Leif Belfrage
Leif Belfrage | |
Leif Belfrage (till vänster) i samtal med Finlands ambassadör Päivö Tarjanne. | |
Född | 1 februari 1910[1] Stockholm |
---|---|
Död | 30 augusti 1990[1] (80 år) |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker, diplomat[1] |
Föräldrar | Kurt Belfrage |
Släktingar | Kurt-Allan Belfrage (syskon) |
Redigera Wikidata |
Leif Axel Lorentz Belfrage, född 1 februari 1910 i Stockholm, död 30 augusti 1990, var en svensk diplomat.[2]
Biografi
Efter att ha avlagt juris kandidatexamen 1933 blev Belfrage extra ordinarie notarie vid Stockholms rådhusrätt och sedan amanuens vid Handelsdepartementet. I clearingnämnden var han sekreterare (1937) och direktör (1940), samt medlem av valutadirektionen. Åren 1943–1945 hade han posten som verkställande direktör vid Statens Handelskommissionen, och blev därefter utsedd till byråchef vid Utrikesdepartementet (UD) 1945. Den senare posten innehade han endast ett år då han utnämndes till handelsråd vid den svenska beskickningen i Washington DC. 1948 återvände han till Sverige och utsågs till utrikesråd och chef för handelsavdelningen vid UD (1949–1953). Han stannade vid UD som biträdande kabinettssekreterare åt Arne S. Lundberg (1953–1956),[3] och sedan Lundbergs efterträdare som kabinettssekreterare [4] (1956–1967). Han var därtill flera gånger Sveriges ombud vid olika handelsförhandlingar. År 1952 blev Belfrage ledamot av Sveriges delegation hos den europeiska kol- och stålunionens Höga Myndighet. Därpå tjänstgjorde han som ambassadör i London [5] 1967–1972 och som chef för den svenska OECD-delegationen i Paris 1972–1976. Vid dåvarande PKbanken och Statsföretag var Belfrage verksam som konsult i internationella, ekonomiska frågor.
Belfrage var personlig vän med flera samtida personligheter. Vid Dag Hammarskjölds bortgång fann man ett manuskript som senare utgavs som bok med titeln Vägmärken. Manuskriptet innehöll ett brev adresserat till Belfrage. I egenskap av kabinettssekreterare var han ordförande vid de årliga sändebudsmötena med utrikesminister Östen Undén. Under dessa sändebudsmöten skapades genom diskussioner och framlagda fakta Sveriges utrikespolitiska hållning.
Belfrage invaldes 1963 i Krigsvetenskapsakademien. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]
Familj
Belfrage var son till börsdirektören Kurt Belfrage och Gurli, född Löfgren, bror till diplomaten och företagsledaren Kurt-Allan Belfrage samt farbror till kabinettssekreterare Frank Belfrage. Han gifte sig 17 mars 1937 med filosofie magister Greta Jering (1911–1994), dotter till John Johanson och Annie, född Wester.
Utmärkelser
Svenska utmärkelser
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 10 november 1962.[7]
- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, senast 1962.[8]
- Kommendör av Nordstjärneorden, 11 november 1952.[9]
- Riddare av Nordstjärneorden, 1948.[10]
- Riddare av Vasaorden, 1942.[11]
Utländska utmärkelser
- Storkorset av Argentinska förtjänstorden, senast 1962.[8]
- Officer av Belgiska Kronorden, senast 1950.[12]
- Kommendör av första graden av Danska Dannebrogsorden, senast 1955.[13]
- Storkorset av Finlands Lejons orden, senast 1962.[8]
- Första klassen av Iranska Homayounorden, senast 1962.[8]
- Storkorset av Isländska Falkorden, senast 1955.[13]
- Kommendör av Isländska falkorden, senast 1947.[14]
- Storkorset av Italienska republikens förtjänstorden, 14 juni 1966.[15]
- Officer av Italienska Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden, senast 1942.[16]
- Storkorset av Liberias Afrikas Befrielsesorden, senast 1962.[8]
- Storkorset av Nederländska Oranien-Nassauorden, senast 1962.[8]
- Storkorset av Norska Sankt Olavsorden, 1 juli 1959.[17]
- Storkorset av Peruanska Solorden, senast 1962.[8]
- Kommendör av första klassen av Polska Polonia Restitutaorden, senast 1962.[8]
- Storkorset av Storbritanniska Empireorden, senast 1962.[8]
- Storkorset av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden, senast 1962.[8]
- Kommendör av Ungerska förtjänstorden, senast 1945.[18]
- Storofficer av Venezuelas Mirandaorden, senast 1962.[8]
- Storkorset av Österrikiska förtjänstorden, senast 1962.[8]
Se även
Källor
Noter
- ^ [a b c] Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
- ^ Veckojournalen. Åhlén & Åkerlunds. 1972-05. https://books.google.se/books?id=1NkcAQAAMAAJ&q=leif+belfrage&dq=leif+belfrage&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwizreiGoM7vAhWCmMMKHXo3Dmc4ChDoATAAegQIBBAC. Läst 26 mars 2021
- ^ Jarring, Gunnar (1983). Rikets förhållande till främmande makt: memoarer 1952-1964. Bonnier. ISBN 978-91-0-045958-1. https://books.google.se/books?id=nswnAQAAMAAJ&q=leif+belfrage&dq=leif+belfrage&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwizreiGoM7vAhWCmMMKHXo3Dmc4ChDoATABegQIABAC. Läst 26 mars 2021
- ^ Unger, Gunnar (1969). Silhuetter: karakteristik och karikatyr. Natur och kultur. https://books.google.se/books?id=eykQAQAAIAAJ&q=leif+belfrage&dq=leif+belfrage&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjp_PTQn87vAhWXHXcKHWVYDlQQ6AEwA3oECAAQAg. Läst 26 mars 2021
- ^ Utlandssvenskarna. 1972. https://books.google.se/books?id=N0MtAQAAMAAJ&q=leif+belfrage&dq=leif+belfrage&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjp_PTQn87vAhWXHXcKHWVYDlQQ6AEwAXoECAMQAg. Läst 26 mars 2021
- ^ SvenskaGravar
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 168, digital avbildning.
- ^ [a b c d e f g h i j k l] ”96 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0120.html. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”58 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1955/1326.html. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”68 (Sveriges statskalender / 1950. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1950bih/0068.html. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”130 (Sveriges statskalender / 1945. Bihang)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0130.html. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”80 (Sveriges statskalender / 1950)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1950/0080.html. Läst 6 februari 2022.
- ^ [a b] ”80 (Sveriges statskalender / 1955)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1955/0080.html. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”274 (Sveriges statskalender / 1947)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1947/0274.html. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”Le onorificenze della Repubblica Italiana”. www.quirinale.it. https://www.quirinale.it/onorificenze/insigniti/33768. Läst 22 maj 2020.
- ^ ”90 (Sveriges statskalender / 1942)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1942/0090.html. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”Tildelinger av ordener og medaljer” (på norska). www.kongehuset.no. http://www.kongehuset.no/tildelinger.html?tid=28028&sek=27995. Läst 6 februari 2022.
- ^ ”89 (Sveriges statskalender / 1945)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1945/0089.html. Läst 6 februari 2022.
Tryckta källor
- Vem är Vem inom handel och industri? 1944 - 45, red. Gunnar Pravitz, Jonson & Winter, Stockholm 1944 s. 36
- Sveriges statskalender för året 1955, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1955 ISSN 0347-7223, avsnitt 55, 74, 943
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1985, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1984 ISBN 91-1-843222-0 ISSN 0347-3341 s. 88
- Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
Media som används på denna webbplats
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Order of Danebrog Commander 1st Degree
Icelandic Order of the Falcon - Grand Cross
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
Order of Orange-Nassau - Knight Grand Cross Ribbon
Författare/Upphovsman: Ordensherre, Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon of Grand Cross of the Order of St. Olav, Norwegian: Stripe for storkors av St. Olavs Orden.
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Oklahoma National Guard Exceptional Service Medal
Flag of Hungary from 6 November 1915 to 29 November 1918 and from August 1919 until mid/late 1946.
Flag of Hungary from 6 November 1915 to 29 November 1918 and from August 1919 until mid/late 1946.
Finlands ambassadör Tarjanne (till höger) i samtal med kabinettssekreterare Leif Belfrage.
På Finlands ambassad i Stockholm var det på torsdagskvällen en mottagning med anledning av Finlands självständighetsdag. Ambassadörsparet Tarjanne hälsade över 400 gäster välkomna. Bland de närvarande var riksmarskalk Ekeberg, överhovmästarinnan friherrinnan Rudebeck, generalerna Ehrensvärd, Årmann och Peyron, lottachefen fru Maja Schmidt, universitetskansler Thomson, rektorn för Stockholms högskola professor Harald Cramér och från UD kabinettssekreterare Leif Belfrage och utrikesrådet Sverker Åström. Den diplomatiska kåren var väl företrädd med t. f. doyen norske ambassadören Jens Schive i spetsen och vidare f. d. svenske minister i Helsingfors Otto Johansson. Finländska kolonien i Stockholm var talrikt representerad.
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Order Francisco de Miranda - Knight
Ribbon bar: Order of the Crown – Officer (Belgium).
(Ordre de la Couronne – Officier).
(De Kroonorde – Officier).
Order of the Sun of Peru - Grand Cross
Icelandic Order of the Falcon - Grand Knight
OBE (Civil) Ribbon
Ribbon of a Cordon Grand Cross of Merit of the Italian Republic
Författare/Upphovsman: McOleo, Licens: CC0
Ribbon bar of the Humane Order of African Redemption (Liberia)
Order of May - Grand Cross
Författare/Upphovsman: Portunes, Licens: CC BY 3.0
Ribbon bar of the sash of the Iranian Order of the Lion and Sun
State Flag of Iran, 1933-1964
Ribbon bar: Order of Merit of the Federal Republic of Germany – Grand Cross of Merit with Star and shoulder ribbon.
Order of the Lion of Finland 1Class Ribbon
Grand Decoration of Honour in Silver with Sash for Services to the Republic of Austria