Lejonströms såg
- För andra betydelser, se Lejonström.
| Lejonströms såg | |
 Lejonströms såg och herrgård i slutet på 1800-talet. | |
| Huvudkontor | Skellefteå stad |
|---|---|
| Bransch | Såg |
| Historik | |
| Grundat | 1780 |
| Grundare | kyrkoherden Pehr Högström lantmätaren Olof Brunnius |
| Upplöst | 1905 |
Lejonströms såg var ett sågverk i Skellefteå stad, i närheten av Skellefteå landsförsamlings kyrka.
Historia
År 1780 erhölls[1] tillstånd att anlägga en finbladig vattensåg med två ramar. Den anlades nedanför Skellefteå landsförsamlings kyrka, på Neting-Ören. Inledningsvis togs stockfångsten från kronoskogar i Skellefteå socken.
Sågen drevs med hjälp av vattenkraft från Skellefteälven varför den stod still vintertid. Med tiden byggdes såghuset om och nya anläggningar uppfördes, bland annat en spånförbränningsugn. Dessutom byggdes inspektorsbostad, kontor, magasin, stall, bryggstuga och bodar.[2] År 1865 hade verksamheten utökats till två sågar med fem ramar.[3]
År 1870 var cirka 150 man sysselsatta på sågen som hade sin storhetstid åren 1870–1900.[2] År 1905 lades driften ner på grund av den gammalmodiga tekniken som användes[4] och senare revs alla byggnader.[2] År 1914 köptes sågens vattenrätt av Columbus Nilsson i Kåge som anlade ett mindre kraftverk. Eldistributionen övertogs av Skellefteå Kraft 1943.[4]
Lejonströmsbron, fram till 1913 Stora bron, har fått sitt namn efter sågverket.[5] Var namnet Lejonström kommer ifrån är inte klarlagt men härstammar troligen från dåvarande landshövdingen Leijonstedt.[4]
Ägare
Sågen grundades av kyrkoherden Pehr Högström, lantmätaren Olof Brunnius, handlanden Anders Bolin och bokhållaren Sivert Lundberg.[1] Under 1800-talet köpte Johan Degerman en del av sågen.[1] Vid sin död 1807 ägde han bland annat 3/4 av Lejonströms såg.[6]
På 1830-talet ägdes sågen av hovkamrer Nils Clausén och dennes svåger Westling.[7] S. F. Säwe, Theodor Meyer, Edvard Ungewitter, Fredrik Petersén, Alb. Sandströmer med flera ägde åren 1860–69 både Lejonströms- och Sävenäs såg.[1] Från 1868 arrenderades den dock av Markstedt & Söner.[8] Petersén blev 1869 ensam ägare till båda sågarna i Lejonström och Sävenäs. Samma år sålde han de båda vidare till Markstedt & Söner.[1] Markstedt & Söner hade i början på 1880-talet även Sävenäs såg och bruk, Björnsholmens såg, Alderholmens skeppsvarv, Johannisfors såg och kvarn.[9]
Referenser
- ^ [a b c d e] Herman A. Ring. ”257 (Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3)”. runeberg.org. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0257.html. Läst 25 juli 2023.
- ^ [a b c] ”Skellefteå museum berättar”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/nordana/fran-nordana-till-lejonstrom/lejonstroms-sagverks-historia/. Läst 25 juli 2023.
- ^ Historiskt-geografiskt och statistiskt Lexikon öfver Sverige: S. Expeditionen af Konversations- Lexikon. 1865. https://books.google.se/books?id=16a_HTAg0MoC&pg=PA149&lpg=PA149&dq=Lejonstr%C3%B6ms+s%C3%A5g&source=bl&ots=rn39xHfCEJ&sig=ACfU3U04_VXq76nz1i9MQu4lZgePH0hV1Q&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwio_LH_6qqAAxWvQfEDHY8GAL44HhDoAXoECAcQAg#v=onepage&q=Lejonstr%C3%B6ms%20s%C3%A5g&f=false. Läst 25 juli 2023
- ^ [a b c] ”Sevärt längs Hälsans stig”. Skellefteå hembygdsförening. sid. 49–50. https://docplayer.se/15834595-Sevart-langs-halsans-stig.html. Läst 29 juli 2023.
- ^ ”Lejonströmsbron”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/kulturmiljoer/lejonstromsbron.html. Läst 25 juli 2023.
- ^ ”Fördjupning”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/upplysning-1730-1845/sagverksinvesterare/fordjupning-sagverksinvesterare. Läst 24 juli 2023.
- ^ ”Nils Clausén”. Skellefteå museum. https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/show/8331?sort_field=id&sort_dir=d&record_types%5B0%5D=Item&record_types%5B1%5D=Individual&query=Lejonstr%C3%B6m&query_type=exact_match&ref=%2Fsearch. Läst 25 juli 2023.
- ^ ”Anders Markstedt”. Skellefteå museum. https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/show/8671?sort_field=id&sort_dir=d&record_types%5B0%5D=Item&record_types%5B1%5D=Individual&query=Lejonstr%C3%B6m&query_type=exact_match&ref=%2Fsearch. Läst 25 juli 2023.
- ^ Carl Martin Rosenberg (1882–1883). ”770 (Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige / Senare bandet: L-Ö)”. runeberg.org. https://runeberg.org/rosenberg/2/0774.html. Läst 25 juli 2023.
Vidare läsning
Media som används på denna webbplats
Enligt text från Skellefteå museum: "Arbetslaget vid Lejonströms sågverk 1897 eller 1899. Sågverksinspektor Ludvig Forsman (i helskägg) stående till vänster, kom med förslaget att alla anställda vid sågverket skulle avfotograferas. En solig och vacker söndagsmorgon samlades man strax norr om sågen i sluttningen vid landskyrkan. Det var först tänkt att avfotograferas framför såghuset men solen låg på så det blev framför kyrkan i stället."
Lejonströms sågverk och herrgård. Bilden tagen 1895 eller 1897.