Levantsiska

	Levantsiska; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Finkar; Fringillidae
Släkte	Serinus
Art	Levantsiska; S. syriacus
Vetenskapligt namn
	§ Serinus syriacus
Auktor	Bonaparte, 1851

Levantsiska^[2] (Serinus syriacus) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar och som förekommer mycket lokalt i västra Asien.^[3]

Kännetecken

Utseende

Levantsiskan är en liten och långstjärtad siska med en kroppslängd på 12 centimeter, bara något större än den nära släktingen gulhämplingen (Serinus serinus) men med likartad knubbig näbb. Fjäderdräkten är i stort blekt olivgulgrå och är till skillnad från sina närmaste släktingar ostreckad utom på manteln. Panna och ögonring är starkt gula, liksom större täckare samt kanterna på inre vingpennorna och stjärten. Könen liknar varandra, honan bara något mattare och mer streckad. Hos båda könen är vingarna tydligt gröntonade.^[4]

Läten

Det torra och nasala lätet påminner om en mörkröstad citronsiska, medan sången liknar både citronsiska men även rödpannad gulhämpling med relativt korta och snabba stroffer med kvittriga och gnissliga toner.^[4]

Utbredning

Levantsiskan förekommer endast i ett begränsat område i Libanon, Syrien och Jordanien. Vintertid flyttar häckfåglarna i Jordanien lokalt,^[5] medan de i Libanon och Syrien helt lämnar sitt häckningsområde för öken och halvöken i Levanten och Egypten (Nildalen och Sinaihalvön) på lägre nivåer.^[6]^[7]^[8] Rapporter om levantsiska från Irak har visat sig röra sig om gulhämpling.^[9] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Levantsiskan häckar i bergstrakter mellan 900 och 1.900 meters höjd. Där föredrar den klippiga områden i öppet skogslandskap av medelhavstyp, dominerat av ceder, tall, gran och en,^[5] ibland även i fruktodlingar.^[4] Den livnär sig av gräs- och örtfrön.^[5]

Fågeln häckar i små kolonier med mindre än tio meter mellan bona som placeras maximalt två meter upp i ett litet träd eller buske. Den lägger fyra till fem blekblå lätt fläckade ägg som ruvas i tolv till 14 dagar. Ungarna är flygga efter 14-16 dagar.^[10]

Status och hot

Arten har en världspopulation på endast 7 000-10 000 vuxna individer. Den minskar dessutom i antal till följd av torka och överbetning. Den påverkas också troligen negativt av kriget i Syrien. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som sårbar.^[1]

Noter

^ [a b] Birdlife International 2022 Serinus syriacus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 382. ISBN 978-91-7424-039-9
^ [a b c] Khoury, F. 1998. Habitat selection by Syrian Serin Serinus syriacus in south-west Jordan. Sandgrouse 20: 87-93.
^ Ramadan-Jaradi, G.; Ramadan-Jaradi, M. 1999. An updated checklist of the birds of Lebanon. Sandgrouse 21: 132-170.
^ Baumgart, W. 1995. Die Vögel Syriens. Max Kasparek, Heidelberg.
^ Evans, M. I. 1994. Important Bird Areas in the Middle East. BirdLife International, Cambridge, U.K.
^ Porter, R. F. 2014. The mystery of the 'Syrian' serins wintering in northern Iraq is solved. Sandgrouse 36: 58-60.
^ Clement, P. & de Juana, E. (2018). Syrian Serin (Serinus syriacus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61291 24 januari 2018).

Externa länkar

Wikispecies har information om Serinus syriacus.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2022 Serinus syriacus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Fågelguiden-4] [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 382. ISBN 978-91-7424-039-9

[k-5] [a b c] Khoury, F. 1998. Habitat selection by Syrian Serin Serinus syriacus in south-west Jordan. Sandgrouse 20: 87-93.

[6] Ramadan-Jaradi, G.; Ramadan-Jaradi, M. 1999. An updated checklist of the birds of Lebanon. Sandgrouse 21: 132-170.

[7] Baumgart, W. 1995. Die Vögel Syriens. Max Kasparek, Heidelberg.

[8] Evans, M. I. 1994. Important Bird Areas in the Middle East. BirdLife International, Cambridge, U.K.

[9] Porter, R. F. 2014. The mystery of the 'Syrian' serins wintering in northern Iraq is solved. Sandgrouse 36: 58-60.

[10] Clement, P. & de Juana, E. (2018). Syrian Serin (Serinus syriacus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61291 24 januari 2018).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler