Lessebo kommun
Lessebo kommun Kommun | |
Folkets hus i Lessebo | |
Slogan | Lite förnuftigare, lite vänligare / Mitt i Glasriket |
---|---|
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Lessebo kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Småland |
Län | Kronobergs län |
Centralort | Lessebo |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 8 259 ()[2] |
Areal | 456,36 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 412,56 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 43,8 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 20,02 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 56°45′00″N 15°16′00″Ö / 56.75°N 15.266666666667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Växjö domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0613[4] |
Anställda | 775 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0761[6] |
GeoNames | 2696471 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Lessebo kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralorten är Lessebo men Hovmantorp är den största tätorten i kommunen. Riksväg 25 mellan Kalmar och Växjö går genom kommunen.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeberga, Hovmantorp och Ljuder. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Lessebo köping bildades 1939 genom utbrytning ur alla tre landskommunerna. Hovmantorps municipalsamhälle inrättades 1920 och upplöstes när Hovmantorps köping bildades av Hovmantorps och Furuby landskommuner vid kommunreformen 1952 som i övrigt inte påverkade indelningen i området.
Lessebo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lessebo köping, Ekeberga och Ljuders landskommuner samt en del ur Hovmantorps köping (Hovmantorps församling).[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Växjö domsaga.[8]
Geografi
Topografi och hydrografi
Kommunen är belägen i den sydöstra delen av Småländska höglandet, i ett område präglat av skogar och sjöar som Rottnen, Vasen, Öjen och Läen. Berggrunden utgörs främst av granit och porfyr, täckt av morän, vilket ger upphov till en vegetation dominerad av barrskogar. I lägre områden finns också myrar, där några av de mest intressanta inkluderar den kupolformade mossen Stora Fly och myrkomplexet Stocksmyr, norr om Lessebo. Genom kommunens östra del sträcker sig rullstensåsen Emmabodaåsen.[9]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Ekeberga församling, Hovmantorps församling, Lessebo församling och Ljuders församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[10]: Ekeberga, Hovmantorp, Lessebo och Ljuder.
Tätorter
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Hovmantorp | 3 082 |
2 | Lessebo | 2 857 |
3 | Kosta | 985 |
4 | Skruv | 586 |
Centralorten är i fet stil
Styre och politik
Styre
I Lessebo styr en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet, i majoritet.
Kommunfullmäktige
Presidium
Avser mandatperioden 2022–2026.
Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
S | Ragnar Lindberg | C | Anders Jonsäng | M | Börje Erlandsson | [11] |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 4 | 23 | 7 | 3 | 4 |
| 41 | 91,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 3 | 23 | 9 | 2 | 4 |
| 41 | 94,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 3 | 23 | 9 | 2 | 4 |
| 41 | 94,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 4 | 22 | 7 | 2 | 1 | 5 |
| 41 | 93,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 3 | 24 | 6 | 1 | 1 | 6 |
| 41 | 92,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 4 | 22 | 1 | 5 | 2 | 1 | 6 |
| 41 | 91,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 4 | 23 | 1 | 5 | 2 | 1 | 5 |
| 41 | 88,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 3 | 22 | 1 | 5 | 2 | 2 | 6 |
| 41 | 87,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 24 | 2 | 5 | 1 | 6 |
| 41 | 87,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 7 | 19 | 2 | 4 | 1 | 1 | 7 |
| 41 | 81,54 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 5 | 21 | 6 | 3 | 6 |
| 41 | 81,24 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 3 | 17 | 1 | 1 | 6 | 1 | 6 |
| 35 | 80,02 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 16 | 2 | 2 | 5 | 1 | 7 |
| 35 | 82,40 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 16 | 1 | 5 | 5 | 6 |
| 35 | 83,87 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 15 | 1 | 5 | 5 | 1 | 6 |
| 35 | 84,53 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 3 | 13 | 5 | 3 | 3 | 8 |
| 35 | 80,40 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Avser mandatperioden 2022–2026.
Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
S | Lars Altgård | C | Angelica Karlsson | M | Marcus Dackling | [11] |
Övriga nämnder
Nämnd[11] | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Barn- och utbildningsnämnden | S | Andreas Eidevåg | V | Susanne Seluska |
Myndighetsnämnden | S | Anders Johansson | V | Joakim Strååt |
Samhällsbyggnadsnämnden | S | Anders Palmengren | C | Anders Jonsäng |
Socialnämnden | S | Joachim Danielsson | C | Marie Walfridsson |
Valnämnden | S | Anders Johansson | C | Birger Johansson |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunen har en stark koppling till papper och papperstillverkning, och detta har format kommunens historia och näringsliv på ett betydande sätt. Pappersbruket, grundat redan år 1693, har haft en betydande inverkan på områdets utveckling och ekonomi genom århundradena. Även idag är pappersbruket, tillsammans med glasindustrin, de främsta privata arbetsgivarna i kommunen. De ledande företagen inkluderar Lessebo Paper AB samt glasbruken Kosta Boda i Kosta, Bergdala glasbruk i Bergdala och Skrufs glasbruk i Skruv.[9]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen korsas av två viktiga riksvägar, 25 och 28. Dessutom sträcker sig den så kallade Utvandrarleden genom de södra delarna av kommunen.[9]
Fält 87 Kosta utgör en betydande plats i kommunen, med en huvudbana och en landsväg som löper genom området mellan samhället Kosta och Kosta skjutfält. Området har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då basen stod klar med en rullbana på 2 000 meter. Planer på utbyggnad av basen avbröts dock på grund av omvärldsläget och höga kostnader. Kosta-basen har haft olika beteckningar genom åren, från Fält 87 till Fält 31, och har tillhört Blekinge flygflottilj F17. Bland intressanta detaljer finns att Kosta-basen var den enda basen med två Törebodabågar, ett väderskydd för flygplan vid främre klargöringsområdet i anslutning till huvudlandningsbanan.[12]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 8 259 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 242:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Lessebo kommun 1970–2020[13] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 8 449 | |||
1975 | 8 908 | |||
1980 | 9 006 | |||
1985 | 8 840 | |||
1990 | 8 933 | |||
1995 | 8 959 | |||
2000 | 8 365 | |||
2005 | 8 127 | |||
2010 | 8 139 | |||
2015 | 8 516 | |||
2020 | 8 655 |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 977, eller 23,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 8 256 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 899, eller 10,89 %.[14]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Lessebo kommun 8 256 personer. Av dessa var 1 739 personer (21,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[15]
Födelseland[15] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 6 517 |
2 | Syrien | 315 |
3 | Tyskland | 182 |
4 | Europeiska unionen: Övriga länder | 164 |
5 | Somalia | 154 |
6 | Asien: Övriga länder | 104 |
7 | Afghanistan | 99 |
8 | Irak | 93 |
9 | Polen | 90 |
10 | Finland | 88 |
10 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 88 |
12 | Afrika: Övriga länder | 86 |
13 | Danmark | 66 |
14 | Thailand | 43 |
15 | Europa utom EU: Övriga länder | 36 |
16 | Sydamerika | 33 |
17 | Bosnien och Hercegovina | 25 |
18 | Nordamerika | 23 |
19 | Norge | 15 |
20 | Island | 11 |
21 | Iran | 10 |
22 | Kina | 6 |
23 | Turkiet | 5 |
24 | Oceanien | 1 |
24 | Okänt födelseland | 1 |
24 | Sovjetunionen | 1 |
Kultur
Bibliotek
Lessebo bibliotek är kommunens bibliotek med huvudbibliotek i Lessebo och filialer i Hovmantorp, Skruv och Kosta. Biblioteket har sitt ursprung vid bruket och efter en sammanslagning med ABF:s studiecirkelbibliotek övergick det i kommunens regi år 1952.
Kulturarv
Lessebo kommun ligger i Glasriket med glasbruk som Kosta glasbruk, Skrufs glasbruk och Bergdala glasbruk samt det numer nedlagda Sea glasbruk.
Lessebo kommun ligger också i Utvandrarbygden, där Vilhelm Mobergs romaner om Utvandrarna utspelar sig.
Kommunvapen
Blasonering: I rött en bikupa av guld, däröver en ginstam av guld med två korslagda svarta glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa.
Vid kommunbildningen 1971 hade de båda köpingarna Hovmantorp och Lessebo heraldiska vapen. I stället för att, som vanligt var, anta ett av dem (oftast den namngivande enhetens) utarbetade man ett nytt vapen för den nya kommunen. Det innehåller komponenter från båda de gamla och registrerades hos PRV 1987.
- (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Lessebo köping
(1960–70) - (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Hovmantorps köping
(1957–70)
Se även
- Lista över insjöar i Lessebo kommun
- Naturreservat i Lessebo kommun
- Lista över fornlämningar i Lessebo kommun
- Personer med anknytning till Lessebo kommun
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Lessebo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lessebo. Läst 5 maj 2024.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b c] [1], Våra politiker - Lessebo kommun.
- ^ ”Fält 87 Kosta | Fortifikation-Väst”. fortifikationvast.se. 5 augusti 2016. https://fortifikationvast.se/portfolio/falt-87-kosta/. Läst 11 maj 2024.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
Vidare läsning
- Hjelmqvist, Nils Fredrik (1997). Litteratur om Lessebo : en kommun i Glasriket. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 5. Växjö: Länsbibliotek Kronoberg i samverkan med Smålands bibliografiska sällsk. Libris 7451977. ISBN 91-630-5394-2. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=3 Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Lessebo kommun.
|
|
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Lessebo kommun
World file:
62.77523720878579638 0 0 -62.77523720878579638 1671180.28997062821872532
7741655.53926777187734842Författare/Upphovsman: Fredrik Tersmeden, Licens: CC BY-SA 3.0
sv:Folkets hus i sv:Lessebo, sommaren 2012.