Landskap i Sverige

Landskap i Sverige är, i likhet med landskap i många andra länder, avgränsade landsregioner, en kvarleva av en äldre indelning av landet. Det finns 25 landskap i Sverige grupperade i tre landsdelar: Götaland, Svealand och Norrland.

Landskapen ersattes som grundläggande förvaltningsenheter av Sveriges län genom regeringsformen 1634, men har fortsatt vara en använd indelning, vilket uttrycks i officiella landskapsvapen och i kungahusets hertigtitlar. Landskapen innebär ofta också olika kulturella identifikationer och särarter på historisk grund.

Historik

Sveriges indelning baserades under tidig medeltid i Sverige främst på lagsagor för rättskipning. Lagsagorna hade också före 1350-talet olika (landskaps)lagar och lagmannen, ledaren för lagsagan, hade ofta en roll som talesman för landet (landskapet). Lagsagorna levde relativt oförändrade under medeltiden och oberoende av vem som regerade riket. Under 1500-talet fick landskapen en fastare form utifrån lagsagornas områden, även om situationen i norr och i nuvarande Finland fortfarande var oklar. Efter införlivande av land från Danmark och Norge i mitten av 1600-talet fick dagens landskap sin nuvarande utformning, bortsett från allra nordligaste Sverige, där Norrbottens län bildades först 1810, och där motsvarande landskap som då fick sin omfattning fått en svag förankring.

Parallellt med lagsagor/landskap fanns från 1300-talet slottslän och fögderier för skatteuppbörd. Dessa fögderier och slottslän hade länge varierande omfattning, men fick med regeringsformen 1634 fastare former och övertog flera uppgifter som tidigare hanterats i varje lagsaga/landskap.

Nutid

Landskapen saknar sedan länsreformen 1634 administrativ betydelse. De har dock fortfarande officiell ställning. Landskapen har officiellt fastställda vapen. Deras nuvarande utformning fastställdes av Kungl. Maj:t från 1884 (Västergötland) till 1972 (Östergötland) och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.^[1] Norrbottens fastställdes av länsstyrelsen i Norrbottens län 1995.^[2]

Den officiella ställningen kommer också till uttryck i att många medlemmar av kungahuset har titeln hertig eller hertiginna av olika landskap.^[3] Denna tradition går tillbaka till vasatiden, då Sveriges landskap tilldelades vapen och gavs rang som antingen hertigdömen eller grevskap. Denna indelning bestod fram till den 18 januari 1884, då samtliga Sveriges landskap fick tillåtelse att använda hertigkrona över sina vapensköldar.

Landskapen används också fortfarande flitigt i kulturella och historiska sammanhang. Många människor känner en betydligt större samhörighet med landskapet än med länet de bor i. Det är landskap snarare än län som svenskar brukar ange som sin hembygd, med undantag för Västerbottens län och Norrbottens län samt Stockholm och Göteborg, där landskapsidentifikationen är svag.

Det finns även många exempel på att invånarna i ett landskap använder sig av just landskapet för att stärka sin egen kulturella identitet. Inom turistnäringen används ofta landskapen i marknadsföringssyfte. De flesta idrottsförbund och regionala hembygdsförbund i Sverige är indelade efter landskap, även om länsindelning också förekommer. Svenska runstenar och föremål i Statens historiska museums samlingar grupperas efter landskap.

Stockholm, Göteborg och norra Norrland

I vissa delar av landet, bland annat området runt Stockholm och i norra Norrland är länen viktigare än landskapen som identitetsmarkörer. Likaså karaktäriseras regionen runt Göteborg tydligare av närheten till den stora centralorten än av de tre landskap (Bohuslän, Västergötland och Halland) som möts där. En kirunabo definierar sig oftare som norrbottning än som lapplänning. År 1810 delades Västerbottens län och Norrbottens län bildades. Landskapsindelningen var då sedan länge föråldrad och landskapsgränserna betraktas sedan 1634 av Lantmäteriet som i princip oföränderliga. Därför ingår Lapplands och Västerbottens landskapsvapen fortfarande i Norrbottens läns vapen.

Den del av Norrbottens län som inte ligger i Lappland har dock kommit att uppfattas som ett eget landskap och 1995 godkände statsheraldikern Norrbottens landskapsvapen.^[2] Eftersom landavträdelserna till Ryssland enligt freden i Fredrikshamn år 1809 inte följde landskapsgränserna har en del av det tidigare större landskapet Västerbotten kommit att hamna i dagens Finland öster om nuvarande Norrbotten (se Västerbotten, Finland).

Sveriges landskap

Landskap	Hertig/hertiginna	Landsdel	Län	Titulär (före 1884)	Area (km²)	Folk- mängd^[4]	Befolknings- täthet
Blekinge	Prinsessan Adrienne	Götaland	Blekinge län	Grevskap	2 941	158 937	53,9
Bohuslän		Götaland	Västra Götalands län	Hertigdöme	4 473	312 057	66,9
Dalarna	Prins Gabriel	Svealand	Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Värmlands län	Hertigdöme	29 086	288 017	9,7
Dalsland		Götaland	Västra Götalands och Värmlands län	Grevskap	3 708	49 655	13,5
Gotland	Prinsessan Leonore	Götaland	Gotlands län	Grevskap	3 140	61 001	18,5
Gästrikland	Prinsessan Madeleine	Norrland (före 1634 Svealand)	Gävleborgs och Uppsala län	Grevskap	4 181	157 376	36,8
Halland	Prins Julian	Götaland	Hallands, Västra Götalands och Skåne län	Hertigdöme	4 786	347 675	68,3
Hälsingland	Prinsessan Madeleine	Norrland	Gävleborgs och Jämtlands län	Hertigdöme	14 264	131 821	9,2
Härjedalen		Norrland	Jämtlands och Dalarnas län	Grevskap	11 954	9 680	0,8
Jämtland	Kung Carl XVI Gustaf	Norrland	Jämtlands, Västernorrlands och Västerbottens län	Grevskap	34 009	118 964	3,4
Lappland		Norrland	Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län	Grevskap	109 702	88 951	0,8
Medelpad		Norrland	Västernorrlands län	Grevskap	7 058	126 539	17,8
Norrbotten		Norrland	Norrbottens län	-	26 671	196 059	7,3
Närke		Svealand	Örebro, Östergötlands och Västmanlands län	Grevskap	4 126	221 131	50,5
Skåne	Prins Oscar	Götaland	Skåne län	Hertigdöme	11 027	1 399 454	119,9
Småland		Götaland	Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Hallands och Östergötlands län	Hertigdöme	29 330	779 980	25,7
Södermanland	Prins Alexander	Svealand	Södermanlands, Stockholms, Östergötlands och Västmanlands län	Hertigdöme	8 388	1 393 772	157,4
Uppland		Svealand	Uppsala, Stockholms och Västmanlands län	Hertigdöme	12 676	1 723 765	126,4
Värmland	Prins Carl Philip, Prinsessan Sofia	Svealand (före 1815 Götaland)	Värmlands, Örebro och Västra Götalands län	Grevskap	18 204	322 010	17,5
Västerbotten		Norrland	Västerbottens län	Grevskap	15 093	229 751	14,6
Västergötland	Kronprinsessan Victoria, Prins Daniel	Götaland	Västra Götalands, Jönköpings, Hallands och Örebro län	Hertigdöme	16 676	1 390 802	79,6
Västmanland		Svealand	Västmanlands, Dalarnas och Örebro län	Hertigdöme	8 363	319 473	37,0
Ångermanland	Prins Nicolas	Norrland	Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län	Grevskap	19 800	129 860	6,7
Öland		Götaland	Kalmar län	Grevskap	1 342	26 617	19,3
Östergötland	Prinsessan Estelle	Götaland	Östergötlands län	Hertigdöme	9 979	467 716	45,1
Hela landet					410 977	10 545 310	24,7