Landskap

För andra betydelser, se Landskap (olika betydelser).
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Landskap är geografiska områden som vanligen bygger på en äldre politisk indelning och är grundad på kulturella och geografiska särdrag som många människor starkt identifierar sig med än i dag. Därför lever landskapen kvar i bland annat ortnamn, dialekter, folkdräkter samt gamla traditioner av olika slag, och varje landskap har sina egna landskapssymboler. I många länder lever en gammal indelning kvar även om det finns betydande skillnader mellan historiska landskap och nuvarande formell indelning.

Finland

I Finland finns 9 historiska landskap (10 om man räknar med den del av det äldre Västerbotten som låg öster om Torne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning år 1998 infördes en ny form av sekundärkommun, som också kallas landskap. Det finns 20 sådana nya landskap och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.

Frankrike

I Frankrike användes provinser, ofta baserade på äldre hertigdömen och liknande, som administrativ indelning fram till revolutionen 1789. De moderna regionerna bygger ofta på provinserna.

Kroatien

I Kroatien är Dalmatien, Istrien och Slavonien historiska landskap. Landskapen har ingen administrativ betydelse men används ofta i till exempel turistmarknadsföring.

Norge

I Norge har man starkare regional makt, men de historiska landskapen används inte mer. De går tillbaka på järnåldern. Den nuvarande indelningen i fylken är en dansk konstruktion från 1600-talet. De kallades amt (danskt ord) och bytte namn till fylken 1919.

Historiska landskap i det svenska riket med gränsen för de nuvarande Sverige och Finland markerad. Delar i orange och grönt tillhör idag Ryssland

Sverige

I Sverige har landskapen sedan 1600-talet inte längre någon politisk eller administrativ betydelse. Sådana uppgifter sköts med indelning i län. De har dock en officiell användning, som hertigdömen för medlemmar i kungafamiljen. Landskapen används också till exempel vid turistmarknadsföring, i idrottsverksamhet och inom historisk forskning. Trots att landskapen saknar administrativ betydelse har deras gränser inte varit helt stabila. Bland annat bildades Norrbotten ur den del av Västerbotten som hörde till Norrbottens län.

Tjeckien

I Tjeckien är Böhmen, Mähren och Schlesien historiska landskap.

Tyskland

I Tyskland finns många äldre historiska beteckningar på regioner som ursprungligen varit självständiga politiska enheter, då landets politiska gränser kraftigt förändrats genom historien. Dessa förknippas ofta med en stark regional identitet, eftersom Tyskland som stat skapades först 1871, inom sina nuvarande gränser först 1990. Som exempel kan nämnas Mark Brandenburg, Franken, Holstein, Mecklenburg, Pfalz, Pommern och Schwaben. Vissa av dessa namn lever kvar genom den moderna indelningen i förbundsländer, som oftast följer andra administrativa gränser än de historiska.

Övriga

  • Landskap i Estland
  • Landskap i Lettland

Se även

Sveriges landskap
GötalandSveriges riksvapen
Norrland
Svealand
Finlands landskap
Finlands flagga
Estlands historiska landskap
Dagö · Harrien · Jerwen · Wiek · Wierland · Ösel
Estlands flagga
Tjeckiska republikens landskap

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Historical provinces of sweden and finland.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
CZ-cleneni-Slezsko-wl.png
Författare/Upphovsman: Kirk, Licens: CC BY-SA 3.0
en:Czech Silesia (dark green); en:moravian enclaves in Silesia (green) governed by Silesian authorities till 1928. After creation of province of Moravia and Silesia they ceased to exist.
CZ-cleneni-Morava-wl.png
Författare/Upphovsman: Moravia,_moravian_enclaves_in_Silesia,_and_change_of_moravian_borders_in_1920.png: The original uploader was Kirk på tjeckiska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Moravia (in green) and Moravian enclaves in Silesia (in dark grey) on the map of present Czech republic. "Moravian enclaves in Silesia" were parts of Moravia but from 1783 until 1928 they were governed by Silesian authorities according to Moravian legislation.
CZ-cleneni-Cechy-wl.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0