Lars Lannfelt

Lars Gunnar Lannfelt, född 12 juni 1949, är en svensk medicinsk forskare.

Lars Lannfelt disputerade 1990 vid Karolinska Institutet,[1] och blev senare professor i geriatrik vid Uppsala universitet.

Hans forskargrupp i Uppsala var inriktad på molekylär geriatrik, och studerar de molekylära mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.[2]

Alzheimers sjukdom orsakas av att proteinet amyloid-beta veckar sig fel och bildar protofibriller som skadar nervcellerna. Lars Lannfelt lyckades redan på 90-talet visas att profibrillerna spelade en viktig roll i sjukdomsförloppet. Han upptäckte det genom studier av en norrländsk släkt med en ärftlig mutation som gav ökad risk för Alzheimers. Han kunde se att familjen hade en förändring i arvsmassan, kallad "den arktiska mutationen", som ledde till en ökad bildning av protofibriller. Upptäckten gav honom idéer om hur sjukdomen skulle kunna behandlas. [3]

Lars Lannfelt invaldes 2004 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.[4] Han är en av grundarna av det medicinska forskningsföretaget BioArctic, som arbetar med bland annat Alzheimers sjukdom.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände i januari 2023 den svenskutvecklade monoklonala antikroppen lekanemab för behandling vid Alzheimers sjukdom. Lekanemab bygger på en upptäckt av Lars Lannfelt. Hans företag Bioarctic har stått för den tidiga utvecklingen av antikroppen. Därefter har japanska Eisai tagit arbetet vidare tillsammans med amerikanska Biogen. [5]

Idag är det över 20 000 patienter som behandlas med lekanemab − det första läkemedlet på marknaden som i kliniska studier visat sig bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.[6]

Källor

Noter

  1. ^ Lannfelt, Lars (1990) (på engelska). Acute intermittent porphyria: diagnostic investigations by immunological and genetical methods. Stockholm. Libris 7673676. ISBN 91-7900-905-0 
  2. ^ Uppsala universitet: Molekylär geriatrik Arkiverad 22 november 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 27 november 2009
  3. ^ ”Prisas för läkemedel mot Alzheimers sjukdom - Uppsala universitet”. www.uu.se. 12 mars 2025. https://www.uu.se/nyheter/2025/2025-03-12-prisas-for-lakemedel-mot-alzheimers-sjukdom. Läst 20 mars 2025. 
  4. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Nya ledamöter Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2004-04-19
  5. ^ Katrin Trysell (9 januari 2023). ”Alzheimerläkemedel godkänt i USA”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/01/alzheimerlakemedel-godkant-i-usa/. Läst 14 mars 2025. 
  6. ^ ”Prisas för läkemedel mot Alzheimers sjukdom - Uppsala universitet”. www.uu.se. 12 mars 2025. https://www.uu.se/nyheter/2025/2025-03-12-prisas-for-lakemedel-mot-alzheimers-sjukdom. Läst 17 mars 2025. 

Externa länkar