Leander-klass (fregatt)

Leander-klass
Den chilenska fregatten Almirante Condell är ett av de sista fartygen i klassen som fortfarande är i aktiv tjänst, numera som Eloy Alfaro i Ecuadors flotta.
Den chilenska fregatten Almirante Condell är ett av de sista fartygen i klassen som fortfarande är i aktiv tjänst, numera som Eloy Alfaro i Ecuadors flotta.
Allmänt
TypFregatt
Operatörer Royal Navy
 Indiens flotta
 Australiens flotta
 Nya Zeelands flotta
 Chiles flotta
 Nederländernas flotta
 Pakistans flotta
 Ecuadorianska flottan
 Indonesiska flottan
FöreWhitby
Rothesay
EfterAmazon-klass
Byggda1959 – 1971
I tjänst1963 – 1993
Antal byggda44
Bevarade2
Tekniska data
Deplacement2 500–2 800 ton (tom)
2 900–3 300 ton (fullastad)
Längd113,4 meter
Bredd12,5 meter (batch 1 & 2)
13,1 meter (batch 3)
Djupgående4,5 meter
Framdrift
Kraftkälla2 × Babcock & Wilcox ångpannor
Huvudmaskin2 × ångturbiner
Maskinstyrka30 000 hk
Propellrar2
Prestanda
Maxfart27 knop
Räckvidd4 000 NM
Beväpning
BestyckningUrsprunglig beväpning:
Huvudartilleri2 × 114 mm kanoner
Luftvärnsartilleri2 × 20 mm automatkanoner
UbåtsjaktvapenLimbo anti-ubåtsgranatkastare
RobotarSea Cat
Helikoptrar1 × Westland Wasp eller Lynx

Leander-klassen eller Type 12I klassen var en klass fregatter byggda huvudsakligen för Royal Navy i tre omgångar från 1959 till 1971. Det kom att bli en av de talrikaste och mest långlivade fartygsklasserna i Royal Navys historia. Flera fartyg byggdes också för export eller på licens för andra länders flottor.[1]

Konstruktion

Leander-klassen är baserad på Whitby som hade utmärkt sjövärdighet, god uthållighet och som hade tagit tillvara de dyrköpta erfarenheterna från slaget om Atlanten. Whitby-klassen var dock en utpräglad ubåtsjägare och ganska dyr att bygga. Ian Orr-Ewing föreslog därför en ny fartygsklass baserad på Whitby-klassen med samma skrov och maskineri, men med mer flexibel beväpning. Sea Cat luftvärnsrobotar i stället för Bofors 40 mm automatkanoner och en luftspaningsradar gav bättre luftförsvarsförmåga. Den stora nyheten var dock möjligheten att basera en helikopter ombord. Dessutom var Leander-klassen byggd med flexibilitet i åtanke vilket möjliggjorde flera kommande moderniseringar av beväpningen. Varken helikoptrar eller Sea Cat-robotar fanns dock tillgängliga för de första fartygen varför de i stället temporärt beväpnades med 40 mm automatkanoner på helikopterhangarens tak.

I likhet med Whitby-klassen har Leander-klassen slanka jagarlinjer som gav god driftsekonomi och uthållighet. Det utpräglat upphöjda fördäcket gav generöst fribord i fören vilket gjorde att fartygen klarade hög sjö väl, i synnerhet vid låga temperaturer då överspolande sjö annars snabbt kan bilda ett nertyngande istäcke. Kanontornet med två stycken 114 mm snabbskjutande kanoner var dock ganska tungt och kunde därför inte monteras särskilt högt upp utan att äventyra fartygets stabilitet. Därför avslutas det upphöjda fördäcket med ett distinkt veck precis framför kanontornet. De sist byggda fartygen (batch 3) fick två fot bredare skrov för att öka stabiliteten.[1]

Fartygen i Leander-klassen byggdes i tre olika omgångar (batches)

  • Batch 1 (tio fartyg) byggda med Y-100 ångpannor
  • Batch 2 (sex fartyg) byggda med Y-136 ångpannor
  • Batch 3 (tio fartyg) byggda med Y-160 ångpannor och med två fot bredare skrov.[2][3]

Utveckling

Beväpningen, framför allt anti-ubåtsgranatkastaren Limbo och luftvärnsroboten Sea Cat blev snabbt omoderna. Dessutom blev snart behovet av sjömålsrobotar påträngande. Därför genomfördes under 1970-talet flera olika moderniseringsprogram

Ikara conversion
Åtta av de tio fartygen i batch 1 fick sina 114 mm kanoner ersatta med robotsystemet Ikara. Dessutom fick de ytterligare en robotlavett för Sea Cat.
Seacat/Exocet conversion
De två sista fartygen i batch 1 och fem fartyg i batch 2 fick sina 114 mm kanoner ersatta med fyra stycken Exocet-robotar och ytterligare en robotlavett för Sea Cat.
Seawolf/Exocet conversion
Fem fartyg i batch 3 fick sina 114 mm kanoner ersatta med fyra stycken Exocet-robotar och dessutom Sea Cat-robotarna ersatta med Sea Wolf-robotar. Ursprungligen skulle alla fartyg i batch 3 ha fått uppgraderingen, men programmet avbröts på grund av försvarsnedskärningar 1981.
Towed array conversion
Fyra fartyg i batch 2 (som redan fått Seacat/Exocet conversion) och ett fartyg i batch 1 (Arethusa) utrustades dessutom med släphydrofon med lång räckvidd.[1] I Arethusas fall innebar det också att Ikara-robotarna byttes ut mot Exocet-robotar.[4]

Fartyg i klassen

Storbritannien

Flera av fartygen i batch 1 påbörjades som fartyg i den snarlika Rothsay, men uppgraderades under pågående bygge till Leander-klass.

Leander-klassen utgjorde länge stommen i den brittiska fregattflottan och har tjänstgjort i nästan alla konflikter som Storbritannien varit inblandad i under kalla kriget: Evakueringen av Aden, Indonesien–Malaysia-konflikten, blockaden av Rhodesia, Torskkrigen och inte minst Falklandskriget. De har även bevakat brittiska intressen under Cypernkrisen och Iran–Irak-kriget.

NamnSjösattTagen i tjänstUppgraderingUtrangeradÖde
Batch 1
Leander28 juni 196127 mars 1963Ikara 1970april 1987Sänkt som skjutmål 1989
Dido22 december 196118 september 1963Ikara 19751982Såld till Nya Zeeland som Southland
Penelope17 augusti 196231 oktober 1963Seacat/Exocet 19811991Såld till Ecuador som Eloy Alfaro
Ajax16 augusti 196210 december 1963Ikara 197331 maj 1985Skrotad 1988
Aurora28 november 19629 april 1964Ikara 197428 april 1987Skrotad i september 1990
Galatea23 maj 196325 april 1964Ikara 197131 januari 1987Sänkt som skjutmål 21 juli 1988
Euryalus6 juni 196316 september 1964Ikara 197331 mars 1989Skrotad 1990
Naiad4 november 196315 mars 1965Ikara 1973april 1987Sänkt som skjutmål 1990
Arethusa5 november 196324 november 1965Ikara 19734 april 1989Sänkt som skjutmål 1991
Cleopatra25 mars 19644 januari 1966Seacat/Exocet 197431 januari 1992Skrotad 1993
Batch 2
Phoebe8 juli 196415 april 1966Seacat/Exocet 197414 februari 1991Skrotad 1992
Minerva19 december 196414 maj 1966Seacat/Exocet 1976mars 1992Skrotad i juli 1993
Sirius22 september 196415 juni 1966Seacat/Exocet 197527 februari 1993Sänkt som skjutmål 1998
Juno24 november 196518 juli 19674 november 1992Skrotad 1994
Argonaut8 februari 196617 augusti 1967Seacat/Exocet 197631 mars 1993Skrotad 1995
Danae31 oktober 19657 september 1967Seacat/Exocet 19771991Såld till Ecuador som Morán Valverde
Batch 3
Charybdis28 februari 19682 juni 1969Seawolf/Exocet 197930 september 1991Sänkt som skjutmål 11 juni 1993
Hermione26 april 196711 juli 1969Seawolf/Exocet 198030 juni 1992Skrotad 1997
Jupiter4 september 19679 augusti 1969Seawolf/Exocet 198022 april 1992Skrotad 1997
Bacchante29 februari 196817 oktober 19691982Såld till Nya Zeeland som Wellington
Andromeda24 maj 19672 december 1968Seawolf/Exocet 1978juni 1993Såld till Indien som Krishna
Scylla8 augusti 196812 februari 1970Seawolf/Exocet 1980december 1993Sänkt som konstgjort rev 27 mars 2004
Achilles21 november 19689 juli 1970januari 1990Såld till Chile som Ministro Zenteno
Diomede15 april 19692 april 197131 maj 1988Såld till Pakistan som Shamsheer
Apollo15 oktober 197028 maj 197231 augusti 1988Såld till Pakistan som Zulfiqar
Ariadne10 september 197110 februari 1973maj 1992Såld till Chile som General Baquedano

Nya Zeeland

År 1963 beställde Nya Zeeland en Leander-klass fregatt som fick namnet Waikato. År 1970 följdes hon av ytterligare en, Canterbury. Brittiska försvarsnedskärningar 1981 gjorde att Nya Zeeland erbjöds att köpa två begagnade brittiska fregatter (Bacchante och Dido). Försäljningen fördröjdes av Falklandskriget men 1982 respektive 1983 togs de i tjänst som Wellington och Southland.[5]

Southland var det enda av fartygen som var beväpnad med Ikara-robotar. När Ikara-systemet avvecklades 1989 blev hon därmed omodern. Planer på att modernisera henne på samma sätt som den brittiska Arethusa visade sig bli för dyra. Hon utrangerades 1995 och skrotades därefter.[6] Waikato utrangerades 1998 och Wellington år 2000. Det sista fartyget, Canterbury, drabbades av en brand i oktober 2003. Att reparera henne skulle ha blivit kostsamt och hon utrangerades 2005.[7]

NamnSjösattTagen i tjänstUtrangeradÖde
Waikato18 februari 1965september 19661998Sänkt som konstgjort rev 18 december 2000
Canterbury6 maj 197022 oktober 197121 mars 2005Sänkt som konstgjort rev 3 november 2007
Wellington29 februari 1968 (som Bacchante)19822000Sänkt som konstgjort rev 12 november 2005
Southland22 december 1961 (som Dido)18 juli 19831995Skrotad i Goa, Indien

Chile

De chilenska fartygen har en större hangar och helikopterdäck för att kunna operera Cougar-helikoptrar.

Den 14 januari 1970 beställde Chiles flotta två stycken Leander-klass fregatter, Almirante Condell och Almirante Lynch som levererades 1973 respektive 1974. De chilenska fartygen skiljer sig något från de brittiska genom att helikopterplattan är flyttad akterut ända fram till akterspegeln för att ge plats för en större hangar. Fartygen har därför ingen möjlighet att bära släpsonar. I gengäld så har de beväpnats med Exocet-robotar utan att, som de brittiska fartygen, förlora sin kanonbestyckning.

År 1991 och 1992 köptes ytterligare två begagna fartyg från Storbritanniens flotta (f.d. Achilles och Ariadne) som i Chile fick namnen Ministro Zenteno och General Baquedano. Baquedano utrangerades redan 1998 medan Lynch och Condell såldes till Ecuador år 2007. Det sista fartyget, Zenteno, som legat i malpåse sedan 2006 skadades svårt i samband med Jordbävningen utanför Chile 2010 och sänktes kort därefter.[8]

NamnSjösattTagen i tjänstUtrangeradÖde
Almirante Condell12 juni 197221 december 197311 december 2007Såld till Ecuador som Eloy Alfaro
Almirante Lynch6 december 197225 maj 19744 juli 2007Såld till Ecuador som Morán Valverde
Ministro Zenteno21 november 1968 (som Achilles)8 januari 1991augusti 2006Sänkt i mars 2010
General Baquedano10 september 1971 (som Ariadne)maj 1992december 1998Sänkt som skjutmål 2004

Australien

Efter att jagaren HMAS Voyager förlist efter att ha kolliderat med hangarfartyget HMAS Melbourne 10 februari 1964 beslutade Australien att ersätta jagaren med två stycken fregatter av Leander-klass. Fregatterna HMAS Swan och HMAS Torrens levererades 1970 respektive 1971. I Australien så räknas fartygen inte som en egen klass utan som de sista två fartygen i River där de fyra tidigare fartygen var baserade på den snarlika Rothesay men uppgraderade till samma beväpning som Leander-klassen (Sea Cat- och Ikara-robotar).[9]

NamnSjösattTagen i tjänstUtrangeradÖde
Swan16 december 196720 januari 197013 september 1996Sänkt som konstgjort rev 14 december 1997
Torrens28 september 196819 januari 19711998Sänkt som skjutmål 14 juni 1999

Indien

Sex fartyg byggdes på licens av Mazagon Dock Limited i Bombay 1972–1981 för Indiens flotta. De var de första stora krigsfartyg som byggdes i Indien. Storbritannien vägrade dock att bevilja någon licens för luftspaningsradarn, så en liknande radar köptes i stället in från Hollandse Signaalapparaten i Nederländerna. De två sista fartygen byggdes med en större teleskopisk hangar för att möjliggöra att Sea King-helikoptrar baserades ombord. De indiska fartygen är dessutom beväpnade med Bofors 375 mm ubåtsjaktraketer.

De sex fartygen utgör 14:e fregattdivisionen och var Indiska flottans arbetshästar under 1980- och 1990-talen. Himgiri blev 1976 det första fartyg att skjuta ner en UAV i strid. Taragiri drabbades av en svår brand i juli 1994 men reparerades och återinsattes i tjänst. Nilgiri utrangerades 1996 medan övriga fartyg i klassen följde under 2000-talet. Vindhyagiri sjönk 30 januari 2011 i Bombays hamn efter en kollision med MV Nord Lake, men bärgades 15 februari 2011 och skrotades snart därefter.[10]

NamnSjösattTagen i tjänstUtrangeradÖde
Nilgirioktober 19683 juni 19721996Sänkt som skjutmål 1997
Himgiri?23 november 19746 maj 2005
Udaygiri?18 februari 197624 augusti 2007
Dunagiri9 mars 19745 maj 197720 oktober 2010
Taragiri?16 maj 198027 juni 2013
Vindhyagiri?8 juli 198111 juni 2012Förlist 30 januari 2011, bärgad 15 februari 2011, sänkt som skjutmål 11 juni 2012

Nederländerna

Sex fartyg byggdes på licens i Nederländerna för Nederländernas flotta på 1960-talet. Fartygen skiljer sig från de brittiska genom att ha genomgående Nederländsk elektronik tillverkad av Hollandse Signaalapparaten. Det elektro-optiska eldledningssystemet för Sea Cat-robotarna var betydligt smidigare än det brittiska och gjorde att två robotlavetter kunde installeras med var sin egen eldledning. Samma förändring infördes senare på de brittiska fartyg som genomgick Ikara conversion och Seacat/Exocet conversion.

Från och med 1976 moderniserades fartygen. De dubbla 114 mm kanonerna byttes ut mot en snabbskjutande 76 mm OTO Melara 76/62. Den ålderstigna Limbo-granatkastaren byttes ut mot 324 mm torpedtuber och de fick i likhet med de Chilenska fartygen helikopterdäcket längre akterut och en större hangar. Radar och stridsledningssystem moderniserades också. Moderniseringen medförde att besättningen kunde minskas från 254 till 175 man, något som avsevärt förbättrade komforten ombord.

Samtliga fartyg såldes till Indonesien 1986–1990.[11]

NamnSjösattTagen i tjänstUtrangeradÖde
Van Speijk5 mars 196514 april 19671987Såld till Indonesien som Slamet Riyadi
Van Galen19 juni 19651 mars 19671987Såld till Indonesien som Yos Sudarso
Tjerk Hiddes17 december 196516 augusti 19671986Såld till Indonesien som Ahmad Yani
Van Nes26 mars 19669 augusti 19671988Såld till Indonesien som Oswald Siahaan
Isaac Sweers10 mars 196715 maj 19681990Såld till Indonesien som Karel Satsuitubun
Evertsen18 juni 196621 december 19671989Såld till Indonesien som Kabdul Halim Perdanakusuma

Se även

  • Whitby (Type 12 frigate)
  • Rothesay (Type 12M frigate)

Källor

  1. ^ [a b c] ”Leander-class frigate”. Engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Leander-class_frigate&oldid=664502927. Läst 12 juli 2015. 
  2. ^ ”Y-100 Engine”. The Leander Project. Arkiverad från originalet den 28 november 2014. https://web.archive.org/web/20141128082048/http://www.leander-project.homecall.co.uk/y100.html. Läst 12 juli 2015. 
  3. ^ ”Type 12(I) Leander Class”. The Leander Project. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712022152/http://www.leander-project.homecall.co.uk/Type%2012i.html. Läst 12 juli 2015. 
  4. ^ Siggers, Danny. ”General Purpose Frigate (Type 12 Improved)”. Naval Historical Collectors Research Association. Arkiverad från originalet den 14 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150714002547/http://www.nhcra-online.org/leanders/class.html. Läst 12 juli 2015. 
  5. ^ ”Frigates of the Royal New Zealand Navy”. Engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Frigates_of_the_Royal_New_Zealand_Navy&oldid=601107077. Läst 12 juli 2015. 
  6. ^ ”HMS Dido (F104)”. Engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=HMS_Dido_(F104)&oldid=670903651. Läst 12 juli 2015. 
  7. ^ ”HMNZS Canterbury (F421)”. Engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=HMNZS_Canterbury_(F421)&oldid=669676813. Läst 12 juli 2015. 
  8. ^ ”Condrell-class frigate”. Engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Condell-class_frigate&oldid=605881220. Läst 12 juli 2015. 
  9. ^ ”River-class destroyer escort”. Engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=River-class_destroyer_escort&oldid=647375872. Läst 12 juli 2015. 
  10. ^ ”Nilgiri-class frigate”. Engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nilgiri-class_frigate&oldid=651179183. Läst 12 juli 2015. 
  11. ^ ”Van Speijk-class frigate”. Engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Van_Speijk-class_frigate&oldid=654051038. Läst 12 juli 2015. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Chile.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Indonesia.svg
bendera Indonesia
Chilean frigate Almirante Lynch.jpg
The Chilean frigate LYNCH (FFG 07) steams off the coast of Chile during Exercise TEAMWORK SOUTH '99.
Chilean frigate Almirante Condell (PFG-06) off Hawaii 1998.jpg
Chilean Navy frigate, Almirante Condell (PFG-06), as she returns to Hawaii (USA) at the end of exercise "RIMPAC '98".
Naval Ensign of New Zealand.svg
Naval Ensign of New Zealand
Naval Ensign of India.svg
The ensign consists of the Indian national flag on the upper canton, a blue octagon encasing the national emblem atop an anchor to depict steadfastness, superimposed on a shield with the Navy’s motto “Śaṁ No Varunaḥ” (a Vedic mantra invoking the god of seas to be auspicious) in Devanagari. The octagon represents the eight directions and has been included as a symbol of the Navy’s “multidirectional reach and multidimensional operational capability”. The golden borders of the octagon have been inspired by the seal of Maratha Emperor Chhatrapati Shivaji Maharaj.