Landskommun

Tre varianter av ett kommunvapen med en trana över sågskuror eller vågskuror. I ett av vapnen även ett bevingat hjul. Tranan och skölden är blå och vita i olika kombinationer.
Bollnäs landskommun bildades 1863, och uppgick 1959 i Bollnäs stad. Från 1971 infördes enhetskommuner i Sverige, och Bollnäs stad bytte namn till Bollnäs kommun. Bilden visar hur kommunvapnet förändrades under perioden.

Landskommun är en primärkommun eller annan kommunal indelning av ett landsbygds- eller glesbygdsområde. Landskommuner kan ha samma eller avvikande kompetens, styresformer och beskattningsrätt som andra administrativa enheter i landet. I vissa fall består skillnaden enbart i benämningen, och bibehålls av historiska skäl. I Sverige och Finland skilde man fram till 1970-talet på landskommuner, köping, municipalsamhälle och stad.

I Europa har indelningen i landskommuner i flera fall utvecklats ur den kristna kyrkans församlingsindelning. Två tydliga exempel är den första kommunindelningen i Sverige respektive Finland.

Sverige

När de svenska förordningarna om kommunalstyrelse trädde i kraft den 1 januari 1863 omvandlades de gamla kyrkliga socknarna och Sverige delades in i närmare 2 500 kommuner. Av dessa var 88 städer och åtta köpingar. Övriga cirka 2 400 var landskommuner. Nästan alla socknar blev landskommuner, utom de som ansågs alltför befolkningsmässigt små för att klara sig på egen hand.

Genom förordningarna renodlades (delades) den kommunala förvaltningen och det var här begreppet kommun infördes. Kyrkliga ärenden skulle handläggas inom den kyrkliga kommunen och övriga ärenden inom den borgerliga kommunen. Varje församling (stadsförsamling respektive socken) utgjorde en kyrklig kommun. Varje stad, varje köping och varje församling (socken) på landsbygden utgjorde en borgerlig kommun. Normalt användes kortformen kommun i dessa kommuners namn, utom när det fanns flera kommuner av olika typ men med samma namn (landskommun, ordet känt sedan 1840[1]), köpingskommun, känt från 1893, eller stadskommun, känt från 1839). Detta kan dock leda till vissa missförstånd idag då städer och köpingar också var kommuner.

Antalet landskommuner förändrades inte nämnvärt under de följande 90 åren. Några blev köpingar, som sedan i vissa fall blev städer. Några delades och ett mindre antal inkorporerades med grannkommuner.

Vid kommunreformen 1952 reducerades antalet landskommuner till 816. När begreppet landskommun avskaffades den 31 december 1970[2] och enhetlig kommuntyp infördes blev antalet kommuner 278. Sedan dess har antalet kommuner växt till 290.[3]

Finland

Fram till 1976 var Finlands kommuner indelade i städer, köpingar och landskommuner. Landskommunerna bildades 1865 ur de kyrkliga socknarna.[4] De hade rätt att ta ut skatt och kunde frivilligt välja ett kommunfullmäktige.[5][6]

År 1977 blev Finlands alla köpingar städer och ordet landskommun blev inofficiellt. Några av Finlands kommuner fortsatte att använda ordet landskommun (på finska maalaiskunta) i sina namn, till exempel Raumo landskommun (på finska Rauman maalaiskunta) och Rovaniemi landskommun (på finska Rovaniemen maalaiskunta). Den sista kommunen som använde termen var Jyväskylä landskommun (på finska Jyväskylän maalaiskunta).

Det har funnits två kommuner som använde begreppet landskommun i sitt finska men inte sitt svenska namn: Helsinge kommun (nuvarande Vanda) hette Helsingin maalaiskunta på finska upp till 1972, och Pedersöre kommun hette Pietarsaaren maalaiskunta upp till 1989.

I Finland förkortas landskommun lk.[7]

Estland

Estlands kommuner kan vara städer eller landskommuner. Skillnaden mellan de båda typerna är i huvudsak antalet invånare; den kommunala kompetensen är den samma för båda kommuntyperna. Under 2000-talet har Estlands administrativa indelning genomgått omfattande förändringar, främst genom sammanslagningar av små kommuner med få invånare. Efter 2017 års stora kommunreform finns totalt 79 kommuner i Estland, varav 64 är landskommuner. Det innebär en minskning med mer än 170 landskommuner sedan 1996.

Lettland

Under 2000-talet har Lettlands administrativa indelning genomgått omfattande förändringar. Fram till 2009 var landskommun eller socken en av de grundläggande administrativa indelningarna i Lettland, tillsammans med nationalstäder (lettiska: valstspilsētā), städer (lettiska: pilsēta), kommuner (lettiska: novadi) och landsbygdsområden (lettiska: lauku teritorija). Genom sammanslagning eller ombildning reducerades distriktsindelningen från 475 landskommuner till 110 kommuner (lettiska: novadi). Sedan dess används begreppet landskommun eller församling inte längre i den administrativa indelningen av landet.

Källor

Noter

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok
  2. ^ Karin Magnusson (5 januari 2016). ”Vi är inte rädda för det komplicerade – eftersom inget är mer svårjobbat än 70-talet” (på svenska). Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/karinmagnusson/article21957589.ab. Läst 30 september 2017. 
  3. ^ Gustafsson, Agne. ”Kommun”. NE.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommun. Läst 16 juli 2022. 
  4. ^ ”landskommun”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
  5. ^ ”Landskommun”. Svenska Littratursälskapet i Finland. https://fho.sls.fi/uppslagsord/10005/landskommun/. Läst 25 januari 2022. 
  6. ^ ”Översikter och meddelanden”. sid. 26. https://journals.lub.lu.se/st/article/download/3269/2841.. Läst 25 januari 2022. 
  7. ^ ”Landskommun”. Uppslagsverket Finland (uppslagsverket.fi). https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Landskommun. Läst 17 januari 2022. 

Media som används på denna webbplats

Bollnäs kommunvapen 1952 - 1971.png
Författare/Upphovsman: User:OJH, Licens: CC BY 2.5
Bilden visar Bollnäs kommunvapen under perioden 1952–1971. Bollnäs landskommuns vapen från 1952 upphörde när landskommunen uppgick i Bollnäs stad 1959; vid kommunreformen 1971 infördes enhetskommuner, varvid samtliga städer blev kommuner och Bollnäs stads vapen upphörde till förmån för Bollnäs kommuns vapen. Bearbetning av tidigare verk.
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”