Lars Calmfors

Lars Anders Calmfors, född 12 juli 1948 i Sankt Matteus församling i Stockholms län, är en svensk nationalekonom och professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Han har varit verksam där från 1974 (som professor 1988–2015, biträdande chef 1988–1995 och chef 1995–1997). Han är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) sedan 2015.

Åren 1967–1968 genomförde Calmfors sin värnplikt på Försvarets Tolkskola där han gick ut som kursetta^[3] Han blev filosofie kandidat vid Stockholms universitet 1970. Calmfors avlade ekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm 1971 och erhöll titeln civilekonom, avlade doktorsexamen vid samma högskola 1978 och blev docent där 1983^[4].

Calmfors forskning gäller arbetsmarknads- och makroekonomi. Hans främsta bidrag avser lönebildning, fackliga organisationer och kollektivavtal samt effekterna av arbetsmarknadspolitik. Det mest uppmärksammade bidraget är formuleringen av den så kallade Calmfors-Driffill-kurvan 1988 i en artikel samförfattad med den brittiske ekonomen John Driffill. Enligt Calmfors-Driffill-kurvan finns det ett puckelformat samband mellan å ena sidan graden av samordning av olika kollektivavtal och å andra sidan lönenivå och arbetslöshet. Såväl decentraliserade avtalsförhandlingar på företagsnivå som samordnade förhandlingar på nationell nivå kan leda till återhållsamhet i lönebildningen. Vid företagsvisa avtal verkar konkurrenstrycket på det enskilda företaget återhållande, vid nationellt samordnade avtal har parterna starka incitament att ta samhällsekonomiska hänsyn. Vid okoordinerade förhandlingar på branschnivå blir varken konkurrenstryck eller samhällsekonomiska hänsynstaganden tillräckligt starka för att skapa incitament för en ansvarsfull lönebildning. Branschvisa förhandlingar leder därför till högre lönenivå (puckeln i sambandet) än både decentraliserade och samordnade förhandlingar. Denna mekanism är starkare ju mindre öppen en ekonomi är för internationell konkurrens. Med större öppenhet blir puckeln plattare.

Calmfors var ledamot i SNS Konjunkturråd 1982 och 1986–1988 och argumenterade då för den så kallade normpolitiken. Han var ordförande i Ekonomiska rådet, en vetenskaplig rådgivargrupp till Finansdepartementet, 1993–2001. Han startade då tidskriften Swedish Economic Policy Review som gavs ut av Ekonomiska rådet till och med 2008. År 2009 omvandlades tidskriften till Nordic Economic Policy Review som ges ut av Nordiska ministerrådet. Calmfors var huvudredaktör för denna tidskrift 2018–2020.

Calmfors var ordförande för den utredning (SOU 1996:158, känd som Calmforsutredningen, Calmforsrapporten eller EMU-utredningen) som 1996 rekommenderade Sveriges regering att avvakta med att införa euron tills de ekonomiska problemen i form av hög arbetslöshet och svaga statsfinanser i spåren av 1990-talskrisen retts ut. Vid folkomröstningen om införande av euron i Sverige 2003 förespråkade Calmfors ett inträde men var kritisk mot ja-sidans argumentation som han menade överdrev de ekonomiska fördelarna med ett medlemskap i valutaunionen.

Han var ledamot i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1996–1998 och 2003–2007.

Calmfors föreslog som expert i Arbetsmarknadspolitiska kommittén (SOU 1996:34) att det skulle inrättas en fristående arbetsmarknadspolitisk utvärderingsmyndighet för att granska arbetsmarknadspolitiken i Sverige. En sådan myndighet – IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – inrättades 1997. Calmfors var ledamot av styrelsen 1997–2004. Han föreslog i början av 2000-talet inrättandet av ett finanspolitiskt råd och blev sedan 2007–2011 den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, en myndighet med uppgift att utvärdera den ekonomiska politiken. Calmfors och rådet kritiserade alliansregeringens finanspolitik under den globala finanskrisen 2008–10 för att vara alltför kontraktiv, vilket ledde till en konflikt med finansministern Anders Borg.

Åren 2015–2018 ledde Calmfors som ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet, en oberoende expertgrupp som upprättades av Svenskt Näringsliv för att analysera arbetsmarknadens funktionssätt. Rådets rapporter föreslog bland annat nya typer av lågkvalificerade jobb med låga minimilöner och reformer av rådande avtalssystem enligt vilket industrins märkessättning styr de avtalade löneökningarna i hela ekonomin.

Calmfors har haft ett antal internationella uppdrag, bland annat för European Economic Advisory Group, EEAG (ledamot 2003–2008 och 2011–2012, ordförande 2006–2008), EU-kommissionen, Europaparlamentet, OECD, Nordiska ministerrådet samt regeringarna i Finland, Norge och Storbritannien.

Han var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademiens styrelse 2001–2007 och av Vetenskapsrådets styrelse 2007–2012. 2001–2009 var han ordförande i SNS Vetenskapliga råd.

Calmfors har varit en flitig deltagare i den svenska ekonomisk-politiska debatten. Sedan 2011 har skrivit regelbundna kolumner i ekonomiska och andra ämnen i Dagens Nyheter. Han är sedan 2020 ledamot i finansministerns ekonomiska råd samt sedan 2023 i arbetsmarknadsministerns arbetsmarknadspolitiska råd och Arbetsförmedlingens vetenskapliga råd. Sedan 2022 är han ordförande i Fores Vetenskapliga råd. År 2021 gav han ut sina memoarer, som handlade om samspelet mellan ekonomisk forskning och ekonomisk politik: Mellan forskning och politik: 50 år av samhällsdebatt.

Lars Calmfors är son till Hans Calmfors (stadssekreterare i Stockholms stad 1961–1981) och hans hustru Wera, född Andersson (auktoriserad translator). Han var gift med Marja Ruohola 1978–85 och med Eva Öjborn 1986–2015. Han har fyra barn.

• 1981 - Erik Lindahl-priset 1981
• 1986, 1987, 1989, 1990 och 1992 - Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelses pris för publicering i internationella tidskrifter
• 2003 - Söderbergska priset
• 2006 - Hans Majestät Konungens medalj av åttonde graden för ”viktiga bidrag till ekonomisk forskning och utveckling”
• 2009 - Félix Neubergh-priset
• 2010 - Kungl. Vetenskapssocietetens Thuréuspris, teknisk-vetenskapliga klassen

• 1993 - Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
• 1995 - Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien

• Calmfors, Lars och Erik Lundberg, Inflation och arbetslöshet, SNS 1974.
• Calmfors, Lars, Inflation in Sweden, in Krause, L.B. and W.S. Salant, eds., Worldwide Inflation – Theory and Recent Experience, Brookings Institution, 1977.
• Calmfors, Lars, Real Wages, Inflation and Unemployment in the Open Economy, in Lindbeck, A., ed., Inflation and Employment in Open Economies, North-Holland, 1979.
• Calmfors, Lars, Employment Policies, Wage Formation and Trade Union Behaviour in a Small Open Economy, Scandinavian Journal of Economics 1982:2. Reprinted in Bénassy, J-P, ed., Macroeconomics and Imperfect Competition, Edward Elgar, 1995.
• Calmfors, Lars, Work Sharing, Employment and Wages, European Economic Review, April 1985.
• Calmfors, Lars and Henrik Horn, Employment Policies and Centralized Wage Setting (with Henrik Horn), Economica, August 1986.
• Calmfors, Lars and John Driffill, Bargaining Structure, Corporatism and Macroeconomic Performance, Economic Policy, No. 6, 1988. Reprinted in P. N. Junankar, ed., The Economics of Unemployment, vol. III, Edward Elgar, 2000 and C. Wyplosz, ed., Thirty Years of Economic Policy, Oxford University Press, 2015.
• Calmfors, Lars and Ragnar Nymoen, Real Wage Adjustment and Employment Policies in the Nordic Countries, Economic Policy, No.11, 1990.
• Calmfors, Lars, Centralisation of Wage Bargaining and Macroeconomic Performance - A Survey, OECD Economic Studies, No. 21, Winter 1993.
• Calmfors, Lars, Active Labour Market Policy and Unemployment - A Framework for the Analysis of Crucial Design Features, OECD Economic Studies, No. 22, Spring 1994.
• Calmfors, Lars, Active Labour Market Policy and Unemployment - A Framework for the Analysis of Crucial Design Features, OECD Economic Studies, No. 22, Spring 1994.
• Calmfors, Lars and Harald Lang, Macroeconomic Effects of Active Labour Market Programmes in a Union Wage-setting Model, The Economic Journal, vol. 105, May 1995.
• Sverige och EMU, EMU-utredningens betänkande, SOU 1996:158, Stockholm.
• Calmfors, Lars, Harry Flam, Nils Gottfries, Magnus Jerneck, Rutger Lindahl, Janne Haaland Matlary, Christina Nordh Berntsson, Ewa Rabinowicz and Anders Vredin, EMU - A Swedish Perspective, Kluwer Academic Publishers, 1997.
• Calmfors, Lars, Unemployment, Labour-Market Reform and Monetary Union, Journal of Labor Economics, vol. 19, No. 2, 2001.
• Calmfors, Lars, Fiscal Policy to Stabilise the Domestic Economy in the EMU: What Can We Learn from Monetary Policy?, CESifo Economic Studies, 2003:3.
• Calmfors, Lars, What Remains of the Stability Pact and What Next? Sieps report, 2005:8, Stockholm.
• Calmfors, Lars and Simon Wren-Lewis, What Should Fiscal Councils Do? Economic Policy, No. 68, 2011. Reprinted in C. Wyplosz, ed., Thirty Years of Economic Policy, Oxford University Press, 2015.
• Calmfors, Lars, Girts Dimdins, Marie Gustafsson Sendén, Henry Montgomery and Ulrika Stavlöt, Why Do People Dislike Low-Wage Trade Competition with Posted Workers in the Service Sector?), Journal of Socio-Economics 47, December 2013.
• Calmfors, Lars and Anna Larsson Seim, Pattern Bargaining and Wage Leadership in a Small Open Economy, Scandinavian Journal of Economics, 2013, Vol. 115, No. 1.
• Blanchard, Olivier, Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell, Makroekonomi, Upplaga 1, Liber, Stockholm, 2015.
• Calmfors, Lars, The Roles of Fiscal Rules, Fiscal Councils and Fiscal Union in EU Integration, in Badinger, H. and Nitsch, V., eds.. Handbook in the Economics of European Integration, Routledge, 2015.
• Calmfors, Lars, Eurokrisen, eurosamarbetets regelsystem och den framtida integrationen, Sieps-rapport 2017:1.
• Calmfors, Lars, Industrins lönenormering kan och bör reformeras, Lönebildning för jämlikhet - nr 4, 6F - Fackförbund i samverkan, 2018.
• Calmfors, Lars, Petter Danielsson, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger, Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?, Dialogos, Stockholm, 2018.
• Calmfors, Lars, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm och Per Skedinger, Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid, Dialogos, Stockholm, 2019.
• Calmfors, Lars och Nora Sánchez Gassen, eds., Integrating Immigrants into the Nordic Labour Markets, Nordic Council of Ministers, Copenhagen, 2019.
• Calmfors, Lars, Fiscal Frameworks and Fiscal Sustainability in the Nordics, Nordic Council of Ministers, Köpenhamn, 2020.
• Calmfors, Lars, Avgörande mål - en ESO-rapport om sysselsättningspolitiska målformuleringar, Rapport 2020:6, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, Stockholm, 2020.
• Calmfors, Lars, Mellan forskning och politik: 50 år av samhällsdebatt, Ekerlids förlag, Stockholm, 2021.
• Calmfors, Lars, John Hassler och Anna Seim, Samspel för stabilitet - en ESO-rapport om rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik, Rapport 2022:3, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, Stockholm, 2022.
• Calmfors, Lars, John Hassler and Anna Seim, Stability in the Balance - A Report on the Roles of Fiscal and Monetary Policy to the Expert Group on Public Economics, ESO Report 2023:1, Stockholm.
• Calmfors, Lars, Nytt ramverk för finanspolitiken, Bilaga 7 till Långtidsutredningen, SOU 2023:92, Stockholm, 2023.
• Blanchard, Olivier, Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell, Makroekonomi, Upplaga 2, Liber, Stockholm, 2024.
• Calmfors, Lars och Nora Sánchez Gassen, eds.,Economic Policy beyond the Pandemic in the Nordic Countries, Nordregio, Stockholm, 2024.

• Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 192-193.

• Personlig webbplats
• Personlig webbplats vid IIES
• Personlig webbplats vid IFN