Landsorganisationen i Sverige

LO
Landsorganisationen i Sverige logo.svg
Information
OrdförandeJohan Lindholm[1]
Vice ordförande1:e vice: Louise Olsson
2:e vice: Jessica Leiding
Historia
Grundat7 augusti 1898 (125 år sedan)
LandSverige Sverige
HuvudkontorBarnhusgatan 18, Stockholm
Antal medlemmar13 medlemsförbund[2][a]
Övrigt
Webbplatswww.lo.se
FörbundstidningArbetet
LO:s logotyp, på LO-borgens fasad.
LO-borgen, Barnhusgatan 18 vid Norra Bantorget i Stockholm.

Landsorganisationen i Sverige (LO) är en paraplyorganisation av fackliga arbetstagarorganisationer knutna till arbetarrörelsen i Sverige, bildad 1898.

Beskrivning

Landsorganisationens (LO) uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna. LO samlar 14 medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,4 miljoner medlemmar. LO förhandlade tidigare i stor utsträckning med arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (tidigare Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF) om olika avtal. LO samordnar numera sina medlemsförbunds krav inför varje stor avtalsrörelse. Målet är att nå reallöneökningar för alla, ökad jämlikhet, minskade löneskillnader mellan kvinnor och män samt ökad sysselsättning. Den solidariska lönepolitiken är en central del av LO:s avtalsförhandlingar.

Förhandlingar direkt med arbetsgivarparten har minskat i omfattning och de flesta avtal tecknas av de enskilda fackförbunden. Vissa avtal tecknas fortfarande mellan centralorganisationerna, till exempel omställningsavtal och försäkringar.

Antalet anställda vid LO:s centrala kansli är drygt 100 personer. Landsorganisationens centrala säte – "LO-borgen" – finns vid Norra Bantorget i Stockholm. Ute i landet har LO en regional organisation, de så kallade LO-distrikten, och lokalt i kommunerna, LO-facken. Syftet är att ha en samordning och ett forum för det tvärfackliga arbetet på alla nivåer mellan de 14 fackförbunden inom LO. LO samordnar också delar av LO-förbundens arbetsmarknadsinformation till unga och har varje sommar en speciell kampanj som riktar sig till sommarjobbare.

LO samverkar internationellt med andra fackförbund inom Europafacket samt globalt inom Internationella fackliga samorganisationen, IFS.

Äger Avtalat tillsammans med Svenskt Näringsliv och PTK. Avtalat informerar och vägleder om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring inom privat sektor.

Historia

  • 1898 föreslogs vid en kongress, på Victoria-Teatern på Djurgården i Stockholm, att man skulle bilda Sveriges samverkande fackförbund. Så skedde också, men namnet blev Landsorganisationen. Kongressen inleddes den 5 augusti och datum för bildandet är den 7 augusti 1898, då kongressen avslutades. Till ordförande utsågs Fredrik Sterky, redaktör för Ny Tid i Göteborg.[4]
  • 1901 började uppbyggnaden av en strejk- och reservfond, så att LO skulle stå rustat inför kommande strider.
  • 1902 anordnades demonstration för allmän rösträtt, första maj proklamerades som allmän fridag och en strejk utlystes som allmän påtryckning i rösträttsfrågan den 15-17 maj. Svenska arbetsgivareföreningen bildades samma år som ett direkt resultat av dessa maktdemonstrationer.
  • 1908 inköptes fastigheten på Barnhusgatan i Stockholm. De följande åren förekom en mängd strejker och lockouter.
  • 1910 efter storstrejkens slut stod LO och fackföreningsrörelsen som förlorare. Därtill bröt sig syndikalisterna ut och bildade den egna Sveriges arbetares centralorganisation.
  • 1912 antogs industriförbundsprincipen som säger att alla arbetare på en viss arbetsplats bör tillhöra samma fackförening.
  • 1913 bildades den första lokala fackliga centralorganisationen (FCO) i Lund.
  • 1920 infördes åttatimmarsdagen och högst 48 timmarsvecka. Samma år startades LO:s förbundsorgan Fackföreningsrörelsen.
  • 1929 inrättades arbetsdomstolen som syftade till att förhindra stridsåtgärder på arbetsmarknaden och i juni startades LO Brunnsviks folkhögskola.
  • 1938 slöts huvudavtal med SAF, det s.k. Saltsjöbadsavtalet.
  • 1942 startade LO den dagliga Aftontidningen.
  • 1952 invigdes kursgården Runöskolan i Åkers Runö.
  • 1956 köpte LO Stockholms-Tidningen och Aftonbladet, och Aftontidningen lades ner samma år.
  • 1958 slog man samman socialdemokratiska Morgon-Tidningen med Stockholms-Tidningen. Den senare upphörde 1966.
  • 1976 bytte LO:s tidskrift Fackföreningsrörelsen namn till LO-tidningen Fackföreningsrörelsen.
  • 1978 ledde en omorganisation till att begreppet FCO ändrades till LO-distrikt och LO-sektion.
  • 1991 förenklades LO:s veckotidning LO-tidningen Fackföreningsrörelsen namnet till LO-Tidningen.
  • 2012 bytte LO-Tidningen namn till Arbetet.[5]

LO och Socialdemokratiska arbetarepartiet

Sedan grundandet har LO haft nära band till Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, Socialdemokraterna). De båda organisationerna kallas ofta "de två benen i arbetarrörelsen", där partiet är det politiska benet och LO det fackliga. Vid årsskiftet 1990/1991 försvann möjligheten för organisationer inom LO att kollektivansluta sina medlemmar till SAP. LO stödjer dock fortfarande SAP ekonomiskt genom att årligen skänka 6 miljoner kronor,[6] motsvarande fyra kronor per medlem.[7] LO har till exempel bedrivit kampanjer för att värva medlemmar till Socialdemokraterna och det samlade ekonomiska stödet är därför svårt att beräkna. Tidigare riksdagsledamoten Carl B. Hamilton (Folkpartiet liberalerna) hävdade år 2004 att det ekonomiska stödet totalt uppgick till 516 miljoner, varav 436 miljoner bestod i arbetsinsatser.[8] Hamiltons beräkningar har ifrågasatts av arbetarrörelsen.[källa behövs]

LO beslutade 2008 att förtroendeuppdrag för LO inte är förenligt med medlemskap i Sverigedemokraterna.[9]

Ordförande sedan 2024 är Johan Lindholm som i egenskap av LO:s ordförande även har en plats i SAP:s verkställande utskott.

Antal medlemmar i närtid

Antalet medlemmar i LO-förbunden var den 31 december 2006 totalt 1,8 miljoner personer. I december 2008 var antalet 1,6 miljoner personer (inklusive pensionärer), [10] det vill säga en minskning med 200 000 personer på två år. Den huvudsakliga orsaken var alliansregeringens kraftiga höjning av a-kasseavgifterna den 1 januari 2007. Antalet har under en rad år visat en nedåtgående trend och anslutningsgraden för arbetare låg 2019 på 60 procent.[11] Mellan 2018 och 2019 planade nedgången i arbetarnas organisationsgrad ut; den var båda åren 60 procent.[12] För tjänstemän var organisationsgraden samma år 72 procent och för anställda i genomsnitt 68 procent. Efter att organisationsgraden för arbetare och tjänstemän ökat under pandemiåren 2020 och 2021 sjönk den under inflationsåret 2022 (då reallönerna sjönk) till 59 procent bland arbetare, 73 procent bland tjänstemän och 69 procent i genomsnitt för alla anställda.[13] Detta är i ett internationellt perspektiv mycket högt.

Vid slutet av 2019 var totala antalet LO-medlemmar drygt 1,4 miljoner, varav drygt 1,2 miljoner yrkesaktiva.[3]

Innehav

LO ägde tidigare 50,1 procent av aktierna i Aftonbladet (från 2 maj 1996) och kontrollerade därmed även tidningens politiska inriktning. Den 15 juni 2009 meddelades att den norska mediekoncernen Schibsted, som tidigare ägt 49,9 procent av aktierna, köpte ytterligare 41 procent av aktierna i Aftonbladet. LO behöll 9 procent av aktierna samt rätten att inlägga veto mot styrelsebeslut om vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningarna i tidningen.[14][15]

De fem värnen

För att kunna hålla "det fackliga löftet", att aldrig arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det medlemmarna lovat varandra, talar LO om "de fem värnen" mot marknadskrafterna. Dessa är följande:[16][17][18]

  1. Full sysselsättning
  2. Aktiv arbetsmarknadspolitik
  3. Hög arbetslöshetskassa
  4. Starkt anställningsskydd
  5. Rikstäckande kollektivavtal

Medlemsförbund

FackförbundAntal aktiva medlemmar
(2021-12-31)[3]
Byggnads&&&&&&&&&&074807.&&&&&074 807
Elektrikerna&&&&&&&&&&018115.&&&&&018 115
Fastighets&&&&&&&&&&024256.&&&&&024 256
GS-Facket&&&&&&&&&&036146.&&&&&036 146
Handels&&&&&&&&&0126401.&&&&&0126 401
Hotell- och Restaurang (HRF)&&&&&&&&&&024065.&&&&&024 065
IF Metall&&&&&&&&&0241447.&&&&&0241 447
Kommunal&&&&&&&&&0514480.&&&&&0514 480
Livs&&&&&&&&&&022138.&&&&&022 138
Musikerna&&&&&&&&&&&02325.&&&&&02 325
Pappers&&&&&&&&&&012884.&&&&&012 884
Seko&&&&&&&&&&069243.&&&&&069 243
Transport&&&&&&&&&&047780.&&&&&047 780
Totalt:&&&&&&&&01224433.&&&&&01 224 433[b]

Ungdomsförbund

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU är också LO:s ungdomsförbund. Intimt samarbete med kurs och kampanjer finns. LO har också en plats i SSU:s förbundsstyrelse.

Utöver SSU driver LO initiativet LO Ung, och vissa medlemsfack har egen ungdomsorganisation så som Unga Byggare.

Ordförande genom tiderna

Dessa personer har varit förbundsordförande sedan bildandet 1898:[19][20]

NrNamnMandatperiodFödelseortFörbundUrsprungligt yrke
1Fredrik Sterky (1860–1900)1898–1900Stockholm, Stockholms länChefredaktör för Ny Tid i Göteborg
2Herman Lindqvist (1863–1932)1900–1920Arboga, Västmanlands länTräarbetareförbundetMöbelsnickare
3Arvid Thorberg (1877–1930)1920–1930Kärnbo, Södermanlands länTräarbetareförbundetByggnadssnickare
4Edvard Johanson (1882–1936)1930–1936Förlösa, Kalmar länSko- och läderindustriarbetareförbundetSkomakare
5Albert Forslund (1881–1954)1936Ovansjö, Gävleborgs länJärnvägsmannaförbundetKonduktör
6August Lindberg (1885–1966)1936–1947Älvkarleby, Uppsala länSågverksindustriarbetareförbundetSågverksarbetare
(7)Gunnar Andersson (1890–1946)vald 1946[c]Tjällmo, Östergötlands länMetallindustriarbetareförbundetMetallarbetare
7Axel Strand (1893–1983)1947–1956Burlöv, Malmöhus länTräindustriarbetareförbundetMöbelsnickare
8Arne Geijer (1910–1979)1956–1973Grangärde, Kopparbergs länMetallindustriarbetareförbundetMetallarbetare
9Gunnar Nilsson (1922–1997)1973–1983Emsfors, Kalmar länTräindustriarbetareförbundetGlasbruksarbetare
10Stig Malm (1942–2021)1983–1993Sundbyberg, Stockholms länMetallindustriarbetareförbundetInstrumentmakare
11Bertil Jonsson (född 1940)1993–2000Ljusdal, Gävleborgs länTräindustriarbetareförbundetSågverksarbetare
12Wanja Lundby-Wedin (född 1952)2000–2012Stockholm, Stockholms länKommunalarbetareförbundetSjukvårdsbiträde
13Karl-Petter Thorwaldsson (född 1964)2012–2020Kosta, Kronobergs länIndustrifacket MetallSvarvare
14Susanna Gideonsson (född 1963)2020–2024Umnäs, Västerbottens länHandelsanställdas förbundOmbudsman
15Johan Lindholm (född 1964)2024–Mjölby, Östergötlands länByggnadsarbetareförbundetTimmerman/snickare

Kritik

Under många decennier kritiserades LO från högerhåll för att vissa förbundsavdelningar kollektivanslöt sina medlemmar till Socialdemokraterna. LO upphörde 1991 med kollektivanslutningen. Detta gjorde att Socialdemokraternas medlemsantal minskade kraftigt. (Se avsnittet LO och S ovan.)

Partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval

Tabellen nedan visar partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval enligt Sveriges Televisions vallokalsundersökning SVT/VALU. Siffrorna i tabellen är angivna som röstandel i procent.

Partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval[21]
Parti199119941998200220062010201420182022[22]
 Vänsterpartiet9102114109798
 Socialdemokraterna566653595451534142
 Miljöpartiet244457422
 Centerpartiet644454353
 Liberalerna532644221
 Kristdemokraterna427642145
 Moderaterna99841116101110
 Sverigedemokraterna36172427
 Feministiskt initiativ1021
 Övriga partier922311102
Partiblock199119941998200220062010201420182022
 Rödgröna blocket (S, V, MP)678078776967645252
 Borgerliga blocket (M, C, KD, L)241821202426162219

Se även

Kommentarer

  1. ^ Drygt 1,4 miljoner medlemmar totalt i medlemsförbunden, sammanlagt (31 december 2020).[3] För mer detaljer, se avsnittet "Medlemsförbund".
  2. ^ Den 21 maj 2024 blev Svenska målareförbundet (Målarna) en del av Byggnads.
  3. ^ Gunnar Andersson avled före tillträdet.

Referenser

Noter

  1. ^ ”Det här är Johan Lindholm – stridbar fackbas vald till LO:s nye ordförande”. https://arbetet.se/2024/05/18/det-har-ar-johan-lindholm-los-nye-ordforande/. Läst 18 maj 2024. 
  2. ^ ”Förbunden”. LO Sverige. 21 maj 2024. https://www.lo.se/start/om_oss/organisation/forbunden. Läst 30 juni 2024. 
  3. ^ [a b c] Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 6 maj 2021). Lund: Department of Sociology, Lund University.
  4. ^ ”Det här är LO” (pdf). Landsorganisationen i Sverige. 2005. https://www.lo.se/start/lo_fakta/det_har_ar_lo. Läst 17 januari 2020. 
  5. ^ Får vi presentera: Arbetet, LO-Tidningen 3 november 2011. Läst 25 maj 2012.
  6. ^ Facket och politiken Arkiverad 24 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 28 december 2012
  7. ^ LO-förbundens medlemsantal 2011-12-31 Arkiverad 1 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 26 juni 2017
  8. ^ ”Motion 2004/05:K334 - Bidrag till politiska partier och valkandidater”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GS02K334. 
  9. ^ LO-sekreterare gick med i sd Dagens Nyheter, 25 januari 2008
  10. ^ Medlemsantal åren 1899-2019
  11. ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund Arkiverad 17 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine., Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
  12. ^ Kjellberg, Anders (2020)Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029. Stockholm: Arena Idé (som även innehåller en framtidsprognos)
  13. ^ Kjellberg, Anders Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv; facklig anslutning och nytt huvudavtal, Arena Idé 2023, tabell 36.
  14. ^ ”Schibsted Sverige blir huvudägare i Aftonbladet”. LO. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718080832/http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/657B81ADAE0A7F16C12575D60027D924. 
  15. ^ ”LO säljer aktier i Aftonbladet”. Svenska Dagbladet. 15 juni 2009. https://www.svd.se/lo-saljer-aktier-i-aftonbladet. Läst 5 juni 2011. 
  16. ^ "De fem värnen". LO.se. 14 februari 2014. Läst 17 januari 2020.
  17. ^ "Värnen mot marknaden". Arbetetsmarknad.se. Läst 17 januari 2020.
  18. ^ "De fackliga värnen – systemet som skyddar kollektivavtalet". IF Metall. 10 oktober 2019. Läst 2 februari 2020.
  19. ^ Johanna Wreder (7 januari 2020). ”LO-ordförande genom tiderna”. Arbetet. https://arbetet.se/2020/01/07/lo-ordforande-genom-tiderna/. 
  20. ^ Klas Palmqvist (8 oktober 2016). ”Statarsonen som blev LO-chef”. Östra Småland och Nyheterna. Arkiverad från originalet den 31 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200131160914/https://www.ostrasmaland.se/feature/statarsonen-som-blev-lo-chef/. Läst 31 januari 2020. 
  21. ^ Näsman, Per; Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (9 september 2018). "SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018" (PDF). Sveriges Television. 22. Läst 24 oktober 2019.
  22. ^ ”SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2022”. SVT. 13 september 2022. https://omoss.svt.se/download/18.69f812fb18327382298d3e8a/1663746207468/valu_riksdagsval_2022_viktat_0921_V3.pdf. Läst 26 oktober 2022. 

Tryckta källor

  • Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. 1999. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats