Lars Gullin

Lars Gullin
Lars Gullin år 1964.
Född4 maj 1928
Sanda, Gotland, Sverige
Död17 maj 1976 (48 år)
Vissefjärda, Kalmar län, Sverige
MakaGärd Lind
(gift 1949–1959; skild)
Berit Wahlstedt
(gift 1962–1968; skild)
Mailis Fredlund
(gift 1970–1976; hans död)
SläktingarInge Gullin (son)
Peter Gullin (son)
Gabriella Gullin (dotter)
Poulina Gunninge (dotter)
GenreJazz
RollSaxofonist, kompositör
InstrumentBarytonsaxofon, piano
WebbplatsLars Gullins webbplats
Utmärkelser
Gyllene skivan (1954)
Lars Gullin och Stig Söderqvists kvintett spelar på Nalen 1956.
Lasse Gullin-museet i det tidigare stationshuset i Sanda.

Lars Gunnar Viktor Gullin, född 4 maj 1928 i Sanda församling på Gotland, död 17 maj 1976 i Vissefjärda församling, Kalmar län,[1] var en svensk orkesterledare, kompositör och jazzmusiker (saxofon, piano).

Biografi

Lars Gullin var son till banvaktsförmannen Wictor Gullin och Ninni Enström.[2] Han började sin musikaliska bana med att ägna sig åt klarinett och saxofon, och han spelade bland annat i den militära musikkåren på Gotland redan vid 13 års ålder. Han blev musikelev vid I 18:s musikkår i Visby, där hans huvudinstrument var klarinett. Han fick även i den lokala orkesterföreningen kontakt med klassisk musik, innan han vid 21 års ålder övergick till barytonsaxen. Redan i tonåren lärde han sig att arrangera musik genom att transkribera låtar från grammofonskivor till noter för ett par mindre band, som han också framträdde med.

Gullin lämnade Gotland 1947 för att fortsätta musikutbildningen till konsertpianist på Kungliga Musikaliska akademien där han även studerade klarinett och komposition. Han skrev en sinfonietta och en pianokonsert förutom ett antal mindre stycken. För att försörja sig under studierna spelade han också i olika dansband, bland annat med Leon Landgren och Charles Redlands orkestrar, som uppträdde på Vinterpalatset. Han kom senare att engageras av Seymour och Arthur Österwalls orkestrar, där han till slut övergick till barytonsaxofon. Åren 1951–1953 spelade han sedan i ett längre engagemang på Nalen tillsammans med Arne Domnérus och Rolf Ericson men bildade därefter ett eget band, en kvintett med trumpetaren Weine Renliden, basisten Georg Riedel och trummisen Bosse Stoor.

Under åren komponerade han ett stort antal jazzstycken, som i en hel del fall är influerade av svensk klassisk musik och folkmusik. Gullin företog aldrig någon resa till USA, men 1954 vann han ändå jazztidskriften DownBeats omröstning som bäste nykomling 1954, vilket får betraktas som en anmärkningsvärd framgång för en europeisk musiker. Han arbetade senare i stor utsträckning ensam och medverkade i många olika lokala band och han gjorde regelbundet inspelningar tillsammans med gästande amerikanska artister. År 1959 tillbringade han i Italien och spelade med lokala band och en period med Chet Baker. Hans karriär stördes av drogmissbruk och det gick perioder utan större verksamhet; på senare år fick han metadonbehandling.

År 1976 hade den svenska filmen Sven Klangs kvintett premiär och den är en dramatisering som bygger på flera musikers tidigare karriär. Gullin brukar nämnas som förebild, men också Rolf Billberg och andra.

Gullin avled av en stroke[3] vid 48 års ålder och är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[4]

Familj

Lars Gullin var gift tre gånger och hade sex barn.[5] Först blev han far till sonen Inge (1948-2022). Därefter var han gift 1949–1959 med Gärd Lind (1925–1994) och fick sonen Danny (född 1950),[6][7] efter vilken Dannys Dream, har fått sitt namn.[8] Andra gången var han gift 1962–1968 med Berit Wahlstedt (1935–1980), med vilken han fick barnen Peter (1959–2003), Gabriella (född 1961) och Sana (född 1964).[9] Tredje gången var han gift från 1970 till sin död med Mailis Fredlund (född 1940), med vilken han fick dottern Poulina (född 1965).[2][10][11]

Museum

Ett museum tillägnat Gullin finns sedan 2011 i hans barndomshem, det tidigare stationshuset i Sanda.[12]

Priser och utmärkelser

Diskografi i urval

Se även

Referenser

Webbkällor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 7: 1860-2017. Sveriges släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280 
  2. ^ [a b] Gullin, Lars-G W, tonsättare, musiker, Vissefjärda, i Vem Är Det 1973 s 346.
  3. ^ Nytt ljus över en av jazzens största Arkiverad 5 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Hela Gotland 2008-02-15
  4. ^ ”Hitta graven”. Stockholms kyrkogårdsförvaltning. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Skogskyrkogarden/Minneslund/892004304/-45314710. Läst 28 februari 2015. 
  5. ^ Dödsannonser i Dagens Nyheter den 25 maj 1976 s 2.
  6. ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital 
  7. ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital 
  8. ^ Om Danny’s Dream Lars Gullin Sällskapet. Åtkomst 8 maj 2020.
  9. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  10. ^ "Äntligen har jag kommit över mitt narkotikabegär", artikel av Margareta Kihlgren i Aftonbladet den 12 juni 1969 s 28.
  11. ^ Sveriges befolkning 1975. Arkiv Digital 
  12. ^ Gullinmuseet i Sanda Arkiverad 8 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. från gotland.net
  13. ^ ”Minor Planet Center 11532 Gullin” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11532. Läst 28 januari 2022. 

Vidare läsning

  • Bruér, Jan (2021). Lars Gullin : saxofonist och kompositör. Publikationer från Jazzavdelningen, Svenskt visarkiv, 0281-5567 ; nr 31 Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; nr 151. Göteborg: Bo Ejeby förlag. Libris 5km6n3b53qb9vpx3. ISBN 9789188693068 
  • Knox, Keith; Lindqvist, Gunnar (1986). Jazz amour affair : en bok om Lars Gullin. Stockholm: Svensk musik. Libris 7749365. ISBN 91-85470-27-9 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Lasse Gulin-museet Sanda 02.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Tidigare Sanda stationshus, nu Lasse Gullinmuseet
Nalen 1956.jpg
Lars Gullin och Stig Söderqvists kvintett spelar på Nalen
Lars Gullin 1964.jpg
Pressfoto av Lars Gullin 1964.