874 6,7 Äspås1874 3,8 Segerby Segerstad1874 Västra stambananSkövde HSJHjo 0 Stenstorp Korsning (Viadukt?)Se källor Västra stambananFalköping

Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg (LSSJ) var en smalspårig järnväg med spårvidden 891 mm i Skaraborgs län. Den är nedlagd och uppriven sedan 1960-talet.

Historia

Kort efter att normalspåriga Västra stambanan blivit klar mellan Stockholm och Göteborg började städerna som hamnat vid sidan av att arbeta för att få till sidolinjer till denna. Ett av förslagen var en smalspårig banan från Lidköping via Skara till Stenstorp vid Västra stambanan och blivande Hjo–Stenstorps Järnväg (Hsj). Bolaget Lidköping–Skara–Stenstorps Järnvägsaktiebolag bildades 1872 och koncession för en järnväg med spårvidden 802 millimeter beviljades den 4 oktober 1872. Valet av spårvidd ändrades till 891 millimeter 1873. Banan öppnades redan den 19 november 1874 och var 50 kilometer. Den hade kostat 1 364 544 kronor. ^[6]

I Lidköping, på andra sidan Lidan, fanns Lidköping–Håkantorps Järnväg HLJ som hade gått i konkurs 1886. LSSJ köpte HLJ på exekutiv auktion vars utgång överklagades tre gånger men köpet gick slutligen igenom 1891. LSSJ lånade 350 000 kronor för en bro över Lidan som blev färdig 1893. 1902 såldes HLJ till Lidköpings stad.^[6]

Rälsen byttes från 14 kg/m först till 15 kg/m och sedan till 17,4 kg/m på 1920-talet.^[6]

Skara blev navet i det smalspåriga järnvägsnätet i Skaraborgs län med linjer i fem riktningar. Det gick att komma vidare till Älvsborgs län och Göteborg på smalspår men om godset skulle längre krävdes en omlastning till normalspår.

Västergötland–Göteborgs Järnvägar hade köpt och införlivat i sin organisation SKWJ Skara–Gössäter och MKJ Gössäter–Mariestad för sin huvudlinje i nordöstlig riktning från Göteborg. Efter det planerade VGJ att också att köpa LSSJ men det möte lokalt motstånd. Efter några år sålde Skara stad sina aktier i LSSJ till VGJ. Från den 1 januari 1916 trafikerade VGJ mot arrende LSSJ men LSSJ kvarstod som ett eget bolag med VGJ som majoritetsägare.^[6]

Skövde–Axvalls Järnväg (SAJ) köptes och införlivades i LSSJ 1935. LSSJ betydde därefter Lidköping–Skövde och Stenstorps järnväg.^[6][7][8]

LSSJ köptes tillsammans med alla VGJ-bolag av svenska staten 1948 och ingick därefter i Statens Järnvägars organisation.^[6]

Godstrafik enligt tidtabell upphörde 1960 mellan Stenstorp och Axvall och 1961 upphörde all person- och godstrafik förutom godstrafiken mellan Skara och Lidköping som pågick till 1966. Stenstorp–Axvall revs 1962, Skara–Axvall före 1967 och Lidköping–Skara 1969.^[6]

Källor

Vidare läsning

• Bergqvist, Gillis T (1924). Lidköping-Skara-Stenstorps järnväg 1874 19/11 1924. Stockholm: Zetterlund & Thelander. Libris 1470096 
• Lindberg, Albert (1981). Mina minnen : med anledning av Lidköping-Skara-Stenstorps järnvägs 50-årsjubileum 1874-1924 (Faks.-uppl). Skara: Skara järnvägsmus. Libris 289841 
• Mannerfelt, Måns (1948). Västergötland-Göteborgs järnvägar : en historik. Göteborg. Libris 413273