Leonid Taranenko
Leonid Taranenko | ||
Taranenko (i mitten) vid OS 1980. | ||
Tyngdlyftning, herrar | ||
Nation: Sovjetunionen | ||
---|---|---|
Nation: Förenade laget | ||
Nation: Vitryssland | ||
Olympiska spel | ||
Silver | Barcelona 1992 | +110 kg |
Guld | Moskva 1980 | 110 kg |
Världsmästerskap | ||
Guld | Budapest 1990 | +110 kg |
Silver | Ostrava 1987 | +110 kg |
Guld | Moskva 1980 | 110 kg |
Brons | Saloniki 1979 | 110 kg |
Europamästerskap | ||
Guld | Stavanger 1996 | +108 kg |
Guld | Władysławowo 1991 | +110 kg |
Brons | Ålborg 1990 | +110 kg |
Guld | Cardiff 1988 | +110 kg |
Silver | Karl-Marx-Stadt 1986 | +110 kg |
Silver | Katowice 1985 | +110 kg |
Guld | Belgrad 1980 | 110 kg |
Leonid Arkadjevitj Taranenko (ryska: Леонид Аркадьевич Тараненко), född 13 juni 1956 i Malaryta i Vitryska SSR, är en sovjetisk/vitrysk före detta tyngdlyftare. Han vann en guldmedalj i tungvikt vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva och en silvermedalj i supertungvikt 1992 i Barcelona.[1][2] Taranenko satte 19 världsrekord mellan 1979 och 1988.[3]
Biografi
Taranenko var en kandidat för att komma med i det sovjetiska tyngdlyftningslandslaget redan 1975 och han tog brons i tungvikt vid sovjetiska mästerskapen 1977. Det stora internationella genombrottet kom 1980 då han tog guld i OS, VM och EM i tungviktsklassen. Taranenko var favorittippad inför olympiska sommarspelen 1984 men då Sovjetunionen bojkottade spelen tävlade han istället i Vänskapsspelen i Varna där han vann med en totalvikt på 442,5 kg, ett nytt världsrekord och 52,5 kg mer än segervikten vid tävlingarna i Los Angeles.[1][3]
1985 gick Taranenko upp en viktklass och började tävla i supertungvikt.[1] Han tog silvermedaljer vid EM 1985 och 1986 samt vid VM i Ostrava 1987.[3] 1988 tog Taranenko guld vid EM i Cardiff men han missade OS på grund av skador.[1] I november samma år satte Taranenko världsrekord med 266 kg i stöt och 475 kg totalt vid en tävling i Canberra. Stötrekordet på 266 kg är fortfarande (2017) den tyngsta vikt som lyfts vid en tyngdlyftningstävling någonsin, men är inte längre officiellt världsrekord då viktklasserna omstrukturerades under 1990-talet.[1][4]
Taranenko vann VM 1990 och EM 1991 och vid de olympiska spelen 1992 tog han en silvermedalj.[1] Efter att ha vunnit EM-guld 1996 men misslyckats med att kvala till olympiska sommarspelen 1996 avslutade Taranenko lyftarkarriären och började arbeta som tränare. Han var huvudtränare för det indiska tyngdlyftningslandslaget och coachade bland annat bronsmedaljören Karnam Malleswari under olympiska sommarspelen 2000.[1][5] Han avskedades dock i augusti 2004 efter att två av de indiska tyngdlyftarna åkt fast för doping.[6][7]
Källor
- ^ [a b c d e f g] Leonid Taranenko Bio, Stats, and Results. Arkiverad 2 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine. Sports Reference. Läst 18 november 2017.
- ^ Leonid Taranenko - Olympic Weightlifting - Belarus. Internationella olympiska kommittén. Läst 18 november 2017.
- ^ [a b c] Leonid Taranenko @ Lift Up Hall of Fame. Lift Up. Läst 18 november 2017.
- ^ (13 juni 2016). The Heaviest Clean & Jerks Ever Made in Competition. BarBend. Läst 18 november 2017.
- ^ Subrahmanyam, V.V. (18 november 2000). Getting to be noticed. The Hindu. Läst 18 november 2017.
- ^ Pradhan, Kunal. (24 augusti 2004). India sack weightlifting coaches. rediff.com. Läst 18 november 2017.
- ^ (7 juli 2011). Foreign coach Taranenko gave drugs to lifters, says ex-lifting coach Sandhu. The Times of India. Läst 18 november 2017.
|
Media som används på denna webbplats
Olympic Movement flag
Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.
- Colors as per http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
- blue: PMS 3005C
- yellow: PMS 137C
- black: PMS 426C
- green: PMS 355C
- red: PMS 192C
- Dimensions of the rings taken from http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
De olympiska ringarna, med genomskinlig bakgrund.
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Belarus 1995-2012
Flag of Germany with a 3:2 ratio, instead of 3:5. The 3:2 version was used by the German Confederation and the Weimar Republic. See Flags of the World for more information.
(c) RIA Novosti archive, image #484445 / Dmitryi Donskoy / CC-BY-SA 3.0
“Winners of the weightlifting competition in the 1980 Olympics”. XXII Olympic Games. Winners of the weightlifting competition, 110 kg division. Soviet weightlifter Leonid Taranenko, center, got the gold medal, Valentin Khristov from Bulgaria, left, got the silver and Hungary's Gyorgy Szalai got the bronze. Izmailovo sports palace.
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.