Lars Braunerskiöld
| Lars Braunerskiöld | |
| Född | 1 augusti 1657[1] eller 11 augusti 1657[2] Ålem[3] eller Kalmar |
|---|---|
| Död | 3 november 1729[1] Kalmar[3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Sysselsättning | Läkare |
| Befattning | |
| Rektor | |
| Arbetsgivare | Tartu universitet |
| Maka | Margareta Haijock (g. 1692–1728) |
| Föräldrar | Nicolaus Brodderi Braun |
| Redigera Wikidata | |
Lars Braunerskiöld (före adlandet Braun), född 1 augusti 1657 i Ålems församling, död 3 november 1729 i Kalmar, var en svensk läkare.
Biografi
Braunerskiöld föddes 1657 på Näfra i Ålems församling. Han var son till Nicolaus Brodderi Braun. Braunerskiöld studerade 4 maj 1670 i Kalmar och blev 13 december 1676 student vid Uppsala universitet. Han avlade filosofie magisterexamen vid universitetet 10 december 1685 och blev medicine doktor i Utrecht 10 maj 1689.[5] Samt professor i medicin vid Åbo universitet 1693. 1698 blev han professor i Dorpat och 1701 i Pernau. Från 1719 blev han amiralitetsläkare i Karlskrona och adlades samma år. Han har utgett ett flertal mindre medicinska skrifter.
Familj
Braunerskiöld gifte sig 1 november 1692 med Margareta Haijock (död 1728). Hon var dotter till rådmannen David Haijock. De fick tillsammans barnen Christina Braunerskiöld (1694–1740) som var gift med kyrkoherden Johan Galle i Högsby församling, Fredrik Braunerskiöld, Margareta Braunerskiöld som var gift med skeppskaptenen Alexander Haijock i amiralitetet, studenten Nicolaus Braunerskiöld (död 1710), häradshövdingen Lars Braunerskiöld (1700–1753) i Uppland och David Braunerskiöld.[5]
Referenser
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Noter
- ^ [a b] Lars Braunerskiöld, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16906, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läs online, läst: 28 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Yrjö Kotivuori (red.), Studentmatrikel 1640–1852, Helsingfors universitet.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 24 september 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 589. Libris 10076137