Lars-Åke Nilsson

Lars-Åke Nilsson
Född23 maj 1943
Lunds stadsförsamling i Malmöhus län, Sverige
Död5 november 1996 (53 år)
London, Storbritannien
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragDiplomat
Känd förAmbassadör i Prag och London samt kabinettssekreterare

Lars-Åke Nilsson, född 23 maj 1943 i Lunds stadsförsamling i Malmöhus län[1] (folkbokförd i Eslövs församling i Malmöhus län),[2] död 5 november 1996 i London (folkbokförd i Engelbrekts församling i Stockholm),[3] var en svensk diplomat och ambassadör.

Biografi

Nilsson avlade civilekonomexamen vid Lunds universitet 1966. Han tjänstgjorde vid Utrikesdepartementet 1968–1970, som attaché vid ambassaden i Tokyo 1970–1973 och som ambassadsekreterare vid ambassaden i Washington 1973–1976. Åren 1976–1980 tjänstgjorde han åter i Utrikesdepartementet: 1976–1979 som departementssekreterare och 1979–1980 som kansliråd. Han var ambassadråd vid ambassaden i London 1980–1984, minister vid ambassaden i Moskva 1984–1988 och ambassadör i Prag 1988–1991.[2] Åren 1991–1994 var han kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet. Från 1994 till sin död var Nilsson ambassadör i London.[4]

Nilsson invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1993.[5]

Lars-Åke Nilsson var son till urmakaremästaren Hans Nilsson och Olga, född Holmgren. Han gifte sig 1974 med Charlotte Arnell[2] (1940–1999). Han, liksom hustrun och föräldrarna, är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[6]

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ [a b c] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1993. Stockholm: Norstedts. sid. 799 .
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  4. ^ Norberg, Erik (1996). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (5/1996): sid. 18. 
  5. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 207. ISBN 91-630-4181-2 .
  6. ^ ”Nilsson, Lars-Åke”. SvenskaGravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/131941262. Läst 11 december 2022. 
  7. ^ ”Tildelinger av ordener og medaljer” (på norska). www.kongehuset.no. Norges kungahus. https://www.kongehuset.no/tildelinger.html?tid=28028&sek=27995&q=NIlsson%2C+Lars-%C3%85ke&type=&aarstall=. Läst 15 december 2021. 

Vidare läsning

  • Leifland, Leif (2001). ”Lars-Åke Nilsson”. i Artéus, Gunnar; Leifland, Leif. Svenska diplomatprofiler under 1900-talet. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-58-3 .
  • Lindahl, Ingemar; Lindmarker, Ingmar (2006). Envoyén från Eslöv. Lars-Åke Nilsson. Stockholm: Atlantis. ISBN 91-7353-097-2 .


Företrädare:
Karl-Vilhelm Wöhler		Sveriges ambassadör i Prag
1988–1991		Efterträdare:
Nils Elisasson
Företrädare:
Pierre Schori		Kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet
1991–1994		Efterträdare:
Jan Eliasson
Företrädare:
Lennart Eckerberg		Sveriges ambassadör i London
1994–1996		Efterträdare:
Mats Bergquist

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Den kongelige norske fortjenstorden storkors stripe.svg
Författare/Upphovsman: Ordensherre, Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon of Grand Cross of the Royal Norwegian Order of Merit. Norwegian: Stripe for storkors av Den Kongelige Norske Fortjenstorden