Lars Weiss

Lars Weiss
Född10 maj 1946[1]
Linköpings församling[1], Sverige
Död19 juli 2021 (75 år)
Lidingö distrikt, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningJournalist
Befattning
Programdirektör, TV4 Media (1992–1998)
Redigera Wikidata

Lars Anders Weiss, född 10 maj 1946 i Linköping, död 19 juli 2021 i Lidingö distrikt[2][3], var en svensk journalist, mediekonsult, TV-chef och författare.

Biografi

Efter studentexamen, universitetsstudier och studier vid Journalisthögskolan arbetade Weiss under 1970-talet för kvällstidningen Aftonbladet, bland annat som korrespondent i Paris. 1979 kom han till Dagens Eko där han var Washingtonkorrespondent 1982–1985.

1989 blev Weiss chef för nyhetsprogrammet Aktuellt, men han lämnade Sveriges Television redan 1990 för att bli nyhetschef på den nystartade kanalen TV4. 1992 blev han programdirektör för denna kanal. När Sam Nilsson skulle sluta som VD för SVT vid årsskiftet 1999/2000 rekryterades Weiss i god tid som efterträdare. Han fick emellertid i oktober 1999 avsäga sig detta uppdrag då det uppdagades att Weiss skatteplanerat med skalbolagsaffärer, vilket förmodligen inte var olagligt men etiskt ifrågasatt.[4] Efter detta hade Weiss bland annat styrelseuppdrag för Com Hem, Yellow Bird och Svenska Filminstitutet och var rådgivare för Kanal Lokal.

Weiss skrev flera romaner och innehade läsåret 1998/1999 gästprofessuren i praktisk journalistik vid JMG på Göteborgs universitet. Han var med om att starta mediebolaget Creo där han var styrelseordförande.

Familj

År 2002 avled Weiss son, diplomaten Jonas Weiss, i en bilolycka i Irak.[5] Händelsen och dess följder behandlas i boken I saknadens tid.[6] Han har även en son född 2006 tillsammans med Anna Lindmarker. Weiss och Lindmarker hade ett förhållande från cirka år 2000 fram till Lars Weiss död 2021.[7]

Bibliografi

  • 1982 – Notisen
  • 1998 – Framgångsfällan
  • 2000 – Iskarlen och trasdockan
  • 2001 – Järnmannen och pansarbilen
  • 2003 – I morgon du
  • 2004 – Vita vrister
  • 2013 – I saknadens tid

Källor

  • Vem är det: Svensk biografisk handbok 1999 ISBN 91-1-300536-7

Noter

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hannes Lännerholm, Jennifer Berg Eidebo (20 juli 2021). ”Lars Weiss är död: Blev 75 år gammal”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/journalisten-lars-weiss-ar-dod/. Läst 17 november 2023. 
  3. ^ ”Dödsannonser i SvD”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/dodsannonser. Läst 17 november 2023. 
  4. ^ MarieLouise Samuelsson (23 oktober 1999). ”"Weiss kan inte tillträda"”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1999-10-23/17. Läst 29 december 2017. 
  5. ^ Johan Werkmäster (22 januari 2013). ”Lars Weiss | I saknadens tid”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/lars-weiss-i-saknadens-tid-1.498151. 
  6. ^ Karolina Andersson (25 januari 2013). ”Ett slukhål i hjärtat”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/ett-slukhal-i-hjartat. Läst 29 december 2017. 
  7. ^ Nathalie Joo (6 juli 2006). ”Anna Lindmarker fick en William”. expressen.se. https://www.expressen.se/noje/tv/anna-lindmarker-fick-en-william/. Läst 18 november 2010. 

Externa länkar

Auktoritetsdata