Landshövdingar i Västernorrlands län

Landshövding i Västernorrlands län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Västernorrlands länsvapen
TitelLandshövding
ResidensResidenset i Härnösand
SäteHärnösand
UnderställdSveriges regering
Inrättat1778 (1634)
StällföreträdareLänsrådet Daniel Gustafsson
WebbplatsLänsstyrelsen i Västernorrlands län.

Landshövdingen i Västernorrlands län är chef för Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Lista över landshövdingar

Västernorrlands län 1634 - 1645

Utgjordes 1634-1637 av hela Norrland exklusive Gästrikland. Västerbottens län bröts ut 1638 och Gästrikland införlivades 1641. Residens i Hudiksvall.

LandshövdingÅr
Stellan Mörner1634 - 1637
Christer Axelsson Posse1637 - 1641
Ivar Nilsson (Natt och Dag)1641 - 1645

Hudiksvalls och Härnösands län 1645 - 1654

Norrlands län delas 1654 upp i Hudiksvalls och Härnösands län (Västerbottens län redan utbrutet 1638). Hudiksvalls län bestod av Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen och residensstaden flyttades 1651 till Gävle. Härnösands län bestod av Medelpad, Ångermanland och Jämtland.

Landshövding i Hudiksvalls länÅrLandshövding i Härnösands länÅr
Ivar Nilsson (Natt och Dag)1645 - 1651Hans Strijk1645 - 1653
Erik Larsson Sparre1651 - 1654Anders Appelbom1653 - 1654

Västernorrlands län 1654 - 1762

Västernorrlands län bildades 1654 när Hudiksvalls och Härnösand län slogs ihop. Jämtland och Härjedalen ingick 1658-1660 i Trondheims län och återfördes därefter till Västernorrlands län. Västerbottens län ingick 1660-1664 i Västernorrlands län.[1] Residens i Gävle.

LandshövdingÅr
Erik Larsson Sparre1654 - 1655
Johan Gabrielsson Oxenstierna1655 - 1664
Gustaf Banér1664
Carl Larsson Sparre1664 - 1677
Jakob Fleming1677 - 1679
Göran Sperling1679 - 1683
Leonard Ribbing1683 - 1687
Otto Vellingk1687 - 1693
Carl Gustaf Frölich1693 - 1698
Malcolm Hamilton1698 - 1699
Axel von Schaar1699 - 1702
Carl Carlsson Hård af Segerstad1702 - 1704
Alexander Stromberg1704 - 1716
Hugo Hamilton1716 - 1719
Magnus Palmqvist1719 - 1727
Carl Gustaf Bielke1727 - 1739
Erik Odelström1739 - 1749
Axel Johan Gripenhielm1749 - 1755
Karl Gustaf Cronhiort1755 - 1756
Mårten Ehrensvan (vice)1756 - 1757
Fredrik Henrik Sparre1757 - 1762

Västernorrlands län 1762 - 1810

Västernorrlands län delades 1762 i en nordligt län som bestod av Ångermanland, Medelpad och Jämtland och med residens i Sundsvall 1762-1778 och därefter i Härnösand. Det sydliga länet var Gävleborgs län (med Härjedalen).

LandshövdingÅr
Per Abraham Örnsköld1762 - 1769
Germund Abraham Falkengren1769 - 1778
Carl Bunge1778 - 1796
Erik Gustaf Lindencrona1796 - 1807
Baltzar August Carl von Nieroth1807 - 1810

Västernorrlands län (Ångermanland och Medelpad) sedan 1810

NamnÄmbetsperiod
Baltzar August Carl von Nieroth1810–1817
Carl Fredric Aschling1817–1820
Hampus Vilhelm Mörner af Morlanda1820–1841
Fredrik Åkerman1841–1851
Sven Vilhelm Gynther1851–1862
Ernst August Weidenhielm1863–1873
Curry Treffenberg1873–1880
Gustaf Ryding1880–1901
Gustaf Rudebeck1901–1909
Fredrik Bergenholtz1909–1911
Carl Mathias Ström1911–1918
Karl Johan Stenström1918–1931
Anders Wijkman1931–1938
Nils Löwbeer1939
Arthur Engberg1940–1944
Ragnar Stattin1944–1953
Eric Wesström1954–1965
Hjalmar Nilsson1965–1971
Kurt Nordgren1971–1974
Bertil Löfberg1975–1989
Ingemar Öhrn1989–1995
Börje Hörnlund1996–2000
Gerhard Larsson2000–2008
Sten-Olov AltinTillförordnad 1 juni - 30 september 2008
Bo Källstrand1 oktober 2008 – 30 september 2014[2]
Sten-Olov AltinTillförordnad 1 oktober 2014 – 31 mars 2015
Gunnar Holmgren1 april 2015 – 16 april 2018[3]
Berit Högman16 april 2018 – 31 juli 2023[4]
Carin Jämtin1 september 2023 –[5]

Referenser

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Carin Jämtin i sept 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Carin Jämtin på Brantingtorget vid Kanslihusannexet i Gamla stan i Stockholm den 15 september 2014.