Lantvärnssjukan

Lantvärnssjukan var ett samlingsnamn för några av de sjukdomar som många av de värnpliktiga som inkallades till lantvärnet dog av under Finska kriget, 1808-1809. De sjukdomar som oftast nämns är rödsot (dysenteri), nervfeber (tyfoidfeber) och tyfus.[1][2]

1809 var det år när flest dödsfall av lantvärnssjukan registrerades. Då avled 33 000 personer i hela landet av sjukdomen, vilket var en tredjedel av alla dödsfall.[2] Många kyrkogårdar fick namnet lantvärnskyrkogården, bland annat i Västerås vid Oxbackstullen[3] och i Stockholm vid Skanstull, där den sistnämnde senare bytte namn 1834 till kolerakyrkogården under koleraepidemin.[4]

Referenser

  1. ^ Ericson Wolke, Lars. ”Stockholms historia under 750 år”. Svenska Historiska Media Förlag AB. https://books.google.se/books?id=VpBuBgAAQBAJ&pg=PT185&lpg=PT185&dq=lantv%C3%A4rnssjukan&source=bl&ots=nckrbmSf_i&sig=A8DsffxD-TUTkKt-XVB3dHI0PB4&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjpt8rQz-XQAhVIWiwKHckKDss4ChDoAQgcMAE#v=onepage&q=lantv%C3%A4rnssjukan&f=false. Läst 8 december 2016. 
  2. ^ [a b] ”Döda och medellivslängd”. SCB. http://www.scb.se/statistik/be/be0101/2010a01l/doda.pdf. Läst 8 december 2016. 
  3. ^ ”Militärsjukhuset i Västerås 1808-1810”. Medicinhistoriska Sällskapet Westmannia. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819010419/http://www.msw.org.se/militarsjukhuset.htm. Läst 8 december 2016. 
  4. ^ ”"Sopor förstör Kolerakyrkogården"”. DN. http://www.dn.se/arkiv/stockholm/sopor-forstor-kolerakyrkogarden/. Läst 8 december 2016.