Lars Welamson

Lars Welamson
Född28 juni 1921
Död2006
MedborgarskapSverige
SysselsättningFörfattare, domare
Befattning
Justitieråd i Högsta domstolen (1970–1988)
ArbetsgivareStockholms universitet
FöräldrarGreta Welamson
Redigera Wikidata

Lars Torbjörn Welamson, född 28 juni 1921 i Kungsholms församling, Stockholm, död 20 november 2006 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm,[1] var en svensk jurist.

Welamson tog 1942 juris kandidatexamen, gjorde 1942–1944 sin tingstjänstgöring, tjänstgjorde 1947–1948 i Stockholms rådhusrätt, blev 1949 juris licentiat och samma år juris doktor. Han var 1949–1960 docent i processrätt vid Stockholms högskola och 1960–1969 professor i processrätt vid Stockholms universitet. Welamson var 1970–1988 justitieråd och 1986–1988 ordförande på avdelning i Högsta domstolen.[2] Han skrev böcker om bland annat insolvensrätt. Welamson deltog i utredningar, konferenser och var 1961–1974 sakkunnig åt lagberedningen. Han blev kommendör av första klassen av Nordstjärneorden 1973.[3]

Lars Welamson var son till konstnären Leon Welamson och Greta Sellberg. Han var från 1949 till sin död gift med Margit Bihl (1921–2012). De är alla begravda på Skogskyrkogården i Stockholm.

Bibliografi

  • 1949 - Om brottmålsdomens rättskraft
  • 1953 - Om anslutningsvad och reformatio in pejus
  • 1956 - Domvillobesvär av tredje man : ett bidrag till läran om tredjemansskyddet i civilprocessen
  • 1961 - Konkursrätt
  • 1962 - Läkarsekretessen : en rättslig undersökning
  • 1965 - Konkurs
  • 1969 - L'expertise dans les principaux systèmes juridiques d'Europe
  • 1970 - Comments on the recognition and enforcement of foreign judgments
  • 1974 - Rättegång ISBN 91-1-747021-8
  • 1980 - Återvinning

Litteratur

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  2. ^ ”Svensk Juristtidning”. http://svjt.se/svjt/1986/78. Läst 28 juli 2019. 
  3. ^ Svenska Dagbladet, 7 juni 1973, sid. 18

Externa länkar