Lidingöloppet

Lidingöloppet
Lidingöloppet lördagen den 27 september 2008. Första startgrupp 30 kilometer, strax efter start klockan 12:30 från Koltorps gärde. Vy från Stockby.
Sport(er)	löpning
Plats	Lidingö, Sverige
Tidpunkt	Sista helgen i september
År	1965–
Geografisk omfattning	hela världen
Arrangör	IFK Lidingö Friidrott IFK Lidingö SOK

Lidingöloppet är ett terränglopp som arrangeras på Lidingö varje år sedan 1965. Sett till antalet deltagare är Lidingöloppet sedan 1982 världens största terränglopp enligt Guinness rekord. Loppet ingår i En svensk klassiker och arrangeras av IFK Lidingö Friidrott samt IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb.^[1]

Lidingöloppet genomförs numera sista helgen i september varje år. 1965–1972 gick tävlingen andra söndagen i oktober, 1973–2001 första helgen i oktober med undantag för 1988 då tävlingen gick andra helgen i oktober med anledning av OS i Seoul.

Tävlingen består av ett antal lopp för olika åldersgrupper och banlängd med början på fredagen och de sista loppen på söndagen. Huvudloppet är 30-kilometersloppet MK30 (där MK står för män och kvinnor) som utgår från Koltorps gärde och har sin målgång i Grönsta gärde.

I MK30 springer män och kvinnor gemensamt och deltagarna är, oavsett kön, indelade i grupper med olika starttider beroende på tidigare kvalifikationer.

Elitlöparnas tider ligger på cirka 1 timme och 40 minuter medan normaltränade motionslöpare brukar ligga på tider omkring 2,5–3 timmar.

Tider från olika år är inte direkt jämförbara eftersom förutsättningarna kan variera kraftigt, beroende på skiftande underlag och om banorna har varit utsatta för regn en längre tid.

Numera lägger man mer eller mindre regelmässigt på grus på sträckor som har en tendens att bli leriga vid regnväder.

Initiativtagarna till Lidingöloppet är Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud, far till Anders Gärderud.^[2] Den ursprungliga idén att arrangera ett stort terränglopp för den vanlige motionslöparen, motsvarande Vasaloppet för den skidåkande motionären, kom dock från journalisten Sven Lindhagen på tidningen Idrottsbladet som publicerade en idéartikel om ett långlopp den 15 maj 1965. Till den första tävlingen 1965 anmälde sig 644 deltagare varav 538 kom till start och 512 fullföljde loppet. Antalet deltagare ökade snabbt för varje år. Så småningom ökade också antalet elitlöpare i takt med att prissumman ökade, vilket också höjde tävlingens status i betydande grad. Under de senaste åren har det totala antalet deltagare i Lidingloppshelgen stabiliserats till omkring 35 000. 2009 var antalet anmälda 38 047. Huvudklassen män (M30) och kvinnor (K30), 30 km har cirka 15 000 deltagare varav 20% kvinnor. Långdistanslöpare som studerar på Bosöns idrottshögskola brukar av tradition delta i Lidingöloppet. Sedan 1982 är Lidingöloppet noterat i Guinness Rekordbok som världens största terränglopp. Lidingöloppet 30 km är fysiskt krävande och anses även bland elitlöpare som jobbigt där huvudtaktiken ofta är att spara på krafterna i uppförsbackarna.

År 1967 tillkom ett 15-kilometerslopp för kvinnor med start vid Fågelöudde, distansen var 15 800 m och angavs till 16 km för att 1981, när fler ändringar skedde av lidingöloppsbanan, komma att anges som 15 km, eftersom banlängden nu var 15 300 m. Från 1998 när startplatsen för 15 km flyttats till Hustegaholm fick även motionärer under 50 år lov att starta på 15 km, mot att tidigare varit hänvisade till MK30, och 15-kilometersloppet kallas numera MK15. För åldersgrupperna män över 60 år och kvinnor över 50 år infördes 1973 distanserna 10 km. Ingen övre åldersgräns finns för deltagande i MK30, medan lägsta ålder är satt till 17 år. Sedan ett antal år är starten för MK15 flyttad till Koltorp (där MK30 startar), och MK15 är öppet för alla ålderskategorier. MK15 är numera 14 950 m långt. Det finns också tiokilometerslopp för äldre personer, juniorer och kvinnor. Kvinnornas tiokilometerslopp kallas Lidingö tjejlopp, förkortat LT10, och anses vara kvinnornas huvudlopp. LT10 avgörs på söndagen med start 13:30 (2012). Tiokilometersbanan startar under loppen på ett gärde i Grönsta parallellt med Grönstavägen, och mäter 9 840 m.

En sten med en infälld platta av järn till minne av Lidingöloppets tillkomst finns uppförd på startområdet för loppen vid Koltorps gärde. Stenen restes till 35-årsjubileet den 3 oktober 1999. Järnplattan har följande text ingjuten; "Lidingöloppet/Världens största terränglopp/Start 30km/Startplats sedan 1966."

År 1968 föreslog Göcke Kåremo att stora Lidingöloppet, 30 kilometer, borde ha en kranskulla. Hans dotter Elisabeth blev den första kranskullan. En krans delas ut till respektive segrare i klassen M30 och K30. Kranskullan koras traditionsenligt på fredagskvällen aktuell Lidingöloppshelg i Lidingö kyrka.

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Under Lidingöloppets elva första år erhöll de löpare som klarade plakettiden på 30 km samma bronsplakett som IFK Lidingös sektioner klubbmästare erhöll. En 37x48 mm stor plakett med idrottsguden Hermes huvud med vingar på huvudet och en mantelknut runt halsen. Texten runt huvudet var: I.F. LIDINGÖKAMRATERNA i relief, likaså LIDINGÖLOPPET längst ner.

Här skall också sägas att för att klara plaketten skulle man klara segrarens tid plus 30 %. Det innebar att plakettiderna de fem första åren var: 2.26.03, 2.17.04, 2.23.57, 2.18.22 och 2.12.33. Från och med 1973 bestämdes att plakettiden skulle vara fast på 2.15. Övriga klasser hade från början fasta plakettider.

Från 1976 när motivet på plaketterna byttes fick övriga deltagare en rund medalj med namnet Lidingöloppet och Lidingö i relief samt årtal, medaljen hade en diameter på 30 mm.

Underlaget till Lidingön i relief var ett vandringspris ”Silverön” som Anders Gärderud erövrade som bästa orienterare i klubben i början av 1960-talet, det priset var helt i silver och vägde mer än ett kilo

1981 när Lidingöloppet för första gången införde en egen logotype, logotypen med de tre L:n i både Lidingö och i Loppet ändrades också typsnittet på tävlingens namn på både plakett och medalj. Detta motiv kom att bestå fram till och med 1988.

Från 1989 har Lidingöloppsmedaljerna haft motiv av skulpturer, eller detaljer ur skulpturer, av Lidingöbon Carl Milles i samarbete med Millesstiftelsen. Kopior av statyerna finns också uppställda på Millesgården på Lidingö. Medaljerna fick från det året också en storlek av 65 mm i diameter och försågs med ett blåvitt band i likhet med arrangörföreningarnas färger.^[4][5]

Medaljen som delas ut till de som slutför loppet var i brons, medan de som klarade plakettiden 2.15 (M30 km) fick medaljen i silver och segrarna en förgylld medalj. Lilla Lidingöloppets deltagare erhöll lika dana medaljer som lidingöloppsdeltagarna med en diameter på 50mm.

Tävlingsledare och generalsekreterare för Lidingöloppet:

När Sven Gärderud efter 10 år lämnade Lidingöloppet som tävlingsledare efterträddes han 1975 av Lars-Eric Dahlstedt som från 1978 var både generalsekreterare och tävlingsledare till sommaren 1999. Det året tog Erik Toll vid som kanslichef och Per Spik tjänstgjorde som tävlingsledare till 2003.

• 1978–1999, Lars-Eric Dahlstedt
• 1999–2003, Erik Toll
• 2003–2010, Jan-Eric Österström
• 2010–2018, Tomas Hoszek
• 2019 - 2020, Ninna Engberg
• 2020 - 2022, Cecilia Gyldén
• 2023 - ,Krister Svensson

Lidingöloppet har flera olika evenemang, indelade efter sträcka och målgrupp.

Lidingöruset är ett terränglopp för barn och vuxna med intellektuella funktionshinder. Loppet går på fredagen, och sträckorna är 1,7 kilometer respektive 4 kilometer. Sedan 2013 inkluderar klassen även ett Rullstolslopp på 1,5 kilometer.

Lidingöstafetten är en stafett på fredagen, som framför allt samlar företagslag. Stafetten startade 1988 med sträcklängderna 10+4+4+4. Under åren 1997–2000 byttes 10 km:s sträckan ut mot 7,5 km. 2001–2002 blev det på nytt ändring på sträcklängderna då var sträckorna: 4-2,3-4-4. Åren 2003–2013 var sträckorna: 4+4+2+2, för att från 2014 vara 4+4+4+4. Från början fanns det nio olika branchklasser, vilka 2001 reducerades till sex. 2004 försvann branchklasserna helt för att i stället bli, herr-, dam- och mixedklass. Stafetten nådde sin topp 1992 med 1 104 fullföljande lag.

Stavgångsloppet gick på fredagen, på sträckorna 4 och 10 kilometer. Fram till 2008 fanns det en 7,5-kilometerssträcka. 2013 byttes namnet från Lidingö Stavgångslopp till Lidingö På Gång sista loppet gick 2019 och byttes ut till Lidingö Femman.

Lidingö Femman går på fredagen, en sträcka på 5 kilometer med start och mål på Grönsta Gärde

• Lördag: Start Grönsta Gärde:
  • Olika åldersklasser, 4 kilometer respektive 10 kilometer (9 840 m).
• Lördag: Start Koltorps gärde:
  • Lidingloppet 15 kilometer (MK15, 15040 m), målgång på Grönsta gärde.
  • Stora Lidingöloppet 30 kilometer (MK30, startgrupp 1A: 30 194m, startgrupp 1B: 30246m, övriga startgrupper: 30 300m), målgång på Grönsta gärde.

• Söndag: Start Grönsta gärde:
  • Lilla Lidingöloppet, 1,7 kilometer, 3 kilometer respektive 6 kilometer
  • Knatteloppet 1,7 kilometer

Rosa Bandet-loppet (LT10, 9 840 m), målgång på Grönsta gärde. Hålls på söndagen under Lidingöloppshelgen. Tidigare gick detta lopp helgen innan Lidingöloppet.

Loppet startade som Lidingö Tjejlopp 1993 som ett delmoment i Tjejklassikern. Från att kvinnornas 15 kilometerslopp tidigare varit kvinnornas huvudlopp blev Lidingö Tjejlopp från 2002 kvinnornas huvudlopp. Idag är loppet öppet för både kvinnor och män är del av En svensk klassiker - korta.

30 km-loppet går mestadels på breda grusförstärkta stigar och endast kortare sträckor är på grusvägar eller asfaltsbelagda cykel- och bilvägar. Loppet löps motsols. Start vid Koltorps gärde-Stockby/Trasthagen-Kottlasjön-Breviksbadet-Långängen -Killingebergets topp-Ekholmsnäs-Lidingövallen-Hustegaholm-Yttringe-Elfvik-Fågelöudde-Södergarn-Bosön-Grönsta gärde-Trolldalen-Norra Sticklinge-Abborrbacken-Södra Sticklinge-Lidingö golfbana-Målgång vid Grönsta gärde. Bansträckningen är markerad året runt med blå löpmarkeringar samt kilometerskyltar med banprofil och information från Lidingöloppet och Lidingö hembygdsförening.

Stigningen efter 25 km upp på Abborrberget i Sticklinge, den så kallade Abborrbacken, är välkänd som banans högsta backe med stigning från nästan havsnivå upp till 48 meter över havet på en sträcka av 550 meter. Partiet mellan 16,5 och 21,5 km har många korta upp- och nedförsbackar och tillhör banans jobbigaste partier. På en skylt uppsatt 2009 kallas detta parti Södergarnsbackarna, men begreppet Bosötvättbrädan förekommer också^[6]. Även backen efter 28 km vid Lidingö golfbana, kallad Karins backe, brukar upplevas som jobbig.

Startproceduren med startfållor gör att senare grupper får något längre sträcka. För eliten i startgrupperna 1A och 1B gäller banlängderna 30 194meter och 30 246meter. För löpare i startgrupperna 1C och högre gäller 30 300meter.

Sedan 2004 startar även 15-kilometersloppet, MK15 (sedan 2018 är längden 15 240 m, tidigare 14 950 m) på Koltorps gärde. Jämfört med MK30 genar MK15 vid Ekholmsnäs, Yttringe och strax efter Trolldalen. MK15 innehåller således inte den beryktade Abborrbacken.

År 1967 startade det första 15-kilometersloppet från Fågelöudde. Banlängden var 15,8 km och angavs till 16 km för att 1981 benämnas som 15 km (15 300 m), flera ändringar gjordes av lidingöloppsspåren detta år. 1998 fick 15-kilometersloppet en ny startplats vid Hustegaholm, norr om Elfviksvägen och 100 m väster Lidingöloppets 20 km-markering. År 2004 flyttades 15-kilometersstarten ännu en gång, nu till Koltorps gärde.

10-kilometersloppen (9 840 meter) har start och mål vid Grönsta gärde och går nästan helt längs MK30:s sista 10 km, populärt kallad "sista milen", och som inkluderar den beryktade Abborrbacken. Värt att notera: om man vill avverka sista milen som en full mil måste man starta vid den skylt som markerar 10 km-kvar, då gällande startplatsen för tiokilometersloppen gör banan till endast 9 840 m.

Övriga lopp har start och mål vid Grönsta gärde och går olika slingor väster om Grönsta.

Cykellopp på Lidingö. Kördes för första gången 2013 och sista gången 2021 loppet genomfördes på våren.

Alla återgivna resultat baseras på Lidingöloppets egna arkiv.^[7]

Herrar 30 kilometer År Vinnare Nation Tid 1965 Berndt Ekström  Sverige 1:52:21 1966 Tim Johnston  Storbritannien 1:45:26 1967 Karl-Åke Asp  Sverige 1:50:44 1968 Rolf Hesselwall  Sverige 1:46:26 1969 Christopher Wade  Sverige 1:41:58 1970 Ingvald Midelf  Sverige 1:45:00 1971 Tapio Kantanen  Finland 1:41:45 1972 Reino Paukkonen  Finland 1:40:51 1973 Reino Paukkonen  Finland 1:38:21 1974 Rolf Hesselvall  Sverige 1:42:00 1975 Jukka Toivola  Finland 1:40:10 1976 Max Holmnäs  Sverige 1:42:54 1977 Jouni Kortelainen  Finland 1:42:18 1978 Lars Enqvist  Sverige 1:41:03 1979 Öivind Dahl  Norge 1:38:05 1980 Knut Kvalheim  Norge 1:37:51 1981 John Graham  Storbritannien 1:40:56 1982 Jarl Gaute Aase  Norge 1:38:23 1983 Öivind Dahl  Norge 1:39:34 1984 Knut Kvalheim  Norge 1:38:43 1985 Jarl Gaute Aase  Norge 1:38:25 1986 Suleiman Nyambui  Tanzania 1:36:38 1987 Tommy Ekblom  Finland 1:38:17 1988 Tommy Ekblom  Finland 1:37:26 1989 Douglas Wakiihuri  Kenya 1:36:10 1990 Simon Robert Naali  Tanzania 1:37:45 1991 Boniface Merande  Kenya 1:38:41 1992 Benson Masya  Kenya 1:37:12 1993 Josphat Ndeti  Kenya 1:37:29 1994 Benson Masya  Kenya 1:37:02 1995 Paul Evans  Storbritannien 1:36:01 1996 William Musyoki  Kenya 1:35:14 1997 Isaac Chemobo  Kenya 1:35:16 1998 Isaac Chemobo  Kenya 1:33:33 1999 Barnabas Kosgei  Kenya 1:36:01 2000 Barnabas Kosgei  Kenya 1:35:51 2001 Francis Kirwa  Kenya 1:39:49 2002 Augustus Mbusya  Kenya 1:36:51 2003 Mustafa Mohamed  Sverige 1:37:29 2004 Mustafa Mohamed  Sverige 1:40:47 2005 Silas Sang  Kenya 1:37:39 2006 Johnstone Chebii  Kenya 1:39:18 2007 Joseph Kimisi  Kenya 1:40:44 2008 Mustafa Mohamed  Sverige 1:37:10 2009 Japhet Kipkorir  Kenya 1:39:42 2010 Japhet Kipkorir  Kenya 1:36:30 2011 Lewis Korir  Kenya 1:34:54 2012 Lewis Korir  Kenya 1:35:26 2013 Lewis Korir  Kenya 1:35:23 2014 Lewis Korir  Kenya 1:37:13 2015 William Morwabe  Kenya 1:37:37 2016 Japhet Kipkorir  Kenya 1:37:52 2017 Napoleon Solomon  Sverige 1:38:47 2018 Napoleon Solomon  Sverige 1:37:42 2019 Robel Fsiha  Sverige 1:37:54 2020 Linus Hultegård  Sverige 1:43:45 "Elitloppet" 2021 Samuel Russom  Eritrea 1:36:55 2022 Samuel Tsegay  Sverige 1:37:59 2023 Diego Estrada  USA 1:39:11 2024 Ebba Tulu Chala  Sverige 1:38:18 Damer 30 kilometer År Vinnare Nation Tid 1996 Malin Ewerlöf-Krepp  Sverige 2:05:20 1997 Heléne Willix  Sverige 1:56:55 1998 Maria Andersson  Sverige 2:05:53 1999 Jennie Åkerberg  Sverige 2:03:15 2000 Annelie Södergårds  Sverige 2:10:26 2001 Malin Ewerlöf-Krepp  Sverige 2:02:04 2002 Lena Gavelin  Sverige 1:53:13 2003 Helena Olofsson  Sverige 1:58:26 2004 Lena Gavelin  Sverige 1:54:43 2005 Lena Gavelin  Sverige 1:58:39 2006 Lena Gavelin  Sverige 2:00:00 2007 Isabellah Andersson  Sverige 1:57:34 2008 Anna Rahm  Sverige 1:53:20 2009 Malin Ewerlöf-Krepp  Sverige 1:57:46 2010 Ulrika Johansson  Sverige 2:00:40 2011 Charlotte Karlsson  Sverige 2:02:55 2012 Sandra Eriksson  Finland 1:59:54 2013 Therese Olin  Sverige 1:57:50 2014 Annelie Johansson  Sverige 1:57:28 2015 Annelie Johansson  Sverige 1:58:15 2016 Maria Larsson  Sverige 1:56:54 2017 Maria Larsson  Sverige 1:55:19 2018 Sylvia Medugo  Kenya 1:53:00 2019 Sylvia Medugo  Kenya 1:51:56 2020 Hanna Kumlin  Sverige 2:04:42 2021 Sylvia Medugo  Kenya 1:55:02 2022 Sylvia Medugo  Kenya 1:54:56 2023 Carolina Johnson  Sverige 1:54:25 2024 Carolina Wikström  Sverige 1:51:35 Notera: Fastän kvinnor tilläts delta i 30 kilometer även före 1996 hade de ingen officiell tävlingsklass.

År	Vinnare	Nation	Tid
2001	Juha Helynen, Finland	Finland	55.54
2002	Johan Lindgren, FK 013 Athletics, Linköping	Sverige	55.18
2003	Anders Hemmyr, IFK Umeå	Sverige	55.53
2004	Anders Hemmyr, IFK Umeå	Sverige	53.50
2005	Mads Jacobsen, Danmark	Danmark	51.17
2006	Pål Norman, Fredrikshovs IF	Sverige	55.31
2007	Mathias Fredriksson, AXA Sportsclub	Sverige	53.52
2008	Tapani Virtanen, Helsingin Kisa-Veikot	Finland	51.52
2009	Fredrik Björklund, Hälle IF	Sverige	52.23
2010	Niels Verwer, PricewaterhouseCoopers	Nederländerna	50.53
2011	Jonn Are Myhren, IFK Lidingö SOK	Norge	51.25
2012	Fredrik Uhrbom, Spårvägens FK	Sverige	49.47
2013	Anders Kleist, IK Akele	Sverige	47.53
2014	Mikael Ekvall, Strömstad Löparklubb	Sverige	46.56
2015	Betesfa Ayele, Etiopien	Etiopien	46.07
2016	Betesfa Ayele, Etiopien	Etiopien	45.43
2017	David Nilsson, Högby IF	Sverige	47.15
2018	Abraham Adhanom, Eskilstuna FI	Sverige	46.06
2019	Emil Millán de la Oliva, Eskilstuna FI	Sverige	47.06
2020	Samuel Russom, IS Göta	Eritrea	45.37 @Elit
2021	Oliver Löfqvist, Spårvägens FK	Sverige	47.26
2022	David Nilsson, Högby IF	Sverige	46.45
2023	David Nilsson, Högby IF	Sverige	47:27
2024	Jonas Glans, Malmö AI	Sverige	45:58

År	Vinnare	Nation	Tid
1967	Barbro Tano	Sverige	1:12:01
1968	Viola Ylipää	Sverige	1:05:34
1969	Siv Larsson	Sverige	1:03:34
1970	Siv Larsson	Sverige	1:02:31
1971	Eva Olsson	Sverige	1:02:13
1972	Irja Paukkonen-Pettinen	Finland	1:01:02
1973	Inger Knutsson	Sverige	57:19
1974	Irja Paukkonen-Pettinen	Finland	1:01:17
1975	Inger Knutsson	Sverige	58:02
1976	Grete Waitz	Norge	54:39
1977	Grete Waitz	Norge	53:05
1978	Grete Waitz	Norge	51:52
1979	Grete Waitz	Norge	53:05
1980	Grete Waitz	Norge	51:03
1981	Grete Waitz	Norge	53:20
1982	Grete Waitz	Norge	52:08
1983	Grete Waitz	Norge	52:07
1984	Grete Waitz	Norge	53:52
1985	Grete Waitz	Norge	53:20
1986	Grete Waitz	Norge	53:12
1987	Ingrid Kristiansen	Norge	51:58
1988	Grete Waitz	Norge	54:39
1989	Angela Tooby	Wales	54:49
1990	Angela Tooby	Wales	54:45
1991	Yan-fang Wang	Kina	54:17
1992	Tegla Loroupe	Kenya	53:22
1993	Annemari Sandell	Finland	53:30
1994	Tegla Loroupe	Kenya	53:23
1995	Annemari Sandell	Finland	52:34
1996	Sara Wedlund	Sverige	51:15
1997	Annemari Sandell	Finland	52:19
1998	Annemari Sandell	Finland	53:52
1999	Annemari Sandell	Finland	54:35
2000	Stine Larsen	Norge	54:47
2001*	Gunhild Haugen	Norge	56:08
2002	Mia Dahlqvist, Sköldinge IF	Sverige	1.03.28
2003	Madeleine Ölfvingsson, Linköpings OK	Sverige	1.06.20
2004	Katharina Sandström, IK Brånan	Sverige	1.05.19
2005	Linda Forsström, Finland	Finland	1.04.03
2006	Juha Korri, Finland	Finland	1.04.02
2007	Juha Korri, Finland	Finland	1.04.30
2008	Eva Nyström, Team Herbalife	Sverige	59.32
2009	Carin Rosjö, Jönköpings OK	Sverige	1.05.55
2010	Minna Nummela, Finland	Finland	59.49
2011	Anne Jääskeläinen, Finland	Finland	1.01.05
2012	Anna Rahm, Rånäs 4H	Sverige	57.51
2013	Sara Holmgren, Sävedalens AIK	Sverige	1.00.06
2014	Therese Olin, Ullevi FK	Sverige	58.46
2015	Sara Holmgren, Sävedalens AIK	Sverige	57.00
2016	Alemi Tsegaye, Etiopien	Etiopien	53.39
2017	Julie Larsson, Sarpsborg IL	Sverige	57.28
2018	Kristine Eikrem Engeset, Tjalve	Norge	55.03
2019	Anastasia Denisova, Sävedalens AIK	Belarus	54.28
2020	Charlotta Fougberg, Ullevi	Sverige	52.10 @Elit
2021	Anastasia Denisova, Sävedalens AIK	Belarus	54.02
2022	Kristine Eikrem Engeset, Norway	Norge	55.11
2023	Lovisa Kissa	Uganda	55.54
2024	Sara Schou Kristensen	Sverige	54.17

• Notera: Separat lopp för kvinnor fram till 2001 och därefter tävlingsklass i det gemensamma loppet.

År 2011 fanns det deltagare från 36 länder, varav 21 europeiska. Två tredjedelar av deltagarna kommer från orter utanför Storstockholm. En tredjedel av deltagarna är kvinnor.

1980 gjorde Bosöns idrottsskola en undersökning hur den genomsnittlige löparens profil kunde se ut. Undersökningens resultat vad gäller de manliga deltagarna, ej inräknat elitlöpare:

• Medelålder 32 år.
• Löptränar regelbundet 2–3 gånger per vecka för motionens skull, för att hålla sig i fysisk trim.
• Springer 30 km loppet på mellan 2,5 och 3 timmar.
• Springer inte loppet i huvudsak för att vinna eller komma högt upp sin klass utan, för att det är roligt att delta och trimma sitt eget personliga rekord med draghjälp från andra deltagare.

Ungefär 2 500 funktionärer från arrangörsklubbarna och omkring 50 andra klubbar och organisationer hjälper till vid arrangemanget. Cirka 25 000 ideella arbetstimmar läggs.

Ålder	År	Namn	Nationalitet	Idrottsklubb	Tid (h:m:s)
85	2024	Bo Källström	Sverige	Järfälla	5:59:38
84	2015	Ingvar Nyqvist	Sverige	Växjö AIS	4:34:20
83	2004	Yngve Johansson	Sverige	Västerviks OK	6:00:59
82	1988	Erik Bergman	Sverige	IFK Lidingö	3:44:47
81	1987	Erik Bergman	Sverige	IFK Lidingö	3:22:21
80	1986	Erik Bergman	Sverige	IFK Lidingö	3:03:06
79	2003	Olan Martin Linge Johnsen	Norge	Granli CK	2:58:35
78	1991	Arne Wahlqvist	Sverige	IFK Helsingborg	3:21:18
77	1998	Sverre Nilsen	Sverige	LFFI	2.53.14

• 
  Startområdet, Kolstorps gärde.
• 
  Minnessten vid Koltorps gärde över Lidingöloppets tillkomst 1965. Stenen restes 1999.
  Koordinater GPS, WGS 84:
  59°21′36.60″N 18°10′36.01″Ö / 59.3601667°N 18.1766694°Ö / 59.3601667; 18.1766694.
• 
  Löpmarkeringar nära Koltorps gärde.
• 
  Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, MK30, några minuter efter starten kl. 12:40 från Koltorps gärde. Vy från Stockby motionsgård.
• 
  Löparmonumentet i målområdet vid Grönsta gärde, skulptur av Sven Lundqvist. Överlämnat till Lidingö stad av Lidingö hembygdsförening den 2 oktober 1994.

Lidingöloppet ägs och arrangeras av föreningarna IFK Lidingö Friidrottsklubb och IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb. Marknadsföringen handhas av Lidingöloppet Marknads AB. En startavgift tas ut för att få delta i Lidingöloppet. Ett 30-tal huvudsponsorer har avtal med Lidingöloppet Marknads AB, bland dessa ingår även Lidingö stad.

Från 2008 till 2019 anordnades ett terränglopp motsvarande Lidingöloppet i Kina, i staden Changchun. Loppet kallades ursprungligen Lidingöloppet China^[8] men bytte 2011 namn till Vasa Cross Country Running Festival.^[9] Premiäråret (2008) anmälde sig 43 000 personer, trots att man satt en övre gräns på 20 000 deltagare. Följande år (2009) deltog 12 000 löpare. Tävlingen i Kina har samma upplägg som det svenska Lidingöloppet, med ett terränglopp på 30 km i liknande terräng. Banan är dock mer kuperad än den i Sverige.^[10] Loppet hålls vid midsommartid och efterföljs av traditionellt svenskt midsommarfirande.^{[källa behövs]} Loppen 2020, 2021, och 2022 fick ställas in på grund av Covid-19-pandemin, och tävlingens framtid är i dagsläget (2023) oklar.^[11]

• Lidingöloppets webbplats, historia och resultat
• Eric och Nils Forsgren, Lidingö – Människor och miljöer, 1995, sidan 325–328. ISBN 91-630-3812-9.

• Wikimedia Commons har media som rör Lidingöloppet.
  Bilder & media
• Lidingöloppets webbplats (svenska)
• Lidingöloppet China (engelska)