Lars Berglund (musikforskare)

Lars Berglund, född 1964, är en svensk musikvetare.

Berglund disputerade vid Uppsala universitet 2002 och är sedan 2015 lärostolsprofessor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning behandlar bland annat italiensk, tysk och svensk 1600-talsmusik, musikanalys, musikestetiska frågor samt svensk konstmusik under 1900-talet. Berglund har deltagit i debatten om den svenska musikvetenskapens inriktning och framtid, bland annat i Svensk tidskrift för musikforskning och i STM-online.[1] Som lärare har Berglund handlett doktorsavhandlingar inom bl.a. musikhistoria, musikteori, nutida populärmusik och musiketnologi. Han var under åren 2012–2018 ordförande i Svenska samfundet för musikforskning. Berglund är ledamot i Kungl. Vitterhetsakademien, Kungl. Musikaliska Akademien och Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala.

Vid sidan av sin akademiska verksamhet är Berglund även verksam som musiker på elbas (rock, blues, funk) och barockviolin.

Bibliografi

  • Kaspar Förster Jun. (1616–1673): Sacrae cantiones 1, 2, & 3 vocuum (Warszawa: Fontes Musicae in Polonia, 2021)
  • Kaspar Förster Jun. (1616-1673). Sacrae cantiones 3, 4, & 5 vocuum (Warszawa: Fontes Musicae in Polonia, 2021)
  • "Arde Fillis / Isti sunt: a contrafactum by Gustav Düben based on a madrigal by Stefano Landi, and previously attributed to Giacomo Carissimi, Contrafacta. Modes of Music Re-textualization in the Late Sixteenth and Seventeenth Century, red. Marina Toffetti, Gabriele Taschetti (Krakow: Musica Iagellonica, 2020) s. 187–208
  • "Det musikaliska uttryckets historicitet: om tidigmodern musik och lyssnande" , Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok; 36 (2017)
  • "Swedish Monuments of Music and Questions of National Profiling", Beitragsarchiv des Internationalen Kongresses der Gesellschaft für Musikforschung, Mainz 2016 – »Wege der Musikwissenschaft«, red. Gabriele Buschmeier, Klaus Pietschmann (Mainz: Scott, 2018)
  • "Ämnesidentiteter och deldiscipliner inom svensk musikforskning: öppna fält eller stängslade hagar?", Musiketnologi: Elva repliker om en vetenskap, red. Gunnar Ternhag, Owe Ronström (Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien , 2017)
  • "Italian Music in the Düben Collection", Musicologica Istropolitana; 13 (2017), s. 147–167
  • ”Reception and adaptation of Giovanni Gabrieli’s late style in Northern Europe”, Reception of the music of Andrea and Giovanni Gabrieli in Europe, red. Marina Toffetti (Venedig, 2015)
  • ”Musik på metervara. En essä om musik, mening och musikanalysens eventuella gränser”, Löftet om lycka. Estetik, musik, bildning, red. Anders Burman et al. (Göteborg: Daidalos, 2013), s. 279–93
  • ”Travelling and the formation of taste. The European Journey of Jean Lefebure and Bengt Ferrner 1758–1763”, Sweden in the Eighteenth-Century World:Provincial Cosmopolitans red. Göran Rydén (Farnham: Ashgate 2013), s. 95–122
  • Bonifazio Graziani: Motets for Two to Six voices Opus 1, utg. Lars Berglund (Recent Researches in the Music of the Baroque Era; 173, A-R Editions, Middleton, Wisconsin, 2011)
  • 'Angels or Sirens? Questions of reception and performativity in Roman church music around 1650', Performativity and performance in baroque art, red. Peter Gillgren, Mårten Snickare (Ashgate, 2011)
  • 'Marvels of the Holy City. On the use of Roman church music at Lutheran courts in the mid-seventeenth century', Commonplace Culture in Western europe in the Early Modern Period II: Consolidation of God-given Power (=(Groningen Studies in Cultural Change; 40) red. Kathryn Banks, Philiep Bossier (Peeters: Leuven et al, 2011)
  • ”Att förstå musik, att uppleva historia. Reflexioner kring en madrigal av Claudio Monteverdi”, Det åskådliga och det bottenlösa. Tankar om konst och humaniora (=Eidos; 22), red. Peter Gillgren et al. (Stockholm, 2010), s. 20–25
  • 13 ”The Roman Connection. Dissemination and reception of Roman music in the North”, in: The Dissemination of Music in Seventeenth-Century Europe. Celebrating the Düben Collection. Proceedings from the International Conference at Uppsala University 2006, red. Erik Kjellberg (Bern: Peter Lang, 2010), s. 193–218
  • 'Traditionalister och radikala i efterkrigstidstidens svenska musikliv: kring Jan Carlstedt och hans stråkkvartett nr 2', STM-online XII (2009)[2]
  • 'Monteverdi seglade operan i hamn', Under strecket, SvD 08-07-26 [3]
  • ”Om Konsten att förstå en mycket gammal opera: Claudio Monteverdis Orfeo”, i: Operavärldar från Monteverdi till Gershwin, red. Torsten Pettersson (Stockholm: Atlantis, 2006), s. 29–48
  • 'The Aria, the Stylus Melismaticus and the Holy Communion. Devotional Music from Northern Courts in the Late Seventeenth Century', The Cultural Heritage of Medieval Rituals: Genre and Ritual, red. N. H. Petersen, J. Fleischer et al (Köpenhamn, 2005), ss. 251–70.
  • 'Sorge-Musique för en död drottning. Om musiken vid Ulrika Eleonoras begravning i Riddarholmskyrkan 1693', Svensk tidskrift för musikforskning LXXXVI (2004), ss. 27–48.
  • Studier i Christian Geists vokalmusik (doktorsavhandling, Uppsala universitet, 2002).
  • 'Music and the Wor(l)d – Musicology and Mankind. How we Got Out of Analyses and How to Get Back In', tills. m. E. Østrem Svensk tidskrift för musikforskning LXXXIII (2001), ss. 13–26.

Referenser

  1. ^ Se 'Music and the Wor(l)d – Musicology and Mankind. How we Got Out of Analyses and How to Get Back In', tills. m. E. Østrem Svensk tidskrift för musikforskning LXXXIII (2001), ss. 13–26, samt STM-online XI (2008). [1].

Externa länkar