Lennart Strandberg
Lennart Strandberg, född 26 mars 1915 i Malmö, död 23 december 1989, var en svensk friidrottare och journalist. Han var under över ett årtionde Sveriges bäste manlige sprinter, och hans svenska rekord på 100 meter stod sig i 37 års tid.[8] Lennart Strandberg utsågs 1935 till Stor grabb nummer 83 i friidrott.[9][1] Efter sin aktiva karriär sadlade han om till sportjournalist och arbetade bland annat med årsboken Aktuellt.
Friidrottskarriär
Strandberg tävlade för MAI och vann mellan åren 1934 och 1947 11 SM-guld på 100 meter, mellan 1934 och 1945 vann han 12 raka SM-guld på 200 meter. I stafett vann han (som medlem i MAI:s lag) ett antal SM-guld på 4x100 meter och 4x400 meter. Totalt erövrade han 39 SM-guld, 6 SM-silver och 4 SM-brons (stafetter inkluderade).[10]
Han tog bronsmedalj på 100 meter individuellt och silvermedalj med stafettlaget 4x100 meter vid EM i Paris 1938.
Strandberg innehade svenska rekordet på 100 meter från 1936 med tiden 10,5 satt vid Olympiska sommarspelen 1936 och senare samma år i Malmö förbättrat till 10,3. Denna tid underskreds först 1973 av Christer Garpenborg med 10,2. Han hade svenska rekordet på 200 meter från 1935 då han i Paris nådde 21,8, en tid som senare 1942 förbättrades till 21,4. Den tiden underskreds 1954 av Jan Carlsson med 21,3.
SM-deltagande
- 1934 vann Lennart Strandberg sina första SM-guld, på 100 meter (11,0 s) och 200 meter (22,2 s). Han var även med i Malmö AI:s vinnande stafettlag på 4x100 meter.
- Vid SM 1937 vann Lennart Strandberg åter både 100 meter (10,8 s), 200 meter (22,0 s) samt i stafett 4x100 meter och 4x400 meter.
- Vid SM 1938 vann han 100 meter (10,7 s), 200 meter (21,6 s) och 4x100 meter stafett.
- Vid SM 1939 vann han 200 meter (21,6 s) och 4x400 meter stafett – han utgick på grund av skada från finalen på 100 meter.
- 1940 vann han i SM 100 meter (11,0 s) och 200 meter (22,2 s).
- Vid SM 1941 vann han åter 100 meter (10,7 s) och 200 meter (22,2 s).
- 1942 vann han vid SM både 100 meter (10,8 s), 200 meter (21,8 s) och stafett 4x100 meter. Den 6 september i Malmö förbättrade han sitt svenska rekord på 200 meter till 21,4. Han behöll rekordet till 1954 då Jan Carlsson först tangerade det och sedan slog det (21,3 s).
- Vid SM 1943 vann han 100 meter på 11,1 s och 200 meter på 22,3 s. MAI:s stafettlag vann han även 4x100 meter.
- 1944 vann han guld endast på 200 meter (22,1 s) och i stafett 4x100 meter.
- 1945 vann Strandberg SM på 100 meter (10,7 s) och 200 meter (21,7 s).
- 1947 vann han sitt sista individuella SM-tecken, på 100 meter med 10,9 s.
- 1952 var Lennart Strandberg en sista gång med i MAI:s vinnande lag i stafett 4x100 meter vid SM.
EM-deltagande
År 1938 deltog Strandberg vid EM och tog då bronsmedaljen på 100 meter med 10,6 s. Han var även med i det svenska laget som tog silvermedaljen på 4x100 meter (de andra i laget var Gösta Klemming, Åke Stenqvist och Lennart Lindgren). [1][2]
OS-deltagande
Strandberg deltog vid OS i Berlin 1936, där han nådde final på 100 meter, men fick där en muskelbristning i låret och blev sexa.
Rekord
Den 16 juni 1935 slog Strandberg Nils Engdahls svenska rekord på 200 meter från 1920 (21,9 s) genom att i Paris springa på 21,8 s. SM detta år hölls i Stockholm och där vann han guldmedalj både på 100 meter (10,7 s), 200 meter (21,5 s - nytt svenskt rekord, den 24 augusti) samt (som lagmedlem i MAI) i stafett 4x100 meter och 4x400 meter. Den 15 september tangerade han svenska rekordet på 100 meter (Knut Lindbergs 10,6 s från 1906).
På vägen till final i OS i Berlin 1936 lyckades han den 3 augusti överta det svenska rekordet på 100 meter genom att springa på 10,5 s. Senare på säsongen slog han överlägset bronsmedaljören i OS, Martinus Osendarp, Nederländerna. Han förbättrade även den 26 september sitt eget svenska rekord på 100 meter till 10,3 s vid tävlingar i Malmö[11]. Detta rekord tangerades 1972 av Thorsten Johansson och 1973 av Christer Garpenborg, innan den senare förbättrade det till 10,2 s 1973.
Svenska rekord
- 100 m: 10,6 s (Malmö 15 september 1935)[12] (tangering)
- 100 m: 10,5 s (Berlin Tyskland 3 augusti 1936)[12]
- 100 m: 10,3 s (Malmö 26 september 1936)[12]
- 200 m: 21,8 s (Paris Frankrike 16 juni 1935)[12]
- 200 m: 21,5 s (Stockholm 24 augusti 1935)[12]
- 200 m: 21,4 s (Malmö 6 september 1942)[12]
Personliga rekord
- 100 m: 10,3 s (Malmö 26 september 1936)[13]
- 200 m: 21,4 s (Malmö 6 september 1942)[14]
- 400 m: 49,7 s (Malmö 26 september 1943)[15]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] Stora grabbars märke Arkiverad 12 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2015-06-24
- ^ [a b c] European-Athletics.org Läst 2015-10-18
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Wiger 2006, s. 36.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Wiger 2006, s. 40.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Wiger 2006, s. 150.
- ^ [a b c d e] Wiger 2006, s. 151.
- ^ [a b c] Wiger 2006, s. 157.
- ^ "Lennart Strandberg". NE.se. Läst 2013-10-05 (inloggning krävs).
- ^ friidrott.se:s Stora Grabbar-sida Arkiverad 31 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2015-06-24
- ^ Hedman, Jonas: Evergreen Bladet 5, sid 14–15. Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Evergreen-mai.se. Läst 11 juli 2014.
- ^ "Svenska Dagbladets Årsbok – Fjortonde årgången (händelserna 1936)", sid 225. Runeberg.org. Läst 2014-05-26.
- ^ [a b c d e f] Swedish Athletic Page Arkiverad 8 december 2007 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2015-10-15
- ^ Holmberg 2009, s. 33.
- ^ Holmberg 2009, s. 67.
- ^ Holmberg 2009, s. 04.
Tryckta källor
- Wiger, Erik (2006). Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 91-631-9065-6
- Holmberg, Bengt (2009). Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 978-91-977146-3-1
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
| Företrädare: 10,6 Knut Lindberg (1907–1936) | Svensk rekordhållare på 100 meter utomhus 10,6–10,3 Lennart Strandberg (1935–1973); 10,3 Thorsten Johansson (1972–1973); 10,3 Christer Garpenborg (1972–1973) | Efterträdare: 10,2 Christer Garpenborg (1973–) |
| Företrädare: 21,9 Nils Engdahl (1920–1935) | Svensk rekordhållare på 200 meter utomhus 21,8–21,4 Lennart Strandberg (1935–1954); 21,4 Jan Carlsson (1954) | Efterträdare: 21,3–21,2 Jan Carlsson (1954–1961) |
| Företrädare: Roland Mentzer (1932-1933) | Svensk mästare på 100 meter Lennart Strandberg (1934-1938) | Efterträdare: Lennart Lindgren (1939) |
| Företrädare: Lennart Lindgren (1939) | Svensk mästare på 100 meter Lennart Strandberg (1940-1943) | Efterträdare: Stig Håkansson (1944) |
| Företrädare: Stig Håkansson (1944) | Svensk mästare på 100 meter Lennart Strandberg (1945) | Efterträdare: Stig Håkansson (1946) |
| Företrädare: Stig Håkansson (1946) | Svensk mästare på 100 meter Lennart Strandberg (1947) | Efterträdare: Rune Gustavsson (1948) |
| Företrädare: Roland Mentzer (1932-1933) | Svensk mästare på 200 meter Lennart Strandberg (1934-1945) | Efterträdare: Stig Danielsson (1946) |
Media som används på denna webbplats
Lennart Strandberg från en bild i Svenska dagbladets årsbok 1934 tillgänglig via projekt Runeberg.