Lerums kommun

	Lerums kommun; Kommun
	Lerums kommunhus.
	(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5; Lerums kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–); Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Lerum
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	43 706 (2023-12-31)
Areal	308,41 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	258,55 kvadratkilometer
- därav vatten	49,86 kvadratkilometer
Bef.täthet	169,04 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°46′00″N 12°18′00″Ö / 57.766666666667°N 12.3°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Alingsås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1447
Anställda	2 875 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1441 (1998–); 1524 (–1997)
GeoNames	2696500
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Lerums kommun är en kommun i Västra Götalands län med drygt 43 000 invånare. Centralort är Lerum.

Kommunen ligger i före detta Älvsborgs län i de västra delarna av landskapet Västergötland, öster om Göteborgs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och gränsar i väster också till Ale kommun, i öster till Alingsås kommun och Bollebygds kommun, alla tre i före detta Älvsborgs län samt i söder till Härryda kommun och Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. Genom kommunen rinner Säveån.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Stora Lundby (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Bergum, Stora Lundby och Östad) medan Lerums landskommun och Skallsjö landskommun förblev oförändrade.

1969 införlivades i Lerums landskommun Skallsjö landskommun samt delar ur den då upplösta Stora Lundby landskommun (Stora Lundby och Östads församlingar). Lerums kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lerums landskommun.^[5]

Lerums kommun är med i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld. Olika framställningar av vapnet har lett till upprörda känslor.^[7]

Oxhuvudet kommer från oxen i Vättle härads sigill från 1500-talet. De tre löven syftar på de enheter som bildade kommunen 1969. På grund av viss oenighet om utformningen blev vapnet inte antaget och registrerat förrän 1982.

Den 19 april 2007 lanserade Lerums kommun en ny logotyp med ett bildmärke som ersatte det traditionella kommunvapnet i de flesta sammanhang. Den nya logotypen föreställer en väv i form av kommunens kartbild. Den tog två och ett halvt år att arbeta fram till en kostnad av 2,5 miljoner kronor.^[8] Olika åsikter om designen har lett till upprörda känslor. Den nya logotypen kallas av Lerums invånare i folkmun för "trasan" på grund av dess likhet med en trasa. Den 9 januari 2024 återinförde kommunen det gamla kommunvapnet i alla sammanhang och tog även bort sloganen "Mer än du tror"^[9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lerums kommun 1970–2020^[10]

År			Folkmängd
1970			23 520
1975			28 162
1980			29 871
1985			31 063
1990			33 206
1995			34 610
2000			35 214
2005			36 506
2010			38 580
2015			40 181
2020			43 020
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[11]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Lerums kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Lerum	26 913
2	Gråbo	6 021
3	Björboholm	1 036
4	Sjövik	929
5	Tollered	920
6	Öxeryd	544
7	Slätthult	231
8	Norsesund/Ingared (del av)	151

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Ingared (Norseund) var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun.

Kommunikationer

Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Längre norrut genomkorsas kommunen från väster mot nordöst av länsväg 190. Stambanan trafikeras av Göteborgs pendeltåg med stopp vid Aspens station, Aspedalen, Lerums station, Stenkullen och Floda station på väg mot Alingsås.

Politik

Största partiet i Lerums kommunfullmäktige efter valet 2018 är Moderaterna.^[12] Moderaterna var också största parti i valen 2006 och 2010. Socialdemokraterna var största parti i kommunvalen 1970–2002 samt 2014.^[13]^[14]

Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Lerums kommunfullmäktige.

Kommunen styrs efter valet 2018 av Alliansen i Lerums kommun bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.^[15]

I Lerum finns under mandatperioden 2018–2022 fem politiker med titeln kommunalråd: Kommunstyrelsens ordförande Alexander Abenius (M) är kommunalråd på heltid och tre politiker är kommunalråd på halvtid: 1:a vice ordförande Lill Jansson (L) med särskilt ansvar för området lärande, Eva Andersson (C) med särskilt ansvar för området samhällsbyggnad samt Christian Eberstein (KD) med särskilt ansvar för området stöd och omsorg. 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Renée Norgren Jeryd (S) är kommunalråd på heltid som oppositionsråd.^[16]

Politiska majoriteter

År	Partier
1994–1998	M	MP	L	C	KD
1998–2002	M	KD	MP	L	C
2002–2006	M	L	KD	C
2006–2010	M	L	C	KD
2010–2014	M	L	C	KD
2014–2018	S	MP	L	C
2019–2022	M	C	L	KD
2023–	M	S

Kommunfullmäktige

Presidium 2019–2022
Ordförande	C	Ingela Gyllesten
Förste vice ordförande	M	Oskar Ahlman
Andre vice ordförande	S	Gun Delsvik Svensson

Källa:^[17]

Kommunstyrelse

Presidium 2019–2022
Ordförande	M	Alexander Abenius
Förste vice ordförande	L	Lill Jansson
Andre vice ordförande	S	Renée Norgren Jeryd

Källa:^[18]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Ingamaj Wallertz Olsson		1998	Moderaterna
Henrik Ripa	1998	2010	Moderaterna
Anna-Lena Holberg	2010	2013	Moderaterna
Henrik Ripa	2013	2014	Moderaterna
Dennis Jeryd	2014	2018	Socialdemokraterna
Renée Norgren Jeryd	2018	2018	Socialdemokraterna
Alexander Abenius	2019	2022	Moderaterna

Kommunala nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Individnämnden	L	Ingvar Frid	S	Pamela Danielsson
Miljö- och byggnadsnämnden	M	Douglas Thisell	MP	Elisbeth Sandén
Överförmyndarnämnden	C	Lerny Hermansson	S	Pia Jäderklint
Valnämnden	M	Maria Bergstedt	S	Paul Weis

Källa:^[19]

Mandatfördelning i Lerums kommun, valen 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

13

7

13

1

6

13

7

13

6

41

91,0

37

1973

1

13

7

6

1

6

13

7

6

41

93,4

35

6

1976

2

13

10

7

1

8

2

13

10

7

8

41

94,0

28

13

1979

2

13

8

7

1

10

2

13

8

7

10

41

92,7

29

12

1982

2

14

2

6

4

1

12

2

14

2

6

4

12

41

93,2

27

14

1985

2

13

3

4

9

1

9

2

13

3

4

9

41

91,7

27

14

1988

2

12

4

3

5

7

1

7

2

12

4

3

5

7

41

88,1

22

19

1991

2

12

4

3

5

4

6

4

11

12

4

3

5

4

6

4

11

51

89,2

32

19

1994

3

18

6

2

1

4

2

11

3

18

6

4

11

51

88,8

27

24

1998

6

14

4

3

4

7

13

6

14

4

3

4

7

13

51

84,04

29

22

2002

5

16

3

2

8

4

13

5

16

3

8

4

13

51

83,34

27

24

2006

3

14

4

1

4

3

18

3

14

4

3

18

51

85,26

29

22

2010

3

13

4

2

4

6

2

17

3

13

4

6

17

51

87,56

27

24

2014

3

13

6

5

4

5

2

13

3

13

6

5

4

5

13

51

88,51

27

24

2018

3

11

3

7

5

3

14

3

11

3

7

5

3

14

51

89,79

25

26

2022

4

12

3

7

3

4

14

4

12

3

7

3

4

14

51

88,23

27

24

Övriga 1973 var God miljö i Lerums kommun
Övriga 1994 var Folkviljan i Lerum

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv och offentlig service

År 2009 diplomerades Lerums kommun med Fair Trade City av svenska Fairtrade och enligt Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner kom Lerum på 62:a plats av 290 år 2010. Ungdomsarbetslösheten i Lerum var samma år 8 procent.

Sevärdheter i Lerum

Nääs slott
Växtrum i Lerum

Utbildning

Lerums gymnasium är ett riksrekryterande idrottsgymnasium för segling.

Vänorter

Vänortssamarbeten

Vihanti, Finland
Nibe, Danmark

Vänortsförbindelser

Baldone, Lettland^[20]

Se även

Lista över insjöar i Lerums kommun
Naturreservat i Lerums kommun
Lista över fornlämningar i Lerums kommun
Personer med anknytning till Lerums kommun

Referenser

Noter

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ DN (2 augusti 2007). ”Fel bild av Lerums kommunvapen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/fel-bild-av-lerums-kommunvapen. Läst 3 mars 2013.
^ Christina Lundin (19 april 2007). ”Kommunen byter logga och profil”. Lerums Tidning. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524215859/http://www.lerumstidning.com/nyhet_visa.asp?id=4398&sidnamn=NYHETER. Läst 16 mars 2009.
^ ”Lerums kommun återtar kommunvapnet som symbol”. lerum.se. https://lerum.se/nyheter/nyhetsarkiv---lerum.se/2024-01-09-lerums-kommun-atertar-kommunvapnet-som-symbol. Läst 21 januari 2024.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Lerums Tidning: Moderaterna är det största partiet i Lerum”. Arkiverad från originalet den 18 september 2018. https://web.archive.org/web/20180918223649/https://www.lerumstidning.se/2018/09/alliansen-ser-ut-att-vinna-i-lerum/. Läst 10 september 2018.
^ Socialdemokraterna och Folkpartiet fick samma antal mandat i valet 1970 men Socialdemokraterna fick 257 fler röster.
^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
^ ”SVT: Alliansen ska styra Lerum”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-ska-styra-kommunen-i-lerum. Läst 13 november 2018.
^ ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Lerums Kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121010759/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 20 januari 2019.
^ ”Kommunfullmäktige - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011036/https://lerum.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=185. Läst 20 januari 2019.
^ ”Kommunstyrelsen - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011002/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Ledamoter/. Läst 20 januari 2019.
^ ”Förtroendemannaregistret - Lerums Kommun”. Lerums kommun. https://lerum.tromanpublik.se/. Läst 20 januari 2019.
^ ”Vänorter och vänortssamarbeten”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 12 december 2018. https://web.archive.org/web/20181212075851/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete/Vanorter/. Läst 26 maj 2015.

Vidare läsning

Hjelm, Fredrik; Strandberg, Ann-Charlott (1999). Lerums kommun : Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östads socknar. Kulturhistorisk byggnadsinventering / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, 0280-5189 ; 40. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. Libris 2863571
Kulturmiljöer i Lerums kommun. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. 1999. Libris 10455113
Olsson, Helmer (1945). Folkliv och folkdikt i Vättle härad under 1800-talet. Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 12. Uppsala: Lundequistska bokhandeln i distribution. Libris 452619
Zollitsch, Martin (1999). Arkitektur i Lerums kommun : byggnader och miljöer av arkitektoniskt intresse : ett urval. [Lerum]: [Byggnadsnämnden]. Libris 2869169

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lerums kommun.
Bilder & media
Lerums kommun

[a39278c0e7610a8adc66d744b76af930ba1cae16-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] DN (2 augusti 2007). ”Fel bild av Lerums kommunvapen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/fel-bild-av-lerums-kommunvapen. Läst 3 mars 2013.

[8] Christina Lundin (19 april 2007). ”Kommunen byter logga och profil”. Lerums Tidning. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524215859/http://www.lerumstidning.com/nyhet_visa.asp?id=4398&sidnamn=NYHETER. Läst 16 mars 2009.

[9] ”Lerums kommun återtar kommunvapnet som symbol”. lerum.se. https://lerum.se/nyheter/nyhetsarkiv---lerum.se/2024-01-09-lerums-kommun-atertar-kommunvapnet-som-symbol. Läst 21 januari 2024.

[10] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016.

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] ”Lerums Tidning: Moderaterna är det största partiet i Lerum”. Arkiverad från originalet den 18 september 2018. https://web.archive.org/web/20180918223649/https://www.lerumstidning.se/2018/09/alliansen-ser-ut-att-vinna-i-lerum/. Läst 10 september 2018.

[13] Socialdemokraterna och Folkpartiet fick samma antal mandat i valet 1970 men Socialdemokraterna fick 257 fler röster.

[14] Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.

[15] ”SVT: Alliansen ska styra Lerum”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-ska-styra-kommunen-i-lerum. Läst 13 november 2018.

[16] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Lerums Kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121010759/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 20 januari 2019.

[17] ”Kommunfullmäktige - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011036/https://lerum.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=185. Läst 20 januari 2019.

[18] ”Kommunstyrelsen - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011002/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Ledamoter/. Läst 20 januari 2019.

[19] ”Förtroendemannaregistret - Lerums Kommun”. Lerums kommun. https://lerum.tromanpublik.se/. Läst 20 januari 2019.

[20] ”Vänorter och vänortssamarbeten”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 12 december 2018. https://web.archive.org/web/20181212075851/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete/Vanorter/. Läst 26 maj 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

Navigation

Navigering

Temaportaler