Lars F. Eklund
Lars F. Eklund | |
Född | 1963 |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker |
Redigera Wikidata |
Lars Filip Eklund, född 26 juni 1963 i Falköping,[1] är en svensk politiker och idéhistoriker.
Biografi
Eklund avlade 1997 filosofie licentiatexamen med en uppsats som studerade subsidiaritetsprincipens rötter i antikens filosofi,[2] ett ämne som han dessförinnan författat en expertuppsats om i SOU 1994:12. Åren 1991–1994 var han sakkunnig i regeringskansliet samt var ledamot i Kristdemokraternas partistyrelse under tio år fram till 2007.[3] Eklund var direktor för det kristdemokratiska idéinstitutet Civitas fram till juni 2008.[4] Han var kommunalråd i Göteborg under mandatperioden 1999–2002.[5]
Eklund är en av dem som tydligast verkat för att idémässigt närma partiet till den kontinentala kristdemokratin. Han har publicerat flera texter med utgångspunkt i den aristotelisk-thomistiska filosofiska traditionen samt romersk-katolska kyrkans sociallära. Efter Kristdemokraternas riksting 2007, där abortfrågan stod i fokus och där partiledningen fick igenom sin linje med bland annat stöd för den nya lagen om abort för utländska kvinnor, utträdde Eklund ur partiet.[6][3] Eklund är kritisk mot partiets utveckling som han menar fjärmar partiet från den europeiska kristdemokratiska traditionen.[6]
Eklund är (2018) en av krönikörerna i webb-tidningen Samtiden.[7]
Bibliografi (urval)
Böcker
- Eklund, Lars F. (1995). Personalismen och naturrätten: två essäer om kristdemokratisk politisk filosofi. Timbro vetenskap & kultur, 1400-285X ; 2. Stockholm: Timbro. Libris 3314234
- Eklund, Lars F.; Tiger Anders (1996). Gemenskaperna och det gemensamma bästa. Idéskrift / Civitas, 1401-9221 ; 1. Stockholm: Civitas - kristdemokratiska idéinstitutet. Libris 7798657. ISBN 91-972945-0-0
- Eklund, Lars F.; Ericson Per (1997). Ingen kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Timbro. Libris 7648373. ISBN 91-7566-349-X
Utredningar, artiklar
- Lars F. Eklund (1994-01-01). Suveränitet och demokrati : betänkande. Bilagedel med expertuppsatser. Subsidiaritetsprincipen: dess bakgrund och innebörd. Fritze. SOU 1994:12. ISBN 9138135523. OCLC 1038700773. https://weburn.kb.se/metadata/285/SOU_7265285.htm
- Kristna värden i Europeisk politik - Ett svenskt perspektiv, i Gud og Europa, Aalborg 1998
- Eklund, Lars F. (1998). ”Prioritet för prudentia.”. Dygder som duger? (Stockholm : Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), 1998): sid. 94-100. Libris 2532510
- Lars F. Eklund (1999). Demokratin och det gemensamma bästa. Demokratiutredningen. SOU 1999:74. ISBN 9176108643. OCLC 186391353. https://weburn.kb.se/metadata/027/SOU_7653027.htm. Läst 16 juni 2018
- Doktrinen om de to sverd, Minerva, 2 / 2008
- Varför bär överhetens svärd ? - Ett debattinlägg om svensk rättsskipning, Civitas, 2008
- Vad är naturrätten och hur är den en grund för mänskliga rättigheter. Justitia et pax, 2023
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 1990, Version 1.01, Sveriges Släktforskarförbund: Eklund, Lars Filip
- ^ Eklund, Lars F. (1997). "Gravissimum illud principium": en studie av subsidiaritetsprincipens rötter i antikens filosofi. Göteborg: Göteborgs universitet. Libris 2317812
- ^ [a b] ”Hoppar av i protest mot abortförslag - Kristdemokraten Lars F Eklund ställer inte upp för omval till partistyrelsen på sommarens riksting.”. Svenska Dagbladet. 2 mars 2007. https://www.svd.se/hoppar-av-i-protest-mot-abortforslag. Läst 16 juni 2018.
- ^ Sverker Lindström (7 april 2010). ”Makten över samhälls-idéerna - en granskning av svenska tankesmedjor”. http://www.dagensarena.se/wp-content/blogs.dir/7/files/2011/03/599-Rapport%20tankesmedjor.pdf. Läst 16 juni 2018.
- ^ ”Kd-ideolog lämnar partiet”. Sveriges Radio - P4 Göteborg. 15 augusti 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=1537993. Läst 16 juni 2018.
- ^ [a b] Johan Knutsson (2009). Kristdemokraterna och döden - Södertörns högskola - Institutionen Kommunikation, medier och IT - Kandidatuppsats 15 hp - Journalistik - vårterminen 2009. sid. 6. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:222649/FULLTEXT01.pdf. Läst 16 juni 2018
- ^ ”Samtiden - Om oss - krönikörer”. Samtiden. https://samtiden.nu/om-oss/. Läst 16 juni 2018.
Externa länkar
|