Landssvikoppgjøret
Landssvikoppgjøret (norska: landssvik, ”landsförräderi”) var en norsk rättsprocess efter andra världskriget.
Processen var riktad mot medlemmar av det nazi-vänliga partiet Nasjonal Samling (NS) och tyskarnas medhjälpare i Norge. Processen inleddes med arresteringar efter den tyska kapitulationen 8 maj 1945, vilket ledde till rättsprocesser mot ca 92 000 personer varav ca 50 000 blev straffade, 30 fick dödsstraff, ca 17 000 fick fängelsestraff och de resterande fick böter.[1] Den norska rättsprocessen skiljde sig från processer i andra länder genom att det omfattade förhållandevis många fall, men å andra sidan var de flesta domarna milda. Utöver den rättsliga processen var det ett omfattande informellt arbete med utrensningar inom bland annat organisationer och arbetsliv.
Rättsprocessen var omstridd i samtiden, och har också blivit kritiserad efteråt. Det gäller speciellt frågan om kollektiv skuld. Vissa menar att processen blev för mild, och att för många, bland annat ekonomiska förbrytare, kom undan för lätt.[2]
Källor
- ^ SSB statistikk (pdf) sid 13 (norska). Läst 20 januari 2021
- ^ ”Krigsforbrytelser og krigsprofitt, men ingen straff” (på norska). Arkiverad från originalet den 18 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200218120227/http://www.landssvik.no/Urettferdig4.htm. Läst 20 januari 2021.
Media som används på denna webbplats
Ragnar Skancke - Nasjonal Samling collaborationist Minister for Church and Educational Affairs during the German occupation of Norway.
Författare/Upphovsman: Private photograph uploaded by David.wintzer 13:14, 14. Nov 2004 (CET), Licens: CC BY-SA 3.0
Norwegian Minister-President Vidkun Quisling in the Norwegian capital Oslo