Lars Åkerhielm den yngre

Lars Åkerhielm
	Lars Åkerhielm
	;
	Ledamot av Sveriges riksdag
	Mandatperiod; 1891–1913
Valkrets	Göteborgs och Bohus läns valkrets
Uppdrag i riksdagen
	Ledamot av första kammaren
	Konsultativt statsråd
	Tid i befattningen; 28 september 1888–27 oktober 1899
Monark	Oscar II
Statsminister	Gillis Bildt; Gustaf Åkerhielm; Erik Gustaf Boström
Född	Albert Lars Evert Åkerhielm af Blombacka; 14 april 1846; Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Död	7 maj 1920 (74 år); Engelbrekts församling, Stockholm
Nationalitet	Svensk
Politiskt parti	Första kammarens protektionistiska parti (1891–1911)
Övrig politisk; anknytning	Första kammarens nationella parti (1912–1913)
Utbildning	Examen till rättegångsverken 1869
Alma mater	Uppsala universitet
Yrke	Friherre; Kansliråd; Statsråd
Ministär	Regeringen Gillis Bildt; Regeringen Åkerhielm; Regeringen Boström I

Albert Lars Evert Åkerhielm af Blombacka (i riksdagen kallad Åkerhielm af Blombacka i Stockholm), född 14 april 1846 i Stockholm, död 7 maj 1920 i Engelbrekts församling i Stockholm,^[1]^[2] var en svensk friherre, ämbetsman och politiker.

Biografi

Lars Åkerhielm var son till Claës Edvard Åkerhielm af Blombacka och dennes hustru Gustafva Vilhelmina, född Askerbom. Han blev student vid Uppsala universitet 1863 och tog hovrättsexamen 1869. Samma år blev han auskultant i Svea hovrätt samt extra ordinarie notarie samma år och blev vice häradshövding 1872. 1873 blev Åkerhielm tillförordnad förste riddarhuskanslist. 1874–1876 var han notarie i Första kammarens kansli. 1874 blev han amanuens i ecklesiastikdepartementet och tillförordnad kanslisekreterare i Finansdepartementet 1876. 1878–1899 var han kansliråd och byråchef i finansdepartementet, och expeditionschef 1888. Han blev tillförordnad riddarhussekreterare 1880 samt var riddarhussekreterare och ombudsman för riddarhuset 1884–1889.^[3]

Han rekryterades av statsminister Gillis Bildt till att bli konsultativt statsråd 28 september 1888 till 27 oktober 1899,^[4] och tjänstgjorde därefter under denne samt efterträdarna Gustaf Åkerhielm och E. G. Boström.

Åkerhielm avgick hösten 1899 och blev därefter av Boströmregeringen utnämnd till president i kammarrätten och satt där till 1911. Han var även en aktiv riksdagspolitiker och betrodd förtroendeman inom det högkonservativa, protektionistiska majoritetspartiet i Första kammaren för Göteborgs och Bohus läns valkrets. Under unionskrisen 1905 var han Första kammarens vice talman under den urtima riksdagen. Han var ordförande i styrelsen för AB Separator 1900–1911 samt ordförande i centralstyrelsen för Skandinaviska kredit AB 1911–1917.^[3]

Familj

1873 gifte han sig med Hulda Charlotta Nyström (född 1849 i Göteborg, död 1909 i Raus församling i Malmöhus län) och paret fick fem barn: Charlotte Marianne (född 1874), Elisabeth (född 1876), Carl Evert (född 1878), Ebba Margareta (född 1882) och Samuel Lars (född 1887).^[3] Åkerhielm är begravd på Lovö kyrkogård.^[5]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden, 18 september 1897.^[6]
Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 1907.^[6]
Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.^[6]
Kommendör med stora korset av Vasaorden, 6 juni 1916.^[6]

Utländska utmärkelser

Storkorset av Portugisiska Obefläckade avlelsens orden, senast 1915.^[7]
Kommendör av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, senast 1915.^[7]
Riddare av Franska Hederslegionen, senast 1915.^[7]

Referenser

Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, sida 176-177

Noter

^ [a b] Tvåkammarriksdagen 1867–1970 anger Erska församling i Älvsborgs län som dödsplats.
^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
^ [a b c] Tvåkammarriksdagen 1867–1970
^ Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 423201 , s. 59
^ SvenskaGravar
^ [a b c d] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 738
^ [a b c] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1915

[2KamDödplats-1] [a b] Tvåkammarriksdagen 1867–1970 anger Erska församling i Älvsborgs län som dödsplats.

[2] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

[2kam-3] [a b c] Tvåkammarriksdagen 1867–1970

[4] Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 423201 , s. 59

[5] SvenskaGravar

[Statskal18-6] [a b c d] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 738

[Statskal15Hovet-7] [a b c] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1915

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler