Laotiska inbördeskriget
| Laotiska inbördeskriget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Kalla kriget och Vietnamkriget | |||||||
 | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Kungariket Laos USA Sydvietnam Thailand |  Pathet Lao Nordvietnam Sovjetunionen (stöd) | ||||||
| Förluster | |||||||
| 30 000 laotiska miao / hmong[1][2] 15 000+ Royal Lao Army[3] | 3 000+ nordvietnamesiska trupper[4] Okända Pathet Lao-förluster | ||||||
| 20 000-250 000 totala döda[5][6][7] | |||||||
| |||||
Laotiska inbördeskriget (1953–1975) var de stridigheter mellan kommunistiska Pathet Lao (inklusive flera nordvietnameser av Lao-ursprung, samt Laos kungliga regering, där både de politiska höger- och vänstersidorna fick stöd genom Kalla kriget. Bland amerikanska United States Central Intelligence Agency Special Activities Division och Hmong-veteraner, kallas kriget för Hemliga kriget.[8]
Kungariket Laos var krigsskådeplats för flera stridigheter under Vietnamkriget. Avtalet från 22 oktober 1953 mellan Frankrike och laos överförde allt franskt inflytande, utan kontroll över militära angelägenheter, till Laos kungliga regering, som saknade representanter från den antikoloniala nationaliströrelsen Lao Issara[9] — och ledde till att Laos blev en självständig medlem av Franska unionen.[10]
De kommande åren kännetecknades av rivalitet mellan "neutralisterna" ledd av prins Souvanna Phouma, högern ledda av prins Boun Oum från Champassak, och vänstern under Prins Souphanouvong samt blivande premiärministern Kaysone Phomvihane. Flera försök att skapa koalitionsregeringar gjordes, vilket slutligen också hände i Vientiane.
Vid striderna deltog bland andra nordvietnamesiska armén, amerikanska Military Assistance Command, Vietnam, thailändska och sydvietnamesiska armén.
Nordvietnams armé vann 1975, som en del av kommunismens framryckningar i Indokina det året.
Referenser
- ^ Stuart, Martin (på engelska). Fox A History of Laos
- ^ Warner (1996) (på engelska). Shooting At The Moon. sid. 366
- ^ Lomperis, T. (1996) (på engelska). From People's War to People's Rule
- ^ “S&S”": Small, Melvin & Joel David Singer, Resort to Arms : International and Civil Wars 1816-1980 (1982)
- ^ Eckhardt, William (1987). Leger Sivard, Ruth. red (på engelska). World Military and Social Expenditures 1987-88 (12:e)
- ^ Wallechinsky (1995) (på engelska). David Wallechinsky's Twentieth Century : History With the Boring Parts Left Out
- ^ Rummel, Rudolph J. (1994) (på engelska). Death By Government
- ^ Students for Students (2 november 2011). ”Memories of the "Secret War"” (på engelska). Oracle Thinkquest. Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119001506/http://library.thinkquest.org/trio/TR0110763/secretWar.html. Läst 2 november 2011. ”This war was known as the Secret War and took place in Laos.”
- ^ Uppsala Conflict Data Program (2 november 2011). ”Laos” (på engelska). Uppsala University Department of Peace and Conflict Research. Arkiverad från originalet den 21 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120121090251/http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=90®ionSelect=7-Eastern_Asia. Läst 11 november 2002. ”In October 1953, the Franco-Lao Treaty of Amity and Association transferred power....”
- ^ ”Brief Chronology, 1959–1963” (på engelska). Foreign Office Files: United States of America, Series Two: Vietnam, 1959–1975 ; Part 2: Laos, 1959–1963. http://www.ampltd.co.uk/digital_guides/fo_files_usa_series_two_part_2/brief-chronology.aspx. Läst 2 november 2011. ”October 22 Franco-Lao Treaty of Amity and Association”
Media som används på denna webbplats
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Laos
.svg)
.svg)
Flag of former North Vietnam (from 1955 until reunification with South Vietnam in 1976)
