Lennart Lundberg (friidrottare)
- Ej att förväxla med pianisten Lennart Lundberg
Lennart Lundberg | ||
Friidrott | ||
Svenska mästerskap | ||
---|---|---|
Brons | 1938 | Tiokamp |
Guld | 1941 | Tiokamp |
Ulrik Lennart Lundberg, född 30 juli 1916 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 27 november 1972 i Näsby Park,[1][2][3] var en svensk friidrottare (mångkamp och häcklöpning) och senare civilingenjör.
Biografi
Lundberg avlade studentexamen vid Nya Elementar 1935 och utexaminerades från Tekniska Högskolan 1942. Under studietiden tävlade han i friidrott för klubben Stockholms Studenters IF och tillhörde Sverigeeliten i mångkamp och 110 meter häck; han blev akademisk världsmästare i 110 meter häck i Wien 1939 och vann SM i tiokamp 1941.[2] Han var även trea på SM i tiokamp 1938.[4]
Han arbetade efter studietiden vid Televerket, Sieverts kabelverk och Statens organisationsnämnd, innan han 1947 började arbeta för SAS. 1962 blev han konsult vid Bohlin & Strömberg, framför allt inom produktionsstyrning, och från 1965 till sin bortgång var han konsult hos Information System International.[2]
Privatliv
Lundberg var gift med Ann-Mari, född Ekegård, och hade dottern Mari-Ann och sonen Björn.[2]
Referenser
Källor
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
Noter
- ^ ”Lennart Lundberg – dödsannons”. Dagens Nyheter. 2 december 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-12-02/11171-328/34.
- ^ [a b c d] ”Dödsfall – Lennart Lundberg”. Dagens Nyheter. 2 december 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-12-02/11171-328/33.
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020.
- ^ ”Efter SM i Sandviken. Tillman kan slå Wides rekord. – "10-kampare för en dag." – Det drar ihop sig till stora SM.”. Dagens Nyheter. 26 juli 1938. https://arkivet.dn.se/tidning/1938-07-26/199/13.
Företrädare: Lennart Atterwall (1940) | Svensk mästare i tiokamp Lennart Lundberg (1941) | Efterträdare: Göran Waxberg (1942-1945) |